Evangelium — Vad är det?
VID jultiden hör människor i många länder ofta ordet evangelium nämnas. Ordet är allmänt känt, men har det kanske större innebörd än de flesta tror? Kan ”evangelium” innebära något verkligt positivt för dig och dina nära och kära?
”Evangelium” betyder ”goda nyheter”, och goda nyheter är naturligtvis alltid välkomna — inte bara vid julen. Men det verkliga evangeliet är inte vilka goda nyheter som helst. Det är speciella goda nyheter från en bestämd källa om ett särskilt ämne. Det är i själva verket ett budskap som enligt Guds befallning skall bekantgöras för hela mänskligheten.
Eugênio Salles, ärkebiskop i Rio de Janeiro i Brasilien, talade om dessa goda nyheter, när han sade: ”Vi bör handla i överensstämmelse med evangeliet och inte på grundval av våra egna ideologier.” Ärkebiskopen hade rätt. Men för att kunna handla i överensstämmelse med evangeliet måste vi naturligtvis känna till vad evangeliet är. Hur kan vi få veta det? Och vilken nytta har vi av att handla i överensstämmelse med evangeliet?
Vad är evangeliet?
Evangeliets karaktär har ofta missförståtts. År 1918 hälsade till exempel Förbundsrådet för Kristi kyrkor i Amerika det numera avsomnade Nationernas förbund som det politiska uttrycket för Guds rike på jorden och förklarade att det hade ”sin rot i evangelium”. Nationernas förbund misslyckades emellertid ömkligen med sin fredsbevarande uppgift. Förbundsrådet hade uppenbarligen fel. Nationernas förbund hade ingenting med evangelium att göra.
Under senare år har befrielseteologins förespråkare ofta fört evangeliet på tal när de har fört fram sina idéer om politiska eller sociala reformer. Genom att handla så har de ignorerat det verkliga evangeliet. Som den brasilianska tidskriften Veja uttryckte det: ”Katolska kyrkan började förespråka ett socialt rike och ignorerade sina rättrognas andliga behov. De som väntade sig att finna ordet Gud i en predikan fann ofta bara retoriska argument mot sociala orättvisor.”
Förbättrade levnadsförhållanden eller ett politiskt regimskifte kan naturligtvis vara goda nyheter för somliga människor. Men det är inte de verkliga goda nyheterna, det verkliga evangeliet. En biskop medgav att hans kyrka hade underlåtit att förkunna det verkliga evangeliet och sade: ”Vi har försummat att ge våra rättrogna andlig undervisning sedan 1960-talet på grund av att materialistiska strävanden har kommit att inkräkta på vår lära.”
I en artikel i den amerikanska tidskriften Time hävdas det att även protestanter har förlorat det verkliga evangeliet ur sikte. Man skriver: ”Inte nog med att de traditionella kyrkosamfunden inte lyckas nå ut med sitt budskap, utan de är också själva allt villrådigare om vad deras budskap egentligen är.” Vilket budskap borde de förkunna? Vad är evangeliet?
Vad begreppet ”evangelium” innebär
Webster’s Ninth New Collegiate Dictionary definierar ordet ”evangelium” som ”budskapet om Kristus, Guds rike och frälsning”. ”Evangelium” har också definierats som ”en uttolkning av det kristna budskapet (det sociala evangeliet)”; ”en religiös lärares budskap eller läror”. Är alla dessa definitioner relevanta? Nej, inte om vi talar om det verkliga evangeliet. Det verkliga evangeliet är grundat på Bibeln, och därför är endast den första av dessa tre definitioner korrekt. De två sista återspeglar bara det sätt varpå ordet ”evangelium” har kommit att användas i våra dagar.
Detta stämmer också överens med det som sägs i Vine’s Expository Dictionary of New Testament Words beträffande innebörden av ordet ”evangelium” i de kristna grekiska skrifterna (”Nya testamentet”): ”Det har avseende på de goda nyheterna om Guds rike och om frälsning genom Kristus, att tas emot i tro, på grundval av hans försoningsdöd.” Det är viktigt att vi förstår detta, eftersom en rätt förståelse av de sanna goda nyheterna har mycket med vårt nuvarande välbefinnande och vår framtida lycka att göra.
Ett distinkt budskap
Som framgår av ovan nämnda uppslagsverk är evangeliet intimt förknippat med Jesus Kristus — till den grad att de fyra bibliska redogörelserna för hans liv på jorden kallas de fyra evangelierna. Redan från allra första början av Jesu mänskliga liv var nyheterna om honom goda nyheter. Den ängel som tillkännagav hans födelse sade till exempel: ”Se! Jag förkunnar för er goda nyheter [eller: evangelium] om en stor glädje som allt folket skall få, därför att i dag har det åt er fötts en Räddare, som är Kristus, Herren.” — Lukas 2:10, 11.
Den nyfödde Jesus skulle så småningom växa upp och bli Kristus, den utlovade Messias. Han skulle uppenbara Guds uppsåt att rädda mänskligheten, offra sitt fullkomliga mänskliga liv för vår skull, uppväckas från de döda och sedan bli den utvalde kungen i Guds rike. I sanning goda nyheter! Det är därför budskapet om honom kallas ”evangelium”.
Under sin korta jordiska tjänst var Jesus mycket nitisk i fråga om att predika de goda nyheterna. Vi läser i Matteus’ evangelium: ”Jesus begav sig ut för att gå runt till alla städerna och byarna, och han undervisade i deras synagogor och predikade de goda nyheterna om kungariket.” (Matteus 9:35) Hans predikande hade inte bara till syfte att få människor att känna sig bättre till mods. Markus relaterar Jesu egna ord: ”Den fastställda tiden är fullbordad, och Guds kungarike har kommit nära. Ändra ert sinne, och ha tro på de goda nyheterna.” (Markus 1:15) Ja, de som lyssnade till och lydde de goda nyheterna fann att dessa förändrade deras liv.
Efter Jesu död fortsatte hans efterföljare att förkunna evangelium. De talade inte bara om Guds kungarike, utan tillfogade också de glada nyheterna om att Jesus hade uppväckts och blivit upphöjd till Guds högra sida i himlarna och hade framburit värdet av sitt fullkomliga mänskliga liv till förmån för mänskligheten. I egenskap av den som Gud hade utvalt att härska över hela jorden som kung i Guds rike skulle han tjäna som Guds representant i fråga om att tillintetgöra Guds fiender och återställa jorden till ett paradis. — Apostlagärningarna 2:32—36; 2 Thessalonikerna 1:6—10; Hebréerna 9:24—28; Uppenbarelseboken 22:1—5.
I våra dagar inbegriper de goda nyheterna ytterligare ett viktigt drag. Enligt de samstämmiga bevis som uppfyllelsen av Bibelns profetior utgör har Jesus nu blivit uppsatt på tronen, och vi befinner oss i de sista dagarna för den här tingens ordning. (2 Timoteus 3:1—5; Uppenbarelseboken 12:7—12) Den tid då Guds kungarike kommer att gå till aktion mot Guds fiender närmar sig nu med hast. Kan man tänka sig bättre nyheter?
I följande artikel kommer vi att se vilken kraft evangeliet besitter. Det hjälpte en kvinna som var insnärjd i svart magi att bli fri. Det hjälpte en man som avtjänade ett fängelsestraff för rån att finna lycka. Och det kommer att bli till stor glädje och nytta för dig också — om du lyssnar till och lyder de goda nyheterna.