Kom till områdessammankomsterna 1984: ”Guds rikes tillväxt”!

INGEN förstår bättre än Jehova Gud själv behovet av att hans tjänare på jorden kommer tillsammans till stora sammankomster. Det är därför han gjorde anordningar för att hans forntida folk, Israel, skulle komma tillsammans tre gånger varje år till den plats som han hade valt — Jerusalem. Där hörde de Jehova Guds lag läsas, där fick de förmaningar, och där gladde de sig utan tvivel åt att berätta för varandra om hur Jehova Gud hade välsignat dem. — 2 Moseboken 23:14—17; 34:23; 5 Moseboken 16:16, 17; 2 Krönikeboken 8:13.

Israeliterna kom emellertid inte bara tillsammans för dessa högtider, utan också vid speciella tillfällen, som vid överlämnandet av kung Salomos tempel, då festligheterna pågick i fjorton dagar, och vid invigningen av Jerusalems återuppbyggda murar på Nehemjas tid. — 1 Kungaboken 8:65, 66; Nehemja 12:27—43.

Det är alltså efter gott bibliskt mönster som Jehovas nutida vittnen har hållit sammankomster i över ett hundra år; i själva verket sedan år 1879. I åtminstone 37 år har vi nu, likt de forntida israeliterna, kommit tillsammans tre gånger per år — två gånger till våra kretssammankomster och en gång till vår områdessammankomst eller ett nationellt eller internationellt konvent.

Rapporterna från förra årets områdessammankomster ”Guds rikes endräkt” var verkligen hänförande!a Bröderna kände den världsvida endräkten som aldrig förr. I många länder steg närvaroantalet till nya rekord. Det afrikanska landet Zambia med 57.034 förkunnare rapporterade till exempel ett totalt närvaroantal på 417.122 vid 24 sammankomster. Detta antal motsvarar var femtonde invånare i landet! Upplivar inte sådana här rapporter en önskan inom oss att vara närvarande vid det här årets sammankomster ”Guds rikes tillväxt”?

Varför vi behöver församlas

Varför behöver vi komma tillsammans för att under tre och en halv dagar stärka oss andligen? Petrus påminner oss: ”Då nu allt detta således skall upplösas, vad slags människor bör då inte ni vara i ett heligt uppförandes gärningar och handlingar präglade av gudaktig hängivenhet, medan ni väntar på Jehovas dags närvaro och ständigt har den i tankarna.” — 2 Petrus 3:11, 12.

År efter år ökar frestelserna och påtryckningarna på oss att vända oss bort ifrån att utföra ”ett heligt uppförandes gärningar”. Det kan också sägas att världen varje dag blir våldsammare, ondare, mer depraverad, mer fördärvad och mer omoralisk. Och massmedia ger på alla håll bevis för det — tidningar, tidskrifter, radio, bio och TV. De av oss som måste vara tillsammans med världsmänniskor för att förtjäna sitt uppehälle eller få utbildning finner speciellt att andligheten hela tiden är utsatt för angrepp.

Vilka påtryckningar utsätts vi dessutom inte för i fråga om att vända oss bort från ”handlingar präglade av gudaktig hängivenhet”, vilka inbegriper det tvåfaldiga arbetet att predika de goda nyheterna om Guds rike och att göra kristna lärjungar! Den kommersiella världen frestar oss och utövar påtryckningar på oss för att göra oss materialistiska — så att vi använder så mycket tid, energi och resurser till att skaffa oss det så kallade detta livets goda att vi inte har mycket tid och energi över till helig tjänst. I det här avseendet tycks underhållningsindustrin utgöra ett ännu större hot mot Guds folk. Jesus gav oss en berättigad varning för detta då han sade: ”Men ge akt på er själva, att aldrig era hjärtan blir nertyngda av frosseri och dryckenskap och livets bekymmer och den dagen oförmodat i ett nu kommer över er som en snara. ... Håll er då vakna och frambär hela tiden ödmjuk bön, för att ni må lyckas ... i att bestå inför Människosonen.” — Lukas 21:34—36.

