Fortplantningen — genom evolution eller från Gud?
”UNDERBART komplicerat.” Så beskriver tidskriften Science News kvinnans fortplantningssystem. Men ett ägg från en kvinnas äggstockar kan inte av sig självt frambringa liv. För att detta skall ske måste en sädescell från mannens fortplantningssystem förenas med äggcellens kärna. Men vad gör sädescellen för att få ägget att börja utvecklas? Den frågan förbryllar fortfarande forskarna.
Tron på evolutionen ger också upphov åt en annan fråga: Om de manliga och de kvinnliga fortplantningsorganen är resultatet av en evolutionsprocess, hur hade då livet vidarebefordrats innan båda dessa var färdigbildade?
Fortplantningen är också förbunden med andra mysterier. Det genetiska materialet i ett befruktat ägg kan ses bara med hjälp av ett mikroskop. Ändå representerar det ”gigantiska bibliotek fulla av information”, som professorerna Frair och Davis uttrycker det i sin bok A Case for Creation. ”Det finns inget annat exempel på miniatyrisering som ens går att jämföra med detta”, tillägger de. Detta mikrobibliotek styr tillväxten av alla kroppsdelar, också sådana detaljer som ögonens och hårets färg.
Kort efter befruktningen delar sig cellen i två, de två blir fyra och så vidare, tills det finns en mängd celler. Celldelningen inbegriper duplicering och organisering av miljontals molekyler. Det är som om en fabrik automatiskt skulle dela sig i två separata anläggningar, fullständigt utrustade med likadana maskiner som tillverkar samma produkt, och detta sedan skulle upprepas om och om igen. Därefter inträffar något annat lika häpnadsväckande.
Olika typer av celler börjar nu bildas — nervceller, muskelceller, hudceller och alla andra typer av celler som människokroppen är uppbyggd av. Celldifferentieringen är ett mysterium. Det är också cellansamlingen. ”Ingen vet säkert”, heter det i Science Digest, ”varför vissa celler samlas på ett särskilt ställe för att bilda en njure, medan andra slår sig samman och bildar en lever och så vidare.” När människokroppen så småningom når sin fulla storlek, består den av omkring 100.000.000.000.000 celler.
Enligt evolutionsteorin har människan utvecklats från enkla mikroorganismer. Men till skillnad från människan kommer de flesta mikroorganismer från endast en förälder. De reproducerar sig själva. Hur skulle denna form av fortplantning ha kunnat utvecklas till den komplicerade form av fortplantning som kräver två föräldrar? Evolutionisterna finner denna fråga svår att besvara, vilket framgår av uppställningen på föregående sida.
Detta stora hopp beskrivs lättvindigt som ”uppfinnandet av den könliga fortplantningen”. Men det finns vetenskapsmän som vågar opponera sig. Professor Jaap Kies vid University of the Western Cape i Sydafrika betecknar detta som ”upprörande spekulationer”.
Det finns bara en tillfredsställande förklaring till fortplantningsförmågan hos levande varelser. Den är en gåva från den allvise Skaparen, Jehova Gud. Som det sägs i bibeln: ”Varje god gåva och varje fullkomlig skänk är från ovan.” — Jakob 1:17.
[Ruta på sidan 3]
Vad evolutionisterna medger beträffande fortplantningen
”Vi har inte den ringaste aning om sexualitetens yttersta orsak; varför nya varelser skulle frambringas genom förening av två könsfaktorer och inte genom en partenogenetisk process [förökning som bara kräver en förälder]. ... Ännu så länge är hela detta ämne höljt i dunkel.” — Charles Darwin, 1862.
Med hänvisning till detta uttalande av Darwin sägs det i Science News för 8 september 1984: ”Han kunde ha skrivit det i dag.”
”Denna bok”, hävdar professor George C. Williams i förordet till Sex and Evolution, ”har skrivits i övertygelsen att förekomsten av könlig fortplantning hos högre stående växter och djur inte kan fås att stämma överens med den gängse evolutionsteorin.”
I sin bok The Evolution of Sex presenterar professor John Maynard Smith ”ett förslag till förklaring av könsfortplantningens ursprung” och kallar det ”det bästa förslag jag kan komma med”. Han slutar med att säga: ”Jag kan inte göra anspråk på så stor tilltro till denna förklaring.”
”Den könliga fortplantningen är det största problemet inom evolutionsbiologin. ... Det förefaller som om några av de mest fundamentala frågorna inom evolutionsbiologin sällan har ställts. ... Den främsta och mest oundvikliga och pockande av dessa frågor är: Varför könlig fortplantning?” — Professor Graham Bell: The Masterpiece of Nature.