Skall de fattigas behov någonsin bli tillfredsställda?

FATTIGDOMEN är inte något nytt i världen. För nära 3.500 år sedan sades det till israeliterna: ”Fattiga skola ju aldrig saknas i landet.” (5 Mos. 15:11) Många hundra år senare, då Jesus Kristus tog emot en handling av frikostighet, erkände han samma hårda faktum, i det han sade: ”De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.” — Matt. 26:11.

Det är sorgligt att i den nuvarande ofullkomliga tingens ordning millioner män, kvinnor och barn fortsätter att leva i fattigdom. Kanhända du, som läser detta, själv är en bland dessa millioner.

Finner du det vara ett problem att få behålla ett stadigvarande arbete? Är du orolig för hur du skall kunna skaffa tillräckligt med mat åt din familj? Är du bekymrad därför att brist på livets nödtorft berövar dig och din familj en god hälsa? Känner du dig fången i din nuvarande bostadssituation och saknar medel att komma ifrån deprimerande omgivningar? Har du någonsin frågat dig: Varför måste det vara på det här viset? Skall de fattigas behov någonsin bli tillfredsställda?

Även om du inte räknar dig tillhöra de fattiga bland jordens invånare, känner du säkert fattiga människor. Till och med i de rika länderna finns det fattigt folk. Om Amerikas förenta stater påpekade senator Hubert H. Humphrey i sin bok War on Poverty (Krig mot fattigdomen) att var femte amerikan lever i fattigdom, skam, elände och förnedring. Har du medkänsla för dessa?

Jorden utöver hyser många människor förhoppningar om att de mänskliga regeringarna skall på något sätt kunna hjälpa dem. Men de erkänner redoboget att de alltför ofta har blivit missräknade.

Tänk till exempel på vad som hände i Colombia i Sydamerika. År 1962, då den sedermera avlidne Guillermo León Valencia kandiderade till presidentposten, citerade han ofta en rad ur sin fars dikter: ”En fylld bägare för var och en.” Han lovade att hans regering skulle bli en ”de fattigas regering”. Men blev det så? Hans stränga ekonomiska åtgärder blev till skada för just dem som han påstod sig gynna. Från slutet av 1962 till början av 1964 ökades levnadskostnaderna med 50 procent. Regeringen Valencia kom snart att bland menige man kallas ”de fattiga rikas regering”.

På grund av de upprepade missräkningarna vänder sig många människor till marxismen i hopp om att deras belägenhet skall kunna bli förbättrad. Men i likhet med de länder som behärskas av andra mänskliga styrelseformer har kommunistländerna inte kunnat lösa många av livets stora problem. Är det inte så att de plågas av oroliga politiska förhållanden, splittrande nationalistiska element och sammanbrott på familjelivets och moralens områden, däribland alkoholismens problem? Deras undersåtar har också förlorat sin frihet i avsevärd utsträckning.

Den obestridliga sanningen är att ingen mänsklig regering någonsin kunnat åstadkomma fullständig lättnad för jordens hemsökta invånare. Betyder detta att de fattigas lott är hopplös? Betyder det att fattigdomen aldrig kommer att upphöra? Nej, inte alls. Det finns EN som är högre än människan och som både är villig och i stånd till att avlägsna fattigdomen. Denne ENE är människans Skapare, Jehova Gud. Om honom säger bibeln: ”Du öppnar din hand och tillfredsställer allt levandes önskan.” — Ps. 145:16, NW.

Men hur kommer Jehova Gud att tillfredsställa de fattigas behov? För att få svar på den frågan uppmanar vi dig att läsa efterföljande artikel.