Den sanna tillbedjan skall snart triumfera

”Jehova skall bli kung över hela jorden.” — SAKARJA 14:9.

1. Vad upplevde de smorda kristna under första världskriget, och hur var detta förutsagt?

UNDER första världskriget blev smorda kristna i de krigande nationerna satta i fängelse, och de fick lida mycket från dessa nationers sida. Deras offer av lovprisning till Jehova blev mycket begränsade, och de råkade i ett tillstånd av andlig fångenskap. Allt detta var förutsagt i Sakarja 14:2, som beskriver ett internationellt angrepp på Jerusalem. Staden i den här profetian är det ”himmelska Jerusalem”, Guds himmelska kungarike och platsen för ”Guds och Lammets tron”. (Hebréerna 12:22, 28; 13:14; Uppenbarelseboken 22:3) Guds smorda tjänare på jorden representerade den staden. De trogna bland dem överlevde det angreppet och vägrade att låta sig bli förda i landsflykt ”från staden”.a

2, 3. a) Hur har tillbedjan av Jehova triumferat sedan år 1919? b) Vilken utveckling har skett sedan år 1935?

² År 1919 befriades de trogna smorda kristna från sitt fångna tillstånd, och som ambassadörer för det himmelska Jerusalem utnyttjade de omedelbart det storslagna tillfälle de fick under den fredsperiod som följde efter kriget till att predika de goda nyheterna om Guds kungarike och att hjälpa till med att församla de återstående medlemmarna av de 144.000. (Matteus 24:14; 2 Korinthierna 5:20) År 1931 antog de det passande bibelenliga namnet Jehovas vittnen. — Jesaja 43:10, 12.

³ Sedan dess har Guds smorda vittnen hela tiden fortsatt framåt. Inte ens Hitler med sin nazistiska krigsmaskin kunde tysta dem. Trots världsomfattande förföljelse har deras arbete burit frukt över hela jorden. Den internationella ”stora skara” som är förutsagd i Uppenbarelseboken har, i synnerhet sedan år 1935, anslutit sig till dem. Dess medlemmar är också överlämnade, döpta kristna, och de har ”tvättat sina långa dräkter och gjort dem vita i Lammets [Jesu Kristi] blod”. (Uppenbarelseboken 7:9, 14) Men de är inte smorda kristna med ett hopp om himmelskt liv. De hoppas att få ärva det som Adam och Eva förlorade, nämligen fullkomligt mänskligt liv på en paradisisk jord. (Psalm 37:29; Matteus 25:34) Den stora skaran uppgår nu till över fem miljoner själar. Den sanna tillbedjan av Jehova triumferar, men dess slutliga triumf återstår ännu.

Utlänningar i Guds andliga tempel

4, 5. a) Var tillber den stora skaran Jehova? b) Vilka privilegier åtnjuter de, och i uppfyllelse av vilken profetia?

⁴ Precis som det är förutsagt tillber den stora skaran Gud ”dag och natt i hans tempel”. (Uppenbarelseboken 7:15, fotnot i NW, studieutgåvan) De är inte prästerliga andliga israeliter, och det är därför troligt att Johannes fick se dem stå i hedningarnas yttre förgård i templet. (1 Petrus 2:5) Jehovas andliga tempel har verkligen blivit härligt, när dess område är fyllt av denna stora skara som lovprisar Jehova tillsammans med kvarlevan av det andliga Israel!

⁵ Den stora skaran tjänar inte Gud i det tillstånd som andliga söner som prästernas inre förgård var en bild av. De förklaras inte rättfärdiga för att bli Guds adopterade andliga söner. (Romarna 8:1, 15) Men genom att de utövar tro på Jesu lösenoffer har de ändå en ren ställning inför Jehova. De förklaras rättfärdiga för att bli hans vänner. (Jämför Jakob 2:21, 23.) De har också privilegiet att frambära godtagbara offer på Guds andliga altare. Profetian i Jesaja 56:6, 7 uppfylls därigenom på ett underbart sätt på denna stora skara: ”Utlänningarna som har slutit sig till Jehova för att utföra tjänst för honom och för att älska Jehovas namn, ... dem skall jag också föra till mitt heliga berg och låta dem glädjas inne i mitt bönehus. Deras helbrännoffer och deras slaktoffer kommer att bli godtagna på mitt altare. Ty ett bönehus för alla folken kommer mitt eget hus att kallas.”

6. a) Vad slags offer frambär utlänningarna? b) Vad påminner vattenbehållaren i prästernas förgård dem om?

