De första stegen i att vandra med Gud
”Närma er Gud, så skall han närma sig er.” — JAKOB 4:8.
1, 2. Varför skulle du vilja säga att det är ett stort privilegium att få tjäna Jehova?
FÅNGENS situation förändrades fullständigt, då han efter flera år i fängelse kallades att inställa sig inför landets härskare. Denne man, Josef, som hade suttit med sina fötter i bojor, kom nu att få en särskilt ärofull och ansvarsfull ställning hos dåtidens mäktigaste kung, Egyptens Farao, och att få vandra tillsammans med honom! — 1 Moseboken 41:14, 39–43; Psalm 105:17, 18.
2 I vår tid inbjuds vi att tjäna någon som är mycket större än Egyptens Farao, nämligen universums Suverän, Jehova. Det är verkligen ett vördnadsbjudande privilegium att få tjäna den allsmäktige Guden, Jehova, och att utveckla ett nära förhållande till honom! I Bibeln förknippas han med majestätisk kraft och härlighet och även med frid, skönhet och behagfullhet. (Hesekiel 1:26–28; Uppenbarelseboken 4:1–3) Allt Jehovas handlande genomsyras av kärlek. (1 Johannes 4:8) Han ljuger aldrig. (4 Moseboken 23:19) Och han gör aldrig dem som är lojala mot honom besvikna. (Psalm 18:25) Genom att vi rättar oss efter hans rättfärdiga krav kan vi redan nu, med evigheten i sikte, få åtnjuta ett lyckligt och meningsfullt liv. (Johannes 17:3) Ingen mänsklig härskare kan erbjuda något som ens kommer i närheten av sådana välsignelser och privilegier.
3. Hur vandrade Noa med den sanne Guden?
3 Bibeln säger om den forntida patriarken Noa, som beslöt att göra Guds vilja och leva i enlighet med hans uppsåt: ”Noa var en rättfärdig man. Han visade sig vara oklanderlig bland sina samtida. Noa vandrade med den sanne Guden.” (1 Moseboken 6:9) Noa vandrade naturligtvis inte bokstavligen med den allsmäktige Guden, Jehova, eftersom ingen människa ”någonsin [har] sett Gud”. (Johannes 1:18) Noa vandrade i stället med Gud genom att han gjorde det som Gud hade befallt honom att göra. Genom att handla så åtnjöt Noa ett innerligt och förtroligt förhållande till Jehova Gud. I likhet med Noa vandrar nu miljontals människor med Jehova genom att leva i enlighet med hans råd och anvisningar. Hur börjar man en sådan kurs?
Det krävs exakt kunskap
4. Hur undervisar Jehova sitt folk?
4 För att kunna vandra med Jehova måste vi först lära känna honom. Profeten Jesaja förutsade: ”Det skall ske i dagarnas slutskede att Jehovas hus’ berg kommer att bli fast grundat ovan bergens topp, och det kommer sannerligen att lyftas upp ovan kullarna; och till det skall alla nationerna strömma. Och många folk kommer sannerligen att gå åstad och säga: ’Kom och låt oss gå upp till Jehovas berg, till Jakobs Guds hus; och han kommer att undervisa oss om sina vägar, och vi skall vandra på hans stigar.’ Ty från Sion kommer lag att utgå och Jehovas ord från Jerusalem.” (Jesaja 2:2, 3) Ja, vi kan lita på att Jehova kommer att undervisa alla som vill vandra på hans vägar. Jehova har gett oss sitt ord, Bibeln, som han ger hjälp att förstå genom sin heliga ande och den ”trogne och omdömesgille slaven”, vilken han använder till att ge andlig undervisning genom på Bibeln grundade publikationer och kristna möten och kostnadsfria bibelstudier i människors hem. — Matteus 24:45–47; 1 Korinthierna 2:10–16.
