Låt dig inte bli insnärjd av vurmar och underhållning

”Visa [med mildhet] dem till rätta, som inte är gynnsamt inställda, då ju Gud kanske kommer att ge dem bättring, som leder till exakt kunskap om sanningen; och de kan komma tillbaka till sitt sunda förnuft ut ur djävulens snara, då de ju har blivit fångade levande av honom för hans vilja.” — 2 Tim. 2:25, 26, NW.

1. På vilka sätt kan Satans metoder för att fånga människors känslor och böjelser liknas vid fällor eller snaror?

JÄGARE vet att de behöver dölja sina fällor för att fånga djur som inte är på sin vakt. Innan de oförsiktiga offren vet om det, smäller fällan igen över dem, eller också hålls de fast av en snara. Somliga fällor har ett lockbete, och många är de djur som blivit fångade därför att de låtit en frestande munsbit, som legat mellan fällans stålkäftar, göra att de skjutit försiktigheten åt sidan. Guds motståndare, Satan, djävulen, har skapat en ordning som drivs av själviskt begär, och denna ordning är fylld av fällor och snaror, i vilka en kristen lätt kan bli fångad till sitt fördärv, om han inte oavbrutet är på sin vakt. — Ps. 119:110.

2. Varför behöver de kristna vara ännu mera på sin vakt i denna tid?

² Eftersom vi lever långt framme i ”ändens tid”, är faran större än någonsin att somliga inte bara blir insnärjda i denna världens frestande fällor, utan också att de låter Jehovas stora dag komma över dem som en snara. De trasslar in sig i världsliga strävanden i så hög grad att den tid då Jehova skall tillintetgöra de onda möter dem likt en dold snara, som plötsligt har blivit utlöst till deras fördärv. (Luk. 21:34, 35) ”Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.” — Ords. 22:5.

3. Hur förklaras det vad en vurm är, och vilken fara ligger det i att följa vurmar?

³ I detta studium ägnar vi vår uppmärksamhet åt vurmar och underhållning, eftersom sådana kan visa sig vara bland de mest försåtliga av de med lockbete försedda fällor som djävulen använder för att förleda de kristna. En vurm sägs vara en sedvänja eller ett tidsfördriv, som människor ägnar sig åt en tid med överdriven iver. Det är en mani eller flyktig idé. Det finns många vurmar, men de vanligaste är kanske de som är förbundna med kläder och gäller det yttre och förutom detta diet och kosthåll. Även om vurmar är förehavanden av ett tillfälligt slag, kan de få grepp om en kristens känslor och tid på ett sådant sätt att de viktiga ting som har att göra med att utöva sann tillbedjan och att nå upp till Guds krav blir av föga eller ingen betydelse.

4. Vilka ytterligheter i fråga om kläder har utvecklats på senare år?

⁴ I somliga delar av världen ändras klädstilarna för såväl män som kvinnor mycket litet från år till år, men i många länder har det under en del år varit en växande tendens till mer extrema och oblyga moden, och somliga har till och med lagt sig till med inställningen att ”vad som helst går för sig”. Att enbart hysa omoraliska, högmodiga eller upproriska tankar är inte tillräckligt för dem. Sådana människor känner ett tvång att genom sitt utseende och sina kläder gå ännu längre och annonsera och till och med stoltsera med sådana inställningar inför andra. I somliga länder i västvärlden finner vi män som klär sig likt kvinnor och kvinnor som klär sig likt män. Många klädstilar som nu är populära betraktades för några år sedan som underliga.

5. Hur kan kläderna och det yttre vara en fälla i djävulens tjänst?

⁵ Hur kan kristna män och kvinnor, med tanke på dessa förhållanden, avgöra vad de skall ha på sig eller inte? Det är helt naturligt att de inte vill framstå som gammalmodiga eller otidsenliga, men om man gick till den andra ytterligheten och lät den gamla världen helt och hållet leda en i fråga om kläderna och det yttre, skulle det betyda att man föll rakt ner i djävulens lockande fällor i form av vurmar. Han vet alltför väl att när någon kan lockas till att ta första steget i fråga om att till det yttre nära identifiera sig med modena i den värld som han behärskar, är det ofta inte svårt att fresta en sådan person att ta ytterligare steg in i världsliga förehavanden.