⁶ Bland de offer som dessa utlänningar frambär är ”frukten av läppar [likt ett fint berett sädesoffer] som offentligt bekänner hans [Guds] namn” och sådant som att ”göra gott och att dela med” sig ”åt andra”. (Hebréerna 13:15, 16) Den stora vattenbehållare som prästerna skulle använda för att tvätta sig är en viktig påminnelse också för dessa utlänningar om att de, allteftersom de får en allt klarare förståelse av Guds ord, också måste underkasta sig andlig och moralisk rening.

Det Heliga och föremålen i det

7. a) Hur betraktar den stora skaran det heliga prästerskapets privilegier? b) Vilka ytterligare privilegier har vissa utlänningar fått?

⁷ Har det Heliga och föremålen i det någon innebörd för denna stora skara av utlänningar? Det är visserligen sant att de aldrig kommer att vara i det tillstånd som det Heliga var en bild av. De föds inte på nytt som andliga söner till Gud med ett himmelskt medborgarskap. Får detta dem att bli avundsjuka? Nej, de gläder sig i stället över att de har privilegiet att få stödja kvarlevan av de 144.000. De visar också djup uppskattning av Guds uppsåt med att adoptera dessa andliga söner, vilka tillsammans med Kristus skall lyfta upp mänskligheten till fullkomlighet. Den stora skaran av utlänningar uppskattar också den stora oförtjänta omtanke Gud har visat dem genom att ge dem ett hopp om evigt liv på en paradisisk jord. Några av dessa utlänningar har likt de forntida netinimtjänarna fått privilegiet att bistå det heliga prästerskapet med att öva tillsyn.b (Jesaja 61:5) Från dessa förordnar Jesus ”furstar på hela jorden”. — Psalm 45:16.

8, 9. Vilken nytta får den stora skarans medlemmar av att begrunda föremålen i det Heliga?

⁸ Även om den stora skaran av utlänningar aldrig skall gå in i det motbildliga Heliga, kan de ändå hämta många viktiga lärdomar från föremålen i det. Precis som lampstället behövde ett ständigt förråd av olja, så behöver dessa utlänningar helig ande som en hjälp för dem att fatta sanningarna från Guds ord förmedlade genom ”den trogne och omdömesgille slaven”, genom vilken de också hela tiden får en klarare förståelse av dessa sanningar. (Matteus 24:45—47) Guds heliga ande hjälper dem också att lyda uppmaningen: ”Anden och bruden [den smorda kvarlevan] säger beständigt: ’Kom!’ Och vemhelst som hör, han må säga: ’Kom!’ Och vemhelst som törstar, han må komma; var och en som vill, han må fritt ta av livets vatten.” (Uppenbarelseboken 22:17) Lampstället påminner således den stora skarans medlemmar om deras förpliktelse att lysa som kristna och om att i inställning, tanke, ord och handling undvika allt som skulle kunna bedröva Guds heliga ande. — Efesierna 4:30.

⁹ Skådebrödsbordet påminner den stora skarans medlemmar om att de för att förbli andligen friska regelbundet måste inta andlig mat från Bibeln och från publikationer av ”den trogne och omdömesgille slaven”. (Matteus 4:4) Rökelsealtaret påminner dem om vikten av att innerligt be Jehova hjälpa dem att bevara sin ostrafflighet. (Lukas 21:36) De bör också i sina böner ge uttryck åt innerlig lovprisning och tacksägelse. (Psalm 106:1) Rökelsealtaret påminner dem också om behovet av att lovprisa Gud på andra sätt, till exempel genom att helhjärtat sjunga Rikets sånger vid kristna möten och genom att förbereda sig väl för att på ett effektivt sätt kunna avge en ”offentlig bekännelse till räddning”. — Romarna 10:10.

Den sanna tillbedjans fullständiga triumf

10. a) Vilken storslagen framtidsutsikt har vi? b) Vad måste först ske?

¹⁰ Nu strömmar ”många folk” från alla nationer till Jehovas tillbedjans hus. (Jesaja 2:2, 3) Detta bekräftas i Uppenbarelseboken 15:4, där det heter: ”Vem skulle väl inte frukta dig, Jehova, och förhärliga ditt namn, eftersom bara du är lojal? Ty alla nationerna skall komma och tillbe inför dig, därför att dina rättmätiga förordningar har gjorts uppenbara.” Sakarja, kapitel 14, beskriver vad som därefter skall ske. Den fientliga inställningen hos flertalet människor på jorden kommer i en nära framtid att nå sin klimax, när de för sista gången församlas för att föra krig mot Jerusalem, dvs. mot det himmelska Jerusalems representanter på jorden. Då kommer Jehova Gud att ingripa, och som en stridsman kommer han ”sannerligen att dra ut och föra krig mot dessa nationer” som vågar gå till detta angrepp. — Sakarja 14:2, 3.