5. Varför är Bibelns sanning så dyrbar?
5 Vi betalar inga pengar för Bibelns sanning, men den är ändå dyrbar. Studium i Guds ord ger oss kunskap om Gud, om hans namn, personlighet och uppsåt och om hans sätt att handla med människor. Vi får också befriande svar på sådana grundläggande frågor om livet som: Varför är vi här? Varför tillåter Gud lidandet? Vad skall framtiden föra med sig? Varför blir vi gamla och dör? Finns det ett liv efter döden? Vi får också veta vad som är Guds vilja för oss, dvs. hur vi bör vandra för att behaga honom helt och fullt, att hans krav är rimliga och att det är till vårt bästa att leva efter dem. Detta är sådant som vi aldrig skulle kunna förstå, om inte Gud gav oss undervisning om det.
6. Vilken kurs sätter Bibelns sanning oss i stånd att följa?
6 Bibelns sanning har kraft och får oss att förändra vårt liv. (Hebréerna 4:12) Innan vi fick kunskap i Bibeln kunde vi endast vandra ”enligt tingens ordning i den här världen”. (Efesierna 2:2) Men exakt kunskap i Guds ord utstakar en annorlunda kurs, där vi kan ”vandra värdigt Jehova för att fullständigt behaga honom”. (Kolosserna 1:10) Det är verkligen en stor glädje att få ta sina första steg på vandringen med Jehova, den underbaraste personen i hela universum! — Lukas 11:28.
Två viktiga steg — överlämnande och dop
7. Vilken sanning om mänskligt ledarskap blir uppenbar, när vi studerar Guds ord?
7 Vår ökade förståelse av Bibeln får oss att betrakta människans handlande och vårt eget liv i det andliga ljuset av Guds ord, och vi inser då sanningen i det som profeten Jeremia skrev för länge sedan: ”Jag vet mycket väl, o Jehova, att jordemänniskans väg inte tillkommer henne. Det tillkommer inte mannen som vandrar att ens styra sitt steg.” (Jeremia 10:23) Vi behöver alla Guds vägledning.
8. a) Vad får människor att överlämna sig åt Gud? b) Vad är ett kristet överlämnande?
8 Insikt i detta grundläggande faktum får oss att söka vägledning från Jehova Gud. Och vår kärlek till honom får oss att överlämna vårt liv åt honom. Att överlämna sig åt Gud innebär att komma till honom i bön och högtidligt lova att använda sitt liv till att tjäna honom och att troget vandra på hans vägar. Genom att handla så följer vi Jesu exempel. Han framställde sig för Jehova, fast besluten att utföra Guds vilja. — Hebréerna 10:7.
9. Varför överlämnar människor sitt liv åt Jehova?
9 Jehova Gud pressar eller tvingar aldrig någon att överlämna sig åt honom. (Jämför 2 Korinthierna 9:7.) Gud förväntar inte heller att någon skall överlämna sitt liv åt honom på grund av en tillfällig känslostämning. Innan man blir döpt måste man redan vara en lärjunge, vilket kräver att man uppriktigt har ansträngt sig att inhämta kunskap. (Matteus 28:19, 20) Paulus bönföll dem som redan var döpta att ”framställa” sina ”kroppar till ett levande, heligt, Gud välbehagligt slaktoffer”, sin ”förnuftsmässiga heliga tjänst”. (Romarna 12:1) Vi måste på liknande sätt använda vårt förnuft, när vi överlämnar oss åt Jehova Gud. När vi har fått reda på vad detta innebär och noga har tänkt igenom saken, överlämnar vi villigt och glatt vårt liv åt Gud. — Psalm 110:3.
10. Vilket samband har dop med överlämnande?
10 När vi i bön till Gud har gett uttryck åt vårt beslut att vandra på hans vägar, tar vi nästa steg och gör vårt överlämnande allmänt känt genom att bli döpta i vatten. Detta är en offentlig bekännelse av att vi har lovat att göra Guds vilja. Vid början av sin jordiska tjänst blev Jesus döpt av Johannes, och han gav oss därigenom ett exempel. (Matteus 3:13–17) Längre fram gav Jesus sina efterföljare i uppdrag att göra lärjungar och att döpa dem. Därför är överlämnande och dop viktiga steg för alla som vill vandra med Jehova.
