Frågor från läsekretsen

Gifte sig Farao verkligen med Sara, Abrahams hustru, så som vissa översättningar av 1 Moseboken 12:19 ger intryck av?

Nej, Farao hindrades från att ta Sara (Sarai) till hustru åt sig. Saras heder och värdighet bringades således inte i vanrykte.

Vi får hjälp att förstå detta genom att undersöka situationen i dess sammanhang. En hungersnöd drev Abraham (Abram) att söka tillflykt i Egypten under en tid. Han fruktade att hans liv kunde vara i fara där på grund av hans vackra hustru, Sara. Abraham hade ännu inte avlat någon son genom Sara, så om han mötte döden i Egypten skulle Sädens släktlinje komma att avbrytas, den säds genom vilken alla släkter på jorden skulle bli välsignade. (1 Moseboken 12:1—3) Abraham sade därför till Sara att förklara att hon var hans syster, eftersom hon ju faktiskt var hans halvsyster. — 1 Moseboken 12:10—13; 20:12.

Hans fruktan var inte ogrundad. Forskaren August Knobel förklarade: ”Abram bad Sarai att presentera sig som hans syster i Egypten för att han inte skulle bli mördad. Om hon betraktades som en gift kvinna, kunde en egyptier få henne endast genom att döda hennes man och ägare; men om hon betraktades som en syster, fanns möjligheten att vinna henne från brodern genom vänskapliga metoder.”

Men de egyptiska hövdingarna ingick inte några förhandlingar med Abraham om Faraos giftermål med Sara. De förde helt enkelt den vackra Sara in i Faraos hus, och Egyptens härskare gav hennes förmente bror, Abraham, gåvor. Men därefter hemsökte Jehova Faraos hus med plågor. När Farao på något inte omtalat sätt fick den verkliga situationen klar för sig, sade han till Abraham: ”Varför sade du: ’Hon är min syster’, så att jag just skulle ta henne till hustru åt mig? Och nu, här är din hustru. Ta henne och gå!” (NW) — 1 Moseboken 12:14—19.

I 1917 års svenska översättning och i andra bibelöversättningar återges den här ovan kursiverade delen av versen ”så, att jag tog henne till hustru åt mig” eller på liknande sätt. Även om detta inte nödvändigtvis är en felaktig översättning, så ger den ordalydelsen intrycket av att Farao faktiskt hade gift sig med Sara, att äktenskapet var ett fullbordat faktum. Det är värt att lägga märke till att det verb som i 1 Moseboken 12:19 översätts med ”ta” i hebreiskan står i imperfektum, vilket anger en handling som ännu inte är fullbordad. New World Translation återger detta hebreiska verb i överensstämmelse med sammanhanget och på ett sätt som tydligt återspeglar verbets tillstånd eller aspekt — ”så att jag just skulle ta henne till hustru åt mig”.a Även om Farao ”just skulle ta” Sara till hustru åt sig, hade han ännu inte fullföljt den procedur eller ceremoni som kunde vara inbegripen.

Abraham har ofta blivit kritiserad för sitt sätt att handskas med den här situationen, men han handlade i den utlovade Sädens intresse, och därigenom i hela mänsklighetens intresse. — 1 Moseboken 3:15; 22:17, 18; Galaterna 3:16.

I en liknande potentiellt farlig situation uppmanade Isak sin hustru Rebecka att inte avslöja att hon var gift. Då var deras son Jakob, genom vilken Sädens släktlinje skulle komma, redan född och var av allt att döma en ung man. (1 Moseboken 25:20—27; 26:1—11) Men motivet bakom detta rättrådiga knep skulle mycket väl ha kunnat vara detsamma som Abrahams. Under en hungersnöd bodde Isak och hans familj i den filisteiske kungen Abimeleks landområde. Om Abimelek hade förstått att Rebecka var gift med Isak, skulle han ha kunnat följa en mordisk kurs mot hela Isaks övriga familj, vilket skulle ha kunnat innebära döden för Jakob. Också i det här fallet ingrep Jehova för att skydda sina tjänare och Sädens släktlinje.

[Fotnot]