11, 12. a) Hur kommer Jehova att reagera för det kommande världsomfattande angreppet mot tillbedjarna i hans tempel? b) Vad kommer att bli följden av Guds krig?

¹¹ ”Detta är vad som kommer att visa sig vara den hemsökelse med vilken Jehova kommer att hemsöka alla de folk som faktiskt gör krigstjänst mot Jerusalem: Vars och ens kött kommer att ruttna bort, medan han står på sina fötter; och vars och ens ögon, de kommer att ruttna bort i sina hålor, och vars och ens tunga, den kommer att ruttna bort i hans mun. Och det skall ske på den dagen att förvirring från Jehova kommer att bli vitt utbredd bland dem; och de kommer verkligen att gripa tag var och en i sin kamrats hand, och hans hand kommer helt visst att höja sig mot hans kamrats hand.” — Sakarja 14:12, 13.

¹² Tiden får utvisa om denna hemsökelse är bokstavlig eller symbolisk. Men en sak är säker, och det är att när Guds fiender jorden utöver skall gå till angrepp mot Jehovas tjänare, kommer de att stoppas av skräckinjagande demonstrationer av Guds allsmäktiga kraft. Deras munnar kommer att tystas. Det kommer att bli som om deras trotsiga tungor hade ruttnat bort. Deras gemensamma mål kommer att synas otydligt för dem, som om deras ögon hade ruttnat bort. Deras fysiska förmågor, som ingav dem mod att gå till angrepp, kommer att försvinna. I förvirring kommer de att vända sig mot varandra med ett stort slaktande. Därigenom kommer alla jordiska fiender till Guds tillbedjan att utplånas. Alla nationer kommer till sist att ha tvingats erkänna Jehovas universella suveränitet. Följande profetia kommer att uppfyllas: ”Jehova skall bli kung över hela jorden.” (Sakarja 14:9) När Kristi tusenåriga styre därefter börjar med stora välsignelser i beredskap för mänskligheten, kommer Satan och hans demoner att bindas. — Uppenbarelseboken 20:1, 2; 21:3, 4.

Den jordiska uppståndelsen

13. Vilka är de ”som blir kvar ur alla” nationerna?

¹³ Sakarjas profetia fortsätter i kapitel 14, vers 16: ”Det skall ske, vad beträffar var och en som blir kvar ur alla de nationer som kommer mot Jerusalem, att de då skall dra upp från år till år för att böja sig ner för Kungen, härars Jehova, och för att fira lövhyddohögtiden.” Enligt Bibeln kommer de nu levande människor som fortfarande är vid liv vid slutet av denna onda tingens ordning och som då döms som fiender till sann tillbedjan att lida ”rättsligt straff i form av evig undergång”. (2 Thessalonikerna 1:7—9; se också Matteus 25:31—33, 46.) De kommer inte att få någon uppståndelse. De som ”blir kvar” inbegriper därför antagligen de medlemmar av nationerna som dör före Guds sista krig och för vilka Bibeln ger grund för ett hopp om en uppståndelse. ”Den stund kommer”, lovade Jesus, ”i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans röst och komma ut, de som har gjort goda ting till en livets uppståndelse, de som har bedrivit usla ting till en domens uppståndelse.” — Johannes 5:28, 29.

14. a) Vad måste de som uppväcks göra för att vinna evigt liv? b) Vad kommer att ske med alla som vägrar att överlämna sig åt Jehova och utöva sann tillbedjan?

¹⁴ Alla dessa som uppväcks måste göra något för att deras uppståndelse skall visa sig bli en uppståndelse till liv och inte en uppståndelse till en ogynnsam dom. De måste komma till Jehovas tempels jordiska förgårdar och böja sig ner i överlämnande åt Gud genom Jesus Kristus. Alla uppväckta som vägrar att göra detta kommer att drabbas av samma hemsökelse som skall drabba de nuvarande nationerna. (Sakarja 14:18) Det är omöjligt för oss att säga hur många uppväckta personer som med glädje kommer att förena sig med den stora skaran och fira den motbildliga lövhyddohögtiden. Det kommer säkert att bli många, och Jehovas stora andliga tempel kommer att bli ännu härligare som en följd av detta!