11, 12. a) Hur skulle dopet kunna jämföras med ett giftermål? b) Hur liknar vårt förhållande till Jehova förhållandet mellan man och hustru?
11 Att överlämna sig och bli döpt som en Jesu Kristi lärjunge liknar i viss utsträckning att ingå äktenskap. I många länder föregås en mans och en kvinnas bröllopsdag av sådana steg som att de träffas, lär känna varandra, blir förälskade och sedan förlovar sig. Genom giftermålet kommer deras beslut att leva tillsammans som äkta makar till allmän kännedom, och det markerar början av detta speciella förhållande. På liknande sätt markerar dopet början av ett liv då man vandrar i ett överlämnat förhållande till Jehova.
12 Begrunda en annan likhet med ett giftermål. Efter bröllopsdagen bör kärleken mellan man och hustru fördjupas och mogna. För att dras närmare varandra måste makarna osjälviskt vinnlägga sig om att bevara och stärka sitt äktenskap. På liknande sätt måste vi efter dopet arbeta på att bevara ett nära förhållande till Jehova Gud. Han iakttar och uppskattar våra ansträngningar att göra hans vilja, och han närmar sig oss. Lärjungen Jakob skrev: ”Närma er Gud, så skall han närma sig er.” — Jakob 4:8.
Att vandra i Jesu fotspår
13. Vems exempel bör vi följa, när vi vandrar med Gud?
13 För att vandra med Jehova måste vi följa Jesu Kristi exempel. Aposteln Petrus skrev: ”Till detta blev ni kallade, eftersom också Kristus led för er och efterlämnade åt er en förebild, för att ni skulle tätt följa i hans fotspår.” (1 Petrus 2:21) Som ofullkomliga människor kan vi ju inte till fullo följa Jesu fullkomliga exempel, men Jehova förväntar dock av oss att vi skall göra vårt bästa. Låt oss begrunda fem sidor av Jesu liv och tjänst — sådant som vi som överlämnade kristna bör sträva efter att efterlikna.
14. Vad är inbegripet i att lära känna Guds ord?
14 Jesus hade exakt och ingående kunskap i Guds ord. Under sin tjänst citerade han ofta ur de hebreiska skrifterna, något som också de onda religiösa ledarna på den tiden gjorde. (Lukas 4:4, 8; Matteus 22:23, 24) Men Jesus förstod, till skillnad från de religiösa ledarna, innebörden i Skrifterna och tillämpade lärdomarna i dem i sitt eget liv. Han kände inte bara till lagens bokstav, utan också dess anda. För att följa Jesu Kristi exempel bör vi också vinnlägga oss om att förstå innebörden i Guds ord. Genom att göra det kan vi bli av Gud godkända arbetare som rätt kan ”handskas med sanningens ord”. — 2 Timoteus 2:15.
15. Hur var Jesus ett föredöme i att tala om Gud?
15 Kristus Jesus talade med andra om sin himmelske Fader. Han behöll inte sin kunskap i Guds ord för sig själv. Till och med hans fiender tilltalade honom ”lärare”, eftersom han överallt — på tempelområdet, i synagogor, i städer och på landsbygden — predikade offentligt och talade om Jehova och hans uppsåt. (Matteus 12:38; Markus 1:39; Lukas 8:1; Johannes 18:20) Han undervisade med medkänsla och vänlighet och visade kärlek till dem som han hjälpte. (Matteus 4:23) De som följer Jesu exempel finner också på metoder och sätt att på olika platser kunna undervisa andra om Jehova Gud och hans underbara uppsåt.