6. Vad kommer att vägleda en kristen när det gäller kläderna och det yttre?

⁶ I 1 Timoteus 2:9, 10 förmanas kristna kvinnor att ha hövisk dräkt eller välordnad klädsel och att pryda sig med blygsamhet. Denna princip gäller naturligtvis också männen i församlingen. När vi skall bestämma om vi skall ha kläder i en viss stil eller göra något visst med vårt yttre, kan vi fråga oss om detta avspeglar blygsamhet eller om det är oblygt och gör andra förlägna. Snäva byxor tenderar att vara oblyga för en man, precis som korta eller avslöjande klänningar kan vara oblyga för en kvinna. När en syster böjer sig fram eller försöker sätta sig på ett sätt som visar blygsamhet på podiet, är det då svårt för henne på grund av hennes korta kjol? Är det möjligen så att vi genom det vi har på oss eller genom vårt yttre vilseleder andra till att tro att vi har lösaktig moral eller har en högmodig, militant inställning?

7. Vilket viktigt faktum hjälper Jehovas kristna vittnen att klä sig passande, oberoende av var på jorden de bor?

⁷ Jehovas kristna vittnen är tjänare åt Jehova, universums store suverän, och denna insikt bör avgjort bestämma över hur vi klär oss. Vad är det människor i ett visst område förväntar av Guds tjänare? Kläderna och det som hör samman med det yttre varierar runt om i världen, och därför åligger det inte Jehovas vittnens styrande krets att avgöra precis vad som är tillbörligt eller blygsamt för varje land eller samhälle. Om det uppstår en allvarlig fråga om en viss klädstil eller någonting annat, är det bäst att avstå från sådant. Det är bättre att bli betraktad som litet omodern än som oblyg eller högmodig eller ovårdad.

8. Hur kan en syster avgöra om det skulle vara passande för henne att ha byxdress eller långbyxor i sitt samhälle?

⁸ Om långbyxor eller byxdress för kvinnor ogillas av många i samhället, är det troligen tillrådligt att en kristen syster bär kläder av annat slag i offentliga sammanhang. När det är kallt ute, kanske hon kan ordna det så att hon utsätter sig för kylan bara under kortare stunder eller gör uppehåll oftare för att värma upp sig. Men i ett kallt klimat, där alla i samhället har kläder som är lämpliga för vädret, till exempel långbyxor, är det helt visst tillbörligt att kristna kvinnor gör på samma sätt. På somliga platser har pionjärer på så sätt fått hjälp att bevara en stark hälsa för att kunna använda många timmar i tjänsten. Om en kristen syster är tveksam i fråga om vissa kläder, kan hon dryfta situationen med sin man eller med en äldste i den kristna församlingen. De äldste bör inte försöka tvinga på andra det de själva föredrar, men de är sannolikt i stånd att ge råd om vad som kan vara godtagbart i samhället. Barn bör lyda sina föräldrar i frågor som gäller kläder och det yttre.

9. Vilken erfarenhet visar att vi behöver göra förändringar i vårt personliga yttre, där så är tillrådligt, för att undvika att lägga ett hinder i vägen för andra när de skall lära känna vägen till liv?

⁹ Extrema frisyrer kan också lätt leda en in i en fälla som djävulen sätter ut, och det kan också förmå andra att snava. Det var till exempel en ung man i Förenta staterna som gjorde goda framsteg i sitt bibelstudium, och han kände sig manad att tillsammans med ett erfaret vittne ta del i att predika för andra om de goda ting han lärt sig från bibeln. Från sin tidiga ungdom hade han låtit skägget växa, och eftersom några inom affärsvärlden hade skägg, menade han att det skulle bli allmänt godtaget att han hade skägg när han predikade för andra. Men när han talade med en dam, kunde han inte mer än presentera sig, förrän hon sade: ”Tyvärr, unge man, jag vill inte bli indragen i studentrevolten.” Inga förklaringar kunde undanröja missförståndet. Sedan samtalet slutat med att dörren stängdes, frågade han det erfarna vittnet vad som hade hänt. Han uppmanades att begrunda sitt yttre i förhållande till vad han påstod sig vara, nämligen en Guds tjänare. Eftersom denne nye förkunnare av Riket inte ville bära ansvaret för att ens en enda person tog anstöt och därför inte kunde komma in på vägen till evigt liv, rakade han av sig sitt skägg. Skulle du vara villig att göra detsamma eller göra liknande förändringar, om ditt yttre gav ett felaktigt intryck i ett visst samhälle?

10. Hur kan man genom sina kläder eller sitt yttre omintetgöra syftet med att man går ut i samhället för att predika de goda nyheterna om Riket?

¹⁰ Vi måste ta i betraktande att Jehovas folk granskas av världen. Budskapet om Riket, som de för ut till människorna, bedöms ibland efter utseendet på dem som framför det. Det är tänkbart att en kristen broder eller syster, som är klädd på ett visst sätt, kan dra till sig den besöktes uppmärksamhet på ett sådant sätt att han eller hon inte lyssnar på vad den kristne säger eller också drar slutsatsen att vi inte skiljer oss från världsmänniskor när det gäller moral eller principer. I så fall omintetgör den som bär ut budskapet hela syftet med sin tjänst på fältet. Det krävs ibland av oss att vi alltefter behov i större eller mindre grad uppoffrar vår egen bekvämlighet för att undvika att lägga en stötesten för någon. Detta var den inställning aposteln Paulus hade: ”Vi gör allt för att inte på något sätt bli en stötesten för någon, så att vårt ämbetes anseende skadas. Nej, på allt sätt anbefaller vi oss som Guds tjänare.” — 2 Kor. 6:3, 4, Hd.

Hälsovurmar kan vara en snara

11. Hur kan hälsovurmar bli en snara för en kristen?

¹¹ Det har utvecklats många vurmar i samband med vad man skall äta och hur man skall ta vård om sin kropp. Men hälsovurmar kan också bli en snara för oss. Det finns en risk att vi blir så upptagna av kosthåll och sjukdomar att dessa angelägenheter blir viktigare än att predika Guds rike och att se fram emot den nya ordningen, då det kommer att bli ett verkligt botande av kroppen. Vi behöver naturligtvis göra bruk av praktisk vishet nu när vi sköter om oss själva, och ett visst kosthåll eller vissa mediciner kan vara till gagn för oss under våra omständigheter, men detta bör vara personliga angelägenheter som är underordnade vår tjänst för Jehova. Paulus gav kraftfulla råd mot att göra en stridsfråga av maten. (Rom. 14:1—23) ”Alltså, vare sig I äten eller dricken eller vadhelst annat I gören, så gören allt till Guds ära.” (1 Kor. 10:31) Låt därför inte kost- eller hälsovurmar bli en snara för dig eller en stötesten för andra.

12. Vad kommer en praktisk analys av vurmar i bibelns ljus att säga oss?

¹² Vi bör inse att vurmar, vare sig de har att göra med kläderna, det yttre, maten eller någonting annat, kan förmå oss att dra oss bort från att göra Guds vilja och att bli insnärjda i det som hör till världen. Vurmar inbegriper ofta extra utgifter, och detta betyder i sin tur att man behöver arbeta mera för att kunna betala sådana saker. Vurmar är således ingenting annat än försåtliga fällor som den store motståndaren, Satan, djävulen, sätter ut. ”Vaka därför noga över att ni vandrar, inte såsom ovisa, utan såsom visa, i det att ni köper den lägliga tiden åt er, eftersom dagarna är onda. Sluta fördenskull upp med att vara oförnuftiga, men fortsätt med att fatta vad Jehovas vilja är.” — Ef. 5:15—17, NW.

Vi bör inte låta underhållningen snärja in oss

13. a) Hur har djävulen använt människans önskan att få underhållning till skada för henne? b) Vad bör man uppnå med underhållningen?

¹³ När vår kärleksfulle himmelske Fader skapade människan, gav han oss förmågan att njuta av glädjeämnen av olika slag, och bland annat gav han oss förmåga och medel till att roa och glädja oss själva och andra. Men det händer ofta att djävulen inriktar sig på förmågan att finna glädje i något som är gott och förvänder den, så att den blir något som är ont och skamligt eller leder till skada för människan. Det har förhållit sig så alldeles särskilt med avseende på underhållning. Kristna erkänner att sund underhållning fyller ett visst behov. Den ger en behaglig omväxling i tempo och verksamhet, så att kropp och sinne får den avkoppling och vederkvickelse som behövs. Men för att underhållningen skall vara nyttig, måste den vara uppbyggande och uppmuntrande, inte skadlig, vare sig fysiskt eller andligen.

14. Vilka frågor är till hjälp när man skall välja uppbyggande och uppmuntrande underhållning?

¹⁴ När vi väljer underhållning, bör vi alltså öva oss till att fråga: Är den i samklang med kristna principer? Hur kommer den att påverka vårt hjärta och vårt sinne? Hur kommer den att påverka andra? Denna vakenhet kommer att hindra att underhållningen blir en fälla som fångar våra känslor och intressen så fullständigt att vi leds bort från tron eller blir insnärjda i okristet uppförande.

15, 16. a) Vad visar att intresset för sport och idrott som underhållning är intensivt? b) Vilken balanserad syn på sport och idrott bör de kristna ha?

¹⁵ Ett av de främsta medlen till underhållning i världen är att antingen se på eller ta del i sport och idrott. Sedan andra världskriget har det rått stor entusiasm för olika sporter och idrotter. Idrottsanläggningarna är fyllda till bristningsgränsen. Entusiasterna trotsar dåligt väder, färdas långa sträckor och betalar omåttliga priser för att vara med vid matcher och tävlingar. Somliga kan nästan hur länge som helst återge statistik om idrottsmän och matcher och tävlingar, och det visar i vilken utsträckning dessa angelägenheter upptar deras tid och uppmärksamhet.

¹⁶ När aposteln Paulus gav anvisningar åt den unge tillsyningsmannen Timoteus, förklarade han: ”Håll ... på med att öva dig själv, med gudaktig hängivenhet som ditt mål. Den kroppsliga övningen är nyttig till litet, men den gudaktiga hängivenheten är nyttig till allt, i det den har med sig ett löfte om livet nu och det som skall komma.” (1 Tim. 4:7, 8, NW) Aposteln Paulus erkände således att kroppslig övning kan vara till nytta för kroppen, men den måste hållas på sin underordnade plats i förhållande till det främsta målet, som är gudaktig hängivenhet. Utövad med måtta kan idrott ge sunt umgänge, underhållning och fysisk träning, vilket är bra för både kroppen och sinnet, men omåttlighet i fråga om sådant kan beröva en nödvändig sömn eller vila. Detta skulle inte vara förståndigt. Vi kan börja ta sport och idrott alltför allvarligt och bli alltför ivrigt engagerade. Allvarliga skador kan bli följden. Sport och idrott kan utveckla tävlingsandan. Men den kristne som har jämvikt undviker en tävlingsanda som leder till att han känner stolthet över att besegra andra i tävlingar. (Gal. 5:26) Man behöver visa måttlighet för att ha både krafter och tid kvar till de grundläggande ting som står i samband med gudaktig hängivenhet. Bibeln ger rådet: ”Må er resonlighet bli känd för alla människor.” (Fil. 4:5, NW) Jesus varnade oss för att låta ”njutandet av livets goda” förkväva ”Guds ord”, som har såtts i hjärtat. — Luk. 8:11, 14.

17. Varför behöver unga kristna i skolan vara på sin vakt, så att de inte blir insnärjda av idrottsverksamheter?

¹⁷ Unga kristna som går i skolan måste vara särskilt försiktiga, så att de inte låter sport och idrott bli det viktigaste i livet. Överdriven idrottsutövning kan leda till att man försummar sitt bibelstudium och verksamheten för Riket. Tjusningen i att vara med i laget och spänningen i att vinna matcher och tävlingar är försåtliga snaror, som kan fånga den kristne innan han vet om det. Att man försummar sig själv andligen medan man samtidigt dras nedåt av dåligt umgänge, tävlingsandan och önskan att vara populär — allt detta sammanfogas till en kombination som har dödens makt inom sig. ”Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.” — Ords. 13:14.