Den motbildliga lövhyddohögtiden

15. a) Nämn några framträdande inslag i den forntida lövhyddohögtiden i Israel. b) Varför offrades 70 tjurar under högtiden?

¹⁵ De forntida israeliterna skulle fira lövhyddohögtiden varje år. Den varade i en vecka och inföll vid slutet av skördetiden. Det var en glädjefylld tid av tacksägelse. Under hela veckan skulle de bo i tillfälliga hyddor täckta med palmkvistar och även lövverk från andra träd. Denna högtid påminde israeliterna om hur Gud hade räddat deras förfäder ut ur Egypten och om hur han, innan de nådde fram till det utlovade landet, hade sörjt för dem, då de flyttade omkring under 40 år i vildmarken och bodde i lövhyddor. (3 Moseboken 23:39—43) Under högtiden offrades 70 tjurar på templets altare. Detta inslag i högtiden var av allt att döma något som profetiskt pekade fram emot det fullkomliga och fullständiga livräddande verk som Jesus Kristus skulle utföra. Nyttan av hans lösenoffer kommer till slut att strömma till oräkneliga avkomlingar av de 70 familjer av mänskligheten som härstammade från Noa. — 1 Moseboken 10:1—29; 4 Moseboken 29:12—34; Matteus 20:28.

16, 17. a) När började den motbildliga lövhyddohögtiden, och hur fortsatte den? b) Hur tar den stora skaran del i firandet?

¹⁶ Den forntida lövhyddohögtiden pekade således fram emot det glädjefyllda insamlandet av återlösta syndare in i Jehovas stora andliga tempel. Motbilden till denna högtid började vid pingsten år 33 v.t., då de andliga israeliterna började samlas in i den kristna församlingen, något som skedde under glädje. (Apostlagärningarna 2:41, 46, 47) Dessa smorda kristna insåg att de, eftersom deras verkliga ”medborgarskap” finns ”i himlarna”, var ”tillfälliga inbyggare” i Satans värld. (1 Petrus 2:11; Filipperna 3:20) Den glada högtiden förmörkades tillfälligt av det avfall som medförde bildandet av kristenheten. (2 Thessalonikerna 2:1—3) Men högtiden fortsatte år 1919 med det glädjefyllda insamlandet av de återstående medlemmarna av de 144.000 andliga israeliterna, följt av insamlandet av den internationella stora skara som nämns i Uppenbarelseboken 7:9.

¹⁷ Den stora skaran beskrivs med palmkvistar i händerna, vilket visar att de också med glädje firar den motbildliga lövhyddohögtiden. Som överlämnade kristna tar de med glädje del i arbetet med att samla in fler tillbedjare i Jehovas tempel. Som syndare inser de också att de inte har några bestående rättigheter att bo på jorden. De måste, precis som de som i framtiden skall uppväckas, fortsätta att utöva tro på Kristi lösenoffer tills de vid slutet av Kristi tusenåriga regering uppnår mänsklig fullkomlighet. — Uppenbarelseboken 20:5.

18. a) Vad kommer att hända vid slutet av Jesu Kristi tusenåriga regering? b) Hur kommer den sanna tillbedjan av Jehova till slut att triumfera?

¹⁸ Då kommer Guds tillbedjare på jorden att stå inför honom i mänsklig fullkomlighet utan att behöva ett himmelskt prästerskap. Då har den tid kommit, när Jesus Kristus skall överlämna ”kungariket åt sin Gud och Fader”. (1 Korinthierna 15:24) Satan kommer då att släppas lös ”för en liten tid” för att pröva den fullkomnade mänskligheten. De som då är otrogna kommer att tillintetgöras för evigt tillsammans med Satan och hans demoner. De som förblir trogna kommer att få evigt liv. De kommer att få bo för beständigt i det jordiska paradiset. Därigenom kommer den motbildliga lövhyddohögtiden att ha nått en underbar, framgångsrik avslutning. Sann tillbedjan kommer att ha triumferat till evig ära för Jehova och till evig lycka för mänskligheten. — Uppenbarelseboken 20:3, 7—10, 14, 15.

[Fotnoter]

Repetitionsfrågor

◻ Hur blev ”Jerusalem” angripet under första världskriget? — Sakarja 14:2.

◻ Vad har hänt med Guds folk sedan år 1919?

◻ Vilka i våra dagar tar del i firandet av den motbildliga lövhyddohögtiden?

◻ Hur kommer den sanna tillbedjan att triumfera fullständigt?

[Bild på sidan 23]

Vid firandet av lövhyddohögtiden använde man palmkvistar