16. Vilket nära förhållande hade Jesus till sina medtillbedjare av Jehova?
16 Jesus kände ett starkt band till andra som tillbad Jehova. När Jesus vid ett tillfälle talade till folkskarorna, kom hans mor och hans icke troende bröder för att tala med honom. Berättelsen lyder: ”Någon sade till honom: ’Titta! Din mor och dina bröder står utanför och söker få tala med dig.’ Som svar sade han till den som talade om detta för honom: ’Vem är min mor, och vilka är mina bröder?’ Och i det han räckte ut handen mot sina lärjungar, sade han: ’Se! Min mor och mina bröder! Ty var och en som gör min Faders vilja, hans som är i himlen, det är min bror och syster och mor.’” (Matteus 12:47–50) Det den här berättelsen betonar är Jesu kärlek till sina medtroende. Det sägs inte att han inte ville veta av sin familj — senare händelser visar nämligen att så inte var fallet. (Johannes 19:25–27) I våra dagar söker de som vandrar med Jehova Gud likaså sällskap av andra Jehovas tjänare, och de kommer att älska dem innerligt. — 1 Petrus 4:8.
17. Vad tyckte Jesus om att göra sin himmelske Faders vilja, och hur bör detta påverka oss?
17 Jesus Kristus visade sin kärlek till sin himmelske Fader genom att göra hans vilja. Han lydde Jehova i allt, och han sade: ”Min mat är att jag skall göra hans vilja som har sänt mig och fullborda hans verk.” (Johannes 4:34) Han sade också: ”Jag ... gör [alltid] de ting som behagar honom [Gud].” (Johannes 8:29) Jesus älskade sin himmelske Fader så mycket att han ”ödmjukade ... sig och blev lydig ända till döden, ja, döden på en tortyrpåle”. (Filipperna 2:8) Jehova å sin sida välsignade Jesus och upphöjde honom till ställningen näst efter sig själv i fråga om myndighet och ära. (Filipperna 2:9–11) I likhet med Jesus visar vi vår kärlek till Gud genom att hålla hans bud och göra hans vilja. — 1 Johannes 5:3.
18. Hur var Jesus ett föredöme i fråga om bön?
18 Jesus var en bönens man. Han bad vid sitt dop. (Lukas 3:21) Och innan han utvalde sina 12 apostlar bad han hela natten. (Lukas 6:12, 13) Han lärde också sina lärjungar att be. (Lukas 11:1–4) Och natten före sin död bad han för och tillsammans med sina lärjungar. (Johannes 17:1–26) Bönen var en viktig del av Jesu liv, vilket den också bör vara i vårt liv som hans efterföljare. Det är verkligen en ära att få tala med universums Suverän i bön! Jehova besvarar också bön, för Johannes skrev: ”Detta är den tillförsikt som vi har till honom, att vad vi än begär i överensstämmelse med hans vilja, så hör han oss. Och om vi vet att han hör oss beträffande vad vi än begär, så vet vi att vi skall få de begärda tingen, då vi ju har begärt dem av honom.” — 1 Johannes 5:14, 15.
19. a) I fråga om vad bör vi efterlikna Jesus? b) Vilken nytta har vi av att studera Jesu liv och tjänst?
19 Vi kan lära mycket av att ingående granska Jesu Kristi jordiska liv och tjänst! Tänk på den kärlek, medkänsla, omtanke, styrka, jämvikt, resonlighet, ödmjukhet och osjälviskhet och det mod som han visade. Ju mer vi lär om Jesus, desto starkare blir vår önskan att vara hans trogna efterföljare. Kunskap om Jesus drar oss också närmare Jehova, då ju Jesus var en fullkomlig återspegling av sin himmelske Fader. Han hade ett så nära förhållande till Jehova att han kunde säga: ”Den som har sett mig, han har också sett Fadern.” — Johannes 14:9.
Förtrösta på att Gud skall uppehålla dig
20. Hur kan vi få tillförsikt när det gäller att vandra med Jehova?
20 Ett barns första steg är mycket stapplande, men genom ihärdig övning lär det sig att gå med tillförsikt. De som vandrar med Jehova strävar också efter att vandra med stadiga och säkra steg, något som också kräver tid och ihärdig ansträngning att lära sig. Paulus påpekade vikten av ihärdighet och uