Hur man klarar den uppfordran som ställs av moraliska principer
”SORGEN och medlidandet.” Så hette en fyra och en halv timme lång film som våren 1972 visades över hela Förenta staterna. På ett rättframt och okonstlat sätt visade den hur en del människor uppförde sig och handlade medan tyskarna ockuperade deras land. En recensent menade att den tjänade ett gott syfte på så sätt att ”den tvingar oss att rannsaka oss själva och våra självbelåtna antaganden om hur vi skulle uppföra oss i en stund då nationen är i kris. ... Skulle vi riskera plåga och fängelse och död för våra trosuppfattningars skull?” Många som kom i denna krissituation gjorde inte det.
I kontrast härtill har det uppmärksammats att Jehovas kristna vittnen under sådana tider var ett undantag från regeln. De vägrade att kompromissa. Det förhåller sig alldeles så som professor Ebenstein vid Princeton University i USA skrev i boken The Nazi State (Naziststaten): ”Det verkar som om varje enskild medlem är en fästning som kan jämnas med marken, men aldrig intagas.” Varför är det så? Ett skäl var utan tvivel att de i sitt dagliga liv hade klarat den uppfordran som ställs av moraliska principer och att de därför, när det uppstod en kris, var väl förberedda att bemästra den och avgå med seger.
I vår tid befinner sig de flesta inte i en nationell kris som ställer upp sådana livsavgörande frågor. Men alla människor är inbegripna i en konflikt mellan goda och onda krafter. Var står vi då? Klarar vi den uppfordran som ställs av moraliska principer i vårt dagliga liv? Bland de ting i vår människonatur som vi kan berömma oss av är att vi har moralisk handlingsfrihet. Det betyder att vi är i stånd att förstå skillnaden mellan rätt och orätt och är fria att välja att låta oss ledas av det ena eller det andra. Detta vittnar i lika hög grad som någon annan enskild faktor om den väldiga klyfta som ligger mellan oss och djurskapelsen. De som godtar evolutionsteorin väljer att blunda för denna mycket viktiga skillnad. Ja, av alla jordens skapade varelser är det bara vi som har känsla för moral; det är bara vi som kan uppfatta skillnaden mellan vad som är, en värld fylld av ondska och våld, och vad som borde vara, nämligen en värld med rättfärdighet och frid. Det är bara vi som känner ett behov av en förklaring av saker och ting, ett behov av religion.
Guds ord, bibeln, vittnar uttrycksfullt om denna stora skillnad. Det var bara människan som danades till Guds avbild och likhet. Det var bara människan som blev förelagd ett moraliskt avgörande: ”Vad angår trädet för kunskap om gott och ont, får du inte äta därav, ty på den dag du äter därav skall du oundvikligen dö.” — 1 Mos. 1:26—28; 2:16, 17, NW.
Det är alltså mycket lämpligt att människan, på grund av sina förnämligare gåvor, inte bara har större privilegier och större förmåga att finna glädje i livet, utan också större ansvar. Det förhåller sig alldeles som Jesus sade: ”Var och en, åt vilken mycket är givet, av honom skall mycket varda utkrävt, och den som har blivit betrodd med mycket, av honom skall man fordra dess mera.” — Luk. 12:48.
Att låta sig vägledas av moraliska principer betyder att sätta lydnaden för samvetet före självisk vinning, före materiella ting. När vi stannar till för att tänka på det, finner vi att alla djur i själva verket är materialister, eftersom fysiskt välbefinnande och tillfredsställelsen av deras sexuella eggelser är allt som har betydelse för dem. Det är intressant att lägga märke till att bibeln talar om för oss att den vishet som präglas av självisk strävan och avundsjuka är djurisk. Dessutom visar bibeln oss att de onda liknar oförnuftiga djur och att sådana människor kommer att förgås i likhet med djur. — Jak. 3:14—16; 2 Petr. 2:10—13.
I vår tid har världen i hög grad blivit djurisk, och som en följd av detta är det ännu svårare att låta sig vägledas av moraliska principer. Aldrig förut har det förekommit sådana frestelser och påtryckningar i form av egennytta, egoism, snikenhet, kärlek till sinnlig njutning och makthunger. Varje dag ställs vi inför moraliska uppfordringar, som medför frestelser till kompromiss.
Uppfordringarna är naturligtvis inte av samma slag för alla. På grund av arv och/eller miljö skiljer de sig. För den ene kan en uppfordran komma på grund av den spänning och upphetsning som är förbunden med spel, till exempel vadslagning vid hästkapplöpningar. För en annan kan det vara bruket av narkotika på grund av den njutning detta ger. För många andra kommer denna uppfordran på grund av deras böjelse för sexuell omoraliskhet. Inte heller är det bara ett fåtal som finner att hårt arbete innebär en uppfordran därför att de älskar bekvämlighet eller helt enkelt är lata. Likaså ställs många som dricker alkoholhaltiga drycker inför en verklig uppfordran.
Att klara den uppfordran som moraliska principer lägger fram och att avgå med seger, när man möter frestelser eller utsätts för påtryckningar, är inte lätt; det är inte minsta motståndets väg. Men det är det enda förståndiga handlingssättet, det enda som är tillfredsställande och medför belöning. Den visaste mänsklige kung som någonsin levat bevisade genom det han själv gjorde att strävan efter materiella ting bara leder till missräkning. — Pred. 2:1—11.
För att man med framgång skall kunna klara dessa uppfordringar krävs det vakenhet. Och det krävs också att man vänder sig till Gud för att få hjälp. Jesus sade: ”Var vaksamma och bed beständigt, för att ni inte må komma i frestelse. Visst är anden ivrig, men köttet är svagt.” (Matt. 26:41, NW) Det krävs också självdisciplin och självbehärskning. Aposteln Paulus insåg det: ”Jag ger min egen kropp huden full och leder den som en slav, för att jag inte, sedan jag har predikat för andra, själv skulle på något sätt bli underkänd.” — 1 Kor. 9:27, NW.
Dessutom får du hjälp att klara den uppfordran som de moraliska principerna ställer fram genom att du ständigt påminner dig att du är ansvarig inför Skaparen och att du alltid bör ta dig till vara för att misshaga honom. Just detta är orsaken till att hans ord säger oss att ”Jehovas fruktan är början till vishet”. (Ords. 9:10, NW) Det är också till stor hjälp att varje dag läsa Guds ord, bibeln. Den är inte endast fylld av goda råd i likhet med dem som nämnts här, utan den innehåller också goda föredömen som du kan vinnlägga dig om att efterlikna.
Tänk också på de belöningar som du får genom att klara den uppfordran de moraliska principerna ställer fram. Bland dessa kan nämnas det rena samvetet och den självaktning som blir resultatet när man vinner seger över frestelser och påtryckningar till att ge tappt eller kompromissa och när man låter sig vägledas av kärlek och rättfärdighet i stället för av själviska tankar. Guds ord framhåller också hoppet om evigt liv för dem som vinner Guds godkännande genom att klara den uppfordran som hans höga moraliska principer innebär.