Frågor från läsekretsen
● När Jesus Kristus var här på jorden, sade han: ”Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld.” (Luk. 10:18) Innebär detta att Satan, djävulen, redan vid den tiden hade blivit utkastad ur himmelen? — O. B., Australien.
Nej, det finns inga uppgifter i Skriften som berättigar oss att anta att Jesu ord som är återgivna i Lukas 10:18 skulle innebära detta. Kristus talade tydligen om en framtida händelse, men det var det som just då hade inträffat som ledde honom till att uttala de här orden.
Litet tidigare ”utsåg Herren sjuttio andra och sände ut dem två och två framför sig till varje stad och ort, dit han själv ämnade komma”. (Luk. 10:1, NW) Sedan de sjuttio lärjungarna med framgång fullgjort sitt uppdrag, kom de tillbaka uppfyllda av glädje och sade: ”Herre, även demonerna bliva oss underdåniga genom bruket av ditt namn.” (Luk. 10:17, NW) Guds makt blev alltså på ett underbart sätt ådagalagd gentemot demonerna! Sedan lärjungarna hade avlagt denna storslagna rapport, leddes Jesus mycket lämpligt till att uttala sina betydelsefulla ord om Satans fall, ord som angav herravälde över denna onda varelse.
Att Kristus med sina ord som är återgivna i Lukas 10:18 inte syftade på en händelse i det förflutna, då Satan bokstavligen skulle ha fallit från himmelen, framgår klart och tydligt av det som sägs i andra delar av bibeln. I Uppenbarelseboken 12:7—9 talas det om Satans och hans änglars utkastande ur himmelen hit ned till jorden. Men detta inträffade inte före eller under Jesu tid såsom människa på jorden. Vi bör minnas att Uppenbarelsebokens hela innehåll är profetiskt. Det utgör inte en sammanställning av redan inträffade händelser. Orden i Uppenbarelseboken 1:1 (NW) anger detta, ty det heter där: ”En uppenbarelse genom Jesus Kristus, som Gud gav honom för att visa sina slavar de ting som inom kort måste ske. Och han sände ut sin ängel och framställde det i tecken genom honom för sin slav Johannes.” Aposteln Johannes fick uppenbarelsen på ön Patmos mot slutet av första århundradet enligt den vanliga tideräkningen, och han fullbordade nedskrivandet av den omkring år 96 v.t. Detta var många år efter det att Jesus Kristus hade uttalat de ord som vi finner i Lukas 10:18.
Om man ingående studerar Uppenbarelsebokens 12:e kapitel, finner man att djävulens och hans onda änglars utslungande ur himmelen skulle följa på Guds rikes födelse. (Upp. 12:5, 10) Såsom det ofta med hänvisning till Skriften har bevisats i Vakttornets spalter upprättades himmelriket med Kristus som konung år 1914 v.t. Kort efter sitt uppstigande på tronen skred Jesus Kristus, Mikael, till handling, och ”krig bröt ut i himmelen” (NW). Mikael och änglarna under honom stred mot Satan och hans änglar och kastade ut dem ur himmelen hit ned till jorden.
Det förefaller alltså som om Jesus tänkte på Satans slutliga utkastande ur himmelen, då han sade: ”Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld.” Detta fall var säkert och visst i betraktande av att de sjuttio evangelisterna, som ändå bara var människor här på jorden, hade drivit ut demoner i Jesu namn. Detta var ett tecken för Jesus på att Satan med visshet skulle falla från himmelen vid Guds bestämda tid. För Jesus var det som om han redan såg Satan vara utkastad och fallen från himmelen. Han kunde fördenskull redan då tala om denna kommande händelse såsom något säkert och visst, såsom såge han den redan utspelad. Kristus skulle själv, genom att dö i trohet och bli upprest som en mäktig andevarelse, bli tillförsäkrad makt och myndighet att fullgöra denna profetia genom att slunga Satan och de andra demonerna ut ur himmelen. Ja, längre fram skulle den förhärligade Jesus Kristus också förpassa dessa onda andar till avgrunden och slutligen fullständigt tillintetgöra dem. — Upp. 20:1—3, 7—10; Hebr. 2:14; Rom. 16:20.