18. Varför bör man vara ytterst selektiv, om man söker underhållning genom film, television eller teater?

¹⁸ Kan man se filmer, televisionsprogram eller teaterpjäser för att få avkoppling? Detta är naturligtvis en angelägenhet som man själv får besluta om. Men bibeln varnar: ”Sluta upp med att ta gestalt efter denna tingens ordning, och bli i stället förvandlade genom att göra om ert sinne, för att ni må kunna för er själva utröna Guds goda och välbehagliga och fullkomliga vilja.” (Rom. 12:2, NW) De kristna måste inse att Satan är ”denna tingens ordnings gud”, och flertalet människor som lever i denna tid har kommit under hans onda inflytande. ”Hela världen är i den ondes våld.” (2 Kor. 4:4, NW; 1 Joh. 5:19) Detta blir uppenbart för oss, när vi tänker på det mesta av det som framställs för att ses på bioduken, TV-skärmen och scenen i vår tid. Producenter sysslar med detta för att göra pengar, och de flesta säger uppriktigt att det som säljer i denna tid är sex och våld. Om alltså medlemmar av en kristen familj tillfälligtvis söker sig till en bio eller teater för att få en viss underhållning, har de ansvaret att vara ytterst selektiva.

19. Varför kan vi inte ta risker med underhållning som inte är sund?

¹⁹ Men trots ansträngningar att vara selektiv kan du ibland när du ser på TV eller är i en teaterlokal finna att programmet har gått över gränsen och inte längre är informativt, underhållande eller avkopplande. Det är nedbrytande. Har du då mod att resa dig och knäppa av TV-apparaten eller lämna teaterlokalen? Vi måste ständigt vara uppmärksamma på vad som kommer in i sinne och hjärta och inte mena att vi måste lära känna det som är ont för att bli övertygade om att det är ont. Det finns inget utrymme för att tänka på det som är omoraliskt eller våldspräglat eller förvänt, om vi följer uppmaningen att ”fortsätta med att tänka” på det som ”har vikt och betydelse, ... är rättfärdigt, ... kyskt, ... värt att älska, ... väl omtalat, vad dygd som finns och vadhelst lovvärt som finns”. — Fil. 4:8, NW.

20, 21. a) Varför bör kristna föräldrar vaka mycket noga över vad deras barn ser på TV? b) Vad rekommenderas man att göra i stället för att låta ett program av föga eller inget värde slösa bort ens tid?

²⁰ Det har meddelats att barn i Förenta staterna vanligen använder mellan 500 och 1.000 timmar per år till att se på television. Somliga föräldrar sätter sina barn framför en TV-apparat för att de skall vara tysta, eftersom föräldrarna inte vill besväras av dem. Men vad händer med barnen, vilkas sinnen är synnerligen mottagliga för intryck? Barnpsykiatrikern dr Arthur R. Timme förklarade varnande att en sådan styrning har ”en mycket skadlig inverkan på växande barns sinnen. ... De växer upp med en helt förvrängd känsla för vad som är rätt och orätt i mänskligt uppförande.” Nyhetsmedierna meddelar varje dag om barn som är inblandade i våldsbrott och fördärv, och det är uppenbart varifrån de har fått de flesta av idéerna till sådana skrämmande handlingar. Ni föräldrar, vakar ni noga över vad edra barn ser på TV?

²¹ Man har också lagt märke till att somliga vuxna slår på TV-apparaten och för att få förströelse ser allt som visas i stället för att läsa, tänka eller ägna sig åt någon annan konstruktiv verksamhet. Ofta är rummet fyllt av oväsen, och om det är tyst en stund, blir rastlösheten påtaglig. Men sanna tjänare åt Gud kan inte tillåta att de blir en del av denna ”distraktionens tidsålder”. Tiden är alltför dyrbar för att slösas bort. Hur vederkvickande skulle det inte vara att vid dessa tillfällen helt enkelt knäppa av TV-apparaten och tyst läsa ett stycke ur Guds ord! Detta kräver disciplin, men det ger stor lön.

