Vad kan de äldste göra åt alkoholproblem?

HON prövade allt hon kunde komma på för att försöka minska på sitt drickande. Ingenting tycktes fungera. När hon sammanträffade med de förordnade äldstebröderna i församlingen, visade de stort intresse och gav henne skriftenliga råd om måttlighet. Men deras ansträngningar gav inget positivt resultat. Hennes problem gick djupare. Hon var alkoholist.

Detta leder till en mycket viktig fråga: Vad kan de äldste göra för att hjälpa andliga bröder och systrar som har alkoholproblem?

Det är helt tydligt att bibeln inte på något sätt tillåter att man överser med dryckenskap. Kristna tillsyningsmän har i synnerhet ansvaret att se till att oförbätterliga drinkare som inte visar någon ånger inte tillåts vara kvar i den kristna församlingen; de måste uteslutas. (1 Korintierna 5:11—13; Galaterna 5:19—21) Men de äldste bör först av allt önska hjälpa dem som har gått för långt i fråga om bruket av alkohol och som är ångerfulla. Vad bör således en äldste göra, om en broder eller en syster som har druckit sig berusad nu kontaktar honom och söker hjälp?

För det första bör man lägga märke till att det är skillnad mellan att omedvetet råka dricka för mycket vid ett tillfälle och att vara drinkare — en som gör det till en vana att bli berusad. Tänk på exemplet med Noa, som vid ett tillfälle drack för mycket vin och blev berusad. (1 Moseboken 9:20, 21) Noa var helt visst inte någon oförbätterlig drinkare. Det finns inget i bibeln som antyder att han någonsin blev berusad igen. — Jämför Hebréerna 11:7.

Den äldstebroder som blir kontaktad gör därför väl i att försöka avgöra om det var en enstaka företeelse. Är personen fast besluten att vara försiktig så att det inte händer igen? Har han öppet erkänt det orätta och sökt Guds förlåtelse? Är händelsen av sådan art att den inte har medfört någon större vanära? Om dessa och andra frågor kan besvaras på ett positivt sätt, kan det vara tillräckligt att äldstebrodern ”i en ande av mildhet” ger kärleksfulla råd angående måttlighet och på så sätt styrker personen i dennes beslut att inte upprepa det orätta. — Galaterna 6:1.

Men hur är det om han har varit berusad upprepade gånger eller om händelsen har blivit allmänt känd? I sådana fall bör saken behandlas av en dömande kommitté. Men för att de äldste skall kunna hjälpa personen kan det vara bra att de vet om problemet består i

Alkoholism

Vad gör det för skillnad? Stor skillnad! Om personen är alkoholist, tjänar det inte mycket till att ge råd om att dricka med måtta, vilket vår inledande erfarenhet illustrerar. Varför inte det? Därför att de flesta auktoriteter på området rekommenderar total avhållsamhet för alkoholister, eftersom de, när de en gång har börjat dricka, vanligen inte har någon kontroll över hur mycket de dricker.

Dessutom förnekar många alkoholister sitt problem. Innebär det att de är oförbätterliga drinkare som inte visar någon ånger? Inte nödvändigtvis. Kom ihåg att alkoholisterna vanligtvis är blinda för sin situation. De blir påverkade fysiskt, mentalt, känslomässigt och andligt, och dessa faktorer måste tas med i beräkningen. Därför är det inte på något sätt lätt att få dem att inse att de har alkoholproblem.

Det finns flera olika frågor som äldstebröder gör väl i att begrunda när de behandlar sådana fall.

Hur kan man veta om problemet består i alkoholism? Du kanske vill se på artikeln ”Alkoholism — fakta och myter” i Vakna! för 22 november 1982. I den artikeln ges en översikt över symptomen på alkoholism.

Var uppmärksam. Ibland kan alkoholism vara ett problem som ligger bakom ett annat problem. I en församling tog till exempel en syster kontakt med de äldste för att få hjälp med att ta itu med en allvarlig depression. Men trots deras välmenande ansträngningar att hjälpa henne blev hon inte befriad från depressionen. Äldstebröderna fick dock senare reda på att hon hade alkoholproblem. När man gjorde ytterligare ansträngningar att hjälpa henne, visades det att hon var alkoholist. Sedan hon hade börjat ta emot hjälp för sin alkoholism blev hon snart mycket bättre.

Hur kan man hjälpa en alkoholist att inse att han har alkoholproblem? Undvik åsikter och generaliseringar som: ”Vi tycker att du dricker för mycket.” Sådana kommentarer kan få alkoholisten att försvara sig ännu kraftigare. I stället kanske han kan ställas inför klara och tydliga detaljer om sitt drickande och dess följder. Det är viktigt att tonfallet återspeglar djup omsorg: ”Vi är mycket bekymrade över vad som håller på att hända med dig, och det är de här sakerna som gör oss bekymrade.”

En äldstebroder, som tidigare varit alkoholiserad men framgångsrikt hade tagit itu med sin alkoholism, rekommenderar följande: ”Jag har funnit det vara bra att komma fram till vilka problem personen kan ha, kanske hemma eller på arbetet. Sedan hjälper jag honom att förstå att alkoholen kan vara det grundläggande problemet genom att använda ledande frågor. Jag kommer ihåg ett tillfälle då samtalet löd ungefär så här:

’Har ditt familjeliv påverkats av att du har druckit?’

’Nej.’

’Har du grälat med din fru?’

’Ja.’

’Hade alkoholen något att göra med det?’

’Nej.’

’Drack du när du grälade med henne?’

’Eh ... ja.’

Sedan vi hade resonerat om olika problem, lyckades jag hjälpa honom att förstå att hans problem nästan alltid uppstod då han hade druckit.”