Programmet för våra områdessammankomster ”Guds rikes tillväxt” har utformats för att ge alla Guds tjänare den hjälp de behöver för att de verkligen skall kunna leva enligt Jehovas rättfärdiga principer och för att de skall bli bättre rustade än någonsin för att predika om Riket och göra lärjungar.

Planera nu för att vara närvarande

Vi vill i synnerhet hålla i minnet att de här sammankomsterna är tre och en halv dagar långa och börjar på torsdag eftermiddag. Tjänsten på fältet kommer i år att utföras på fredag eftermiddag. När man jämför förra årets närvarosiffror för torsdagen med söndagens siffror, uppstår frågan om inte några av oss skulle kunna göra en större ansträngning för att kunna vara närvarande när sammankomsten börjar på torsdag eftermiddag. En av höjdpunkterna på sammankomsten förra året var talet ”Musik som lovprisar Jehova” på torsdagen, under vilket inte bara det spännande meddelandet om en kommande ny sångbok gjordes, utan då också utdrag ur nio vackra melodier spelades, vilket gav en försmak av hur den nya sångboken kommer att bli.

De flesta av oss får någon semester varje år. Skulle inte fler av oss kunna planera för att låta hela sammankomsten ingå i den semestern? Eller skulle vi inte annars kunna uppoffra två dagars lön till förmån för en stor andlig högtid? I Honduras har några bröder förlorat sina arbeten bara därför att de bad att få ledigt från arbetet för att vara med vid en sammankomst. En syster där bad om att få ledigt två dagar för att vara med vid områdessammankomsten ”Guds rikes endräkt” och hotades med att avskedas. En advokat, vars hustru är ett vittne, hörde om detta och ordnade ett arbete med bättre lön åt henne efter sammankomsten.

I den engelska Årsboken för 1984 berättas det om mer än 27.000 spanska och portugisiska vänner som reste hela vägen till Belgien för att vara med vid en sammankomst, då sammankomster inte kunde hållas i deras egna länder. Det berättas också där om de svårigheter vännerna i Alaska ställs inför när det gäller att vara med vid sammankomster. Angående de ansträngningar en samoansk broder gjorde för att vara med vid en sammankomst på Fiji läser vi: ”Han var inte ung, utan gammal; han var inte stark, utan sjuklig; han hade inte starka ben, utan hade en klumpfot; han hade inte god syn, utan var blind på ett öga. För att komma till sammankomsten behövde han pengar, och för att skaffa sig pengar var han tvungen att plocka kokosnötter. Han bar omkring femton stycken i taget över tre kilometer till ett ställe där han öppnade dem, skrapade ur frövitan och lade ut den för att torka. Därefter sålde han frövitan eller kopran.” Det tog honom över fyra veckor att tjäna tillräckligt för att kunna betala sin resa. Må vi vara lika fast beslutna att vara närvarande!

Vi bör också tänka på att våra sammankomster inte bara tjänar till att bygga upp oss andligen utan ofta också leder till att ett storslaget vittnesbörd blir avgivet för utomstående. Lägg till exempel märke till vad en reporter hade att säga i numret för november 1983 av den grekiska tidskriften Galaxias om vår sammankomst ”Guds rikes endräkt” i Aten. Efter att ha gett en ganska grundlig genomgång av programmet för varje dag kommenterade han:

”Vare sig man accepterar Jehovas kristna vittnens synpunkter eller inte, utgjorde ett besök på ’Apollostadion’ under Jehovas kristna vittnens sessioner en händelse som gjorde djupt intryck på besökaren. ... Ingen kan förneka att deras tro djupt har påverkat deras personliga liv eller, med andra ord, att de lever som de lär. Fastän de är nitiska, är de inte fanatiker. De älskar Gud, men de älskar också människor.”

Må varje kristet vittne för Jehova, såväl som alla andra som älskar sanning och rättfärdighet, göra alla ansträngningar de kan för att vara med vid sammankomsten ”Guds rikes tillväxt” — och det från början till slut!

[Fotnoter]