22. Vilka frågor och principer kan vägleda en kristen, om han väljer att dansa för att få underhållning?

²² Dans är en annan form av underhållning. På bibelns tid var dans ett sätt att ge uttryck åt glädje och lovprisning av Gud. (Ps. 149:3; 150:4) Kan en kristen ta del i modern dans? Var och en måste avgöra vad han kan göra i detta avseende. Det finns en del avgörande faktorer att begrunda. Med vem kommer en kristen att dansa? Med vilka kommer han eller hon att umgås? Var kommer man att dansa? Vad är dansens ursprung? Vilka rörelser ingår i den? Har den en benägenhet att väcka orena tankar, eller är den helt och hållet avsedd att ge motion och sunt nöje? Om gifta kristna dansar, är det tillrådligt att var och en dansar med sin make eller maka. När ogifta kristna av motsatt kön dansar, bör de göra detta med blygsamhet och inte på ett sådant sätt att de uppeggar varandra sexuellt. Det kan vara farligt att dansa i världsliga danslokaler, inte bara på grund av atmosfären, i det man vanligen inte är tillsammans med medkristna, utan också på grund av dåligt umgänge. Också när kristna kommer tillsammans för att dansa, är det bäst att undvika stora grupper, eftersom man lätt kan mista kontrollen över det som pågår och somliga kan överskrida gränserna för det som är förståndigt. Vi vill handla på ett sådant sätt att vi inte bara skyddar oss själva, utan också undviker att vålla att andra tar anstöt och snavar. (1 Kor. 8:9; Rom. 13:14) Om vi tycker om att dansa, bör vi vara selektiva, blygsamma och ärbara i detta slag av underhållning och göra allt till Guds ära. — 1 Kor. 10:31; 1 Petr. 1:15, 16.

23. Hur kan den som vill behaga Jehova undvika att låta musiken bli en snara för honom?

²³ Musik kan vara ett utmärkt medel till underhållning, men också detta kan bli en snara för oss, om vi låter det bli så. Mycket av den musik som komponeras och spelas i denna tid har till syfte att uppegga själviska begär. Följaktligen behöver den kristne fråga beträffande varje slag av musik: Vilket ursprung har den? Vad är syftet med den? Vilken verkan har den på mig? Stör min musik andra? Vissa former av musik, till exempel en del av den allmänt spridda ”popmusiken”, återspeglar upprorsandan och inbegriper ofta suggestiva texter och uppmaningar till våld. Den kristne gör väl i att bland all den musik som finns välja sådan som underhåller och vederkvicker honom och låter honom ha ett gott samvete.

24. a) Vad är djävulens mål med att sätta ut fällor som är förbundna med vurmar och underhållning? b) Vilken förpliktelse bör vi, medan vi håller oss fria från dessa snaror som leder till död, känna gentemot de uppriktiga människor som vill göra sig fria?

²⁴ Medan denna värld sjunker djupare och djupare i sitt eget fördärvs dy och snart skall tillintetgöras, förstår de kristna vikten av att inte bli insnärjda och fångade som i en fälla av denna världens ande. De inser att denna världens vurmar och underhållning är som lockbeten som skall lura hela mänskligheten in i ”djävulens snara”. (2 Tim. 2:25, 26; Ps. 140:5, 6) Han har redan flertalet av människorna i fällan, men han vill också locka in Guds tjänare i sin fälla, medan han försöker hålla de uppriktiga människor som försöker komma undan hans klor kvar i fällan. Mycket snart skall nu han själv bli bunden och fängslas i avgrunden, men under tiden, under den korta tid som återstår, kan vi hålla oss fria från de dödens snaror som han lägger ut, om vi noga vakar över hur vi vandrar inför Jehova, i det vi håller hans sanningsord ständigt lysande på den stig vi har framför oss. (Upp. 20:1—3; Ps. 119:105) Det är vårt privilegium att hjälpa dem som söker göra sig fria, och detta gör vi genom att förkunna för dem den sanning som gör människor fria och genom att visa att vi verkligen älskar Gud och inte bara älskar vällust. — 2 Tim. 3:4, 5; Joh. 8:32.