Hur är det med anstaltsvård? En alkoholist kan behöva sådan hjälp för att komma över sitt problem. De äldste bör naturligtvis inte rekommendera någon särskild behandlingsform — det ankommer på den berörde själv att avgöra sådant. De bör inte heller nödvändigtvis se hans vägran att söka vård som ett tecken på brist på ånger. Men samtidigt krävs det fasthet och bestämdhet. Personen måste tydligt förstå att det som i grund och botten står på spel är hans möjligheter att få vara kvar i Jehovas ynnest som en godkänd medlem av den kristna församlingen.

Hur förhåller det sig med uteslutning? Den avgörande frågan är: Vad har han för inställning till sitt drickande? Verkar han vara helt inställd på att fortsätta med det, trots era tålmodiga men bestämda ansträngningar att få honom att inse hur det förhåller sig? Om personens inställning kräver att han blir utesluten för att församlingen skall hållas ren, kan detta vara precis den omskakning han behöver.

Hur är det om man är övertygad om att han verkligen vill sluta? Om personen går med på att få hjälp, kan det ta tid innan man ser om han kommer att fullfölja det hela. Läkarvård eller särskild behandling kan vara till hjälp. Men han bör naturligtvis inse att det inte är hela lösningen på problemet.

Han kommer vanligtvis att behöva fortlöpande hjälp, speciellt i andligt avseende. I det förgångna kan han ha reagerat på depression, vrede, problem på arbetet osv. genom att tillgripa alkohol. Nu kan han därför behöva hjälp att ta itu med verkligheten med ett annat tänkesätt. Han kan dessutom fortfarande vara offer för negativa känslor, sådana som skuldkänslor eller bristande självförtroende. Han kan känna sig ovärdig att nalkas Jehova i bön och kan behöva er hjälp att återfå ett förtroligt förhållande till Gud. Era böner tillsammans med honom och för honom kan tillsammans med tröstande påminnelser från Guds ord lindra hans fruktan och dämpa hans tvivel.a — Jakob 5:14—16.

Någon som har brutit ett ben kan behöva stöd av kryckor under en tid. På samma sätt kan den som kämpar med att försöka sluta dricka behöva någon som är förstående som han kan förlita sig på, ett lyssnande öra. Är du villig att hjälpa?

”Både de äldste och en mängd andra bröder kom och besökte mig”, förklarade en broder som hade kämpat med att försöka sluta dricka. ”Jag kan inte i ord uttrycka hur mycket jag uppskattade all denna kärlek och förståelse. Underbart nog kunde jag nu be till Jehova igen. Vilken lättnad!”

”Bröderna hjälpte mig på mer än ett sätt”, sade ett annat vittne som fick hjälp med att ta itu med sin alkoholism. ”De föreslog till och med att jag skulle sitta bredvid dem vid mötena, eftersom jag var rädd för att komma. En broder hjälpte mig verkligen. Han kom och besökte mig när jag behövde det som mest — oavsett vad han hade planerat. Jag är mycket tacksam för hans kärlek och tålamod.”

I en del fall kan det vara bra om den som kämpar med att försöka sluta dricka kan tala med en broder som själv har övervunnit alkoholism. Varför det? Därför att en sådan person kan visa förståelse, eftersom han mycket väl vet vilka förändringar en alkoholist måste göra. Men dessutom visar det den som kämpar att det är möjligt att sluta. Han ser ett exempel framför sig. Förståeligt nog gör det större intryck på en alkoholist att se en predikan än att höra en.

Hur är det med återfall? Sådant kan hända. Återigen är frågan: Vad har alkoholisten för inställning? Är du övertygad om att han verkligen vill komma över sitt alkoholproblem? Inser han behovet av att fördubbla sina ansträngningar om han vill kunna övervinna det? I så fall behöver han hjälp och förståelse.

En person behöver alltså inte bli utesluten enbart av den anledningen att han är alkoholist. Om han verkligen vill sluta, bör han få möjligheten. Men hur är det om han genom sitt handlingssätt visar att han egentligen inte vill sluta? Hur är det om han vid upprepade tillfällen har varit berusad och allt rimligt bistånd inte har hjälpt honom? Då bör han, enligt Paulus’ ord i 1 Korintierna 5:11—13, bli utesluten.

När man skall hjälpa sådana som har alkoholproblem krävs det gott omdöme, stort tålamod och fasthet. Det är inte bara att säga åt en broder eller syster: ”Ta dig i kragen nu!” eller: ”Om du älskar Jehova kommer du att sluta dricka.”

Försök i stället att förstå alkoholismens natur, vad det är för något och vad den gör med människor. Kom ihåg att du kan behöva bryta ner den mur alkoholisten har byggt upp runt omkring sig genom att förneka sitt problem. Du måste få honom att inse att han har alkoholproblem och att han behöver hjälp. Han kommer att behöva din hjälp och ditt stöd hela tiden. Men är inte resultaten väl värda ansträngningarna?

En syster som blev hjälpt att ta itu med sin alkoholism sade: ”De äldste var så kärleksfulla och förstående att jag varje dag tackar Jehova för att han sände dem. Jag är klar i huvudet nu. Jag kan tala med Jehova med ett rent samvete. Jag är också med vid alla möten och får verkligen glädje av det.” Ja, hur tacksamma är inte sådana personer för tillsyningsmän som ger av sig själva, som villigt visar omsorg om hjorden av ”en verklig önskan att tjäna”! — 1 Petrus 5:1, 2, Today’s English Version.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 13]

En alkoholist kan behöva någon som är förstående som han kan förlita sig på, ett lyssnande öra

[Bild på sidan 14]

För alkoholisten är fullständig avhållsamhet ett måste