En bok med makalöst inflytande

DET finns en bok med österländsk inramning, skriven av österlänningar, som utan tvivel har haft större inflytande på mänskligheten än någon annan bok. Den har blivit översatt, helt eller delvis, till mer än 1.600 språk. Och ett mycket märkligt faktum är att det är tack vare denna bok som många enskilda individer och rentav hela nationer har lärt sig läsa! Språk som tidigare saknat skrift har nu ett särskilt skriftspråk endast tack vare att denna bok översattes till dessa speciella tungomål. Denna unika bok är bibeln.

Det är helt enkelt häpnadsväckande att bibeln blivit godtagen bland många millioner människor av varje ras och nation. Vi lever nu på 1900-talet, många hundra år från de händelser som omtalas i den Heliga skrift. För flertalet läsare är bibelns inramning också geografiskt mycket avlägsen. Men Skriften har vädjat till människors hjärtan som inga andra skrifter.

Charles D. Eldridge framhöll i sin bok Christianity’s Contributions to Civilization (Kristendomens bidrag till civilisationen): ”Böcker som skrivits i ett land blir sällan populära i andra länder; de är som träd, som inte kan stå emot påfrestningen att omplanteras; även om de kan utges och tas emot under gynnsamma omständigheter i en nation, överlever de sällan de förändrade förhållandena vad beträffar samhällsliv, bildning, politik och religion i andra nationer. Men så förhåller det sig inte med bibeln: den har omplanterats i varenda jordmån under solen utan någon större förlust av kraft och behag.”

Ett grundläggande skäl till att bibeln vädjar till alla stammar, nationer och raser är att den realistiskt beskriver livet med dess glädjeämnen och dess sorger, dess triumfer och dess misslyckanden, dess framgångar och dess bakslag, dess kärlek och dess hat. I inledningen till boken The Greatest Book in the World (Den största boken i världen) uttryckte författaren T. H. Darlow denna tanke på följande sätt: ”Det finns en Bok, och endast en, som omfattar den mänskliga naturens alla höjder och djup. Bibeln tillhör dessa elementära ting — liksom himlen och vinden och havet, liksom bröd och vin, liksom småbarnens kyssar och tårarna som gjuts vid graven — vilka aldrig kan bli banala eller förlegade, därför att de utgör mänsklighetens gemensamma arv.”

Det inflytande som bibeln haft på lärdom och litteratur får tanken att svindla. Låt oss tänka på den engelsktalande världen, som omfattar omkring 358 millioner människor. John R. Green skriver i A Short History of the English People (En kort historik över det engelska folket): ”Englands hela prosalitteratur, med undantag av Wyclifs glömda traktater, har spirat upp sedan Tyndale och Coverdale översatte Skriften. Vad nationen som helhet beträffade existerade ingen berättelse, ingen roman, knappast någon poesi med undantag av Chaucers föga kända diktning, på engelska språket, då det påbjöds att bibeln skulle börja användas i kyrkorna.” Den engelske dramatikern och skalden William Shakespeare hämtade mycket av inspirationen till sina verk från bibeln. Det har sagts att ”ingen författare har sammanställt tankarna och återgett orden i den Heliga skrift mera rikhaltigt än Shakespeare”. Också för den engelske skalden Shelley var bibeln den förnämsta boken i hans begränsade bibliotek.

På senare tid medgav den engelske romanförfattaren Hall Caine: ”Alla kraftfulla situationer som förekommer i mina böcker är inte min egen skapelse, utan är hämtade från bibeln. ’Ett livs historia’ är en berättelse om den förlorade sonen, ’Röde Jason’ är berättelsen om Esau och Jakob, ’Syndabocken’ är berättelsen om Eli och hans söner, ... och ’Manxmannen’ är berättelsen om David och Uria.”

Den amerikanske humoristen och redaktören Thomas L. Masson sade om bibelns inflytande på litteraturen: ”Den är själva berggrunden för all vår litteratur, och om man vill veta något, är det bibeln man måste vända sig till. ... Den är höjd över alla system. Den famnar människan själv och alla hennes tankar. Den är ett storslaget galleri av ypperliga människoporträtt.”

Encyclopædia Britannica (1971) kallar därför mycket träffande bibeln ”den förmodligen mest inflytelserika samlingen böcker i mänsklighetens historia”. Vi läser vidare: ”Vad man än må tycka om bibelns innehåll, så gör den roll den spelat för Västerlandets kulturella utveckling och även för många österländska kulturers utveckling att åtminstone någon kännedom om dess litteratur och historia kommit att bli ett oeftergivligt kännetecken på en bildad människa i den engelsktalande världen.”

Inte bara de stora litterära verken på engelska språket har påverkats av bibeln, utan även den mest betydande litteraturen i de flesta andra länder i västvärlden. Ett exempel på detta är den tyska litteraturen. Den tyske lyriske skalden Heinrich Heine kände sig föranledd att säga: ”Alla uttryck och idiom som finns i Luthers bibel är tyska. Författaren måste fortsätta att använda dem. Och eftersom denna bok är i de fattigaste människors ägo, behöver de inte vara särskilt belästa för att kunna uttrycka sig i litterär form.” Många tyska ordspråk är hämtade från bibeln, och Luthers översättning av Skriften kom att utgöra grunden för den litterära tyskan.

Två kända gestalter inom den tyska litteraturen, Johann Wolfgang von Goethe och Heinrich Heine, har gjort intressanta uttalanden om bibelns inflytande på deras verk. Goethe sade om sin levnadsbana: ”Det är tro på bibeln, frukten av djup begrundan, som har gett mig moralisk vägledning i mitt litterära liv. — Jag har funnit den vara ett säkert investerat kapital, som ger rik avkastning i form av intresse.” Heine gav uttryck åt en liknande tanke, när han sade: ”Jag har en bok att tacka för min upplysning. — En bok? Ja, och det är en gammal, enkel bok, blygsam som naturen själv och lika naturlig; en bok som tycks vara lika ändamålsenlig och anspråkslös som solen som värmer oss, som brödet som när oss; en bok som ser på oss lika sorgset och tillgivet som en gammal mormor, som själv läser boken varje dag med kärleksfulla, darrande läppar och glasögonen på näsan. — Och den bokens namn är helt otvunget boken, bibeln.”

Hur kunde omkring fyrtio män, som levat under en period av omkring 1.600 år, frambringa en sådan bok, ett verk som fortsatt att vara en inspirationskälla under många hundra år efter sin fullbordan och är det än i denna dag? Ingen av dess skribenter tog själv åt sig äran. Deras uppsåt var inte att förmedla sitt eget budskap, utan Jehova Guds, hans som var källan till deras inspiration. Psalmisten David förklarade: ”HERRENS [Jehovas] Ande har talat genom mig, och hans ord är på min tunga.” (2 Sam. 23:2) Stöder inte bibelns unika egenskaper detta uttalande? Förtjänar då inte denna bok vår allra största uppmärksamhet?

[Ruta på sidan 411]

BIBELN

Tilltalar människor av alla nationer

Nu på mer än 1.600 språk

Tack vare den har hela nationer lärt sig läsa

Många skriftspråk har kommit till tack vare denna bok

”Den förmodligen mest inflytelserika samlingen böcker i mänsklighetens historia”

”Berggrunden för all vår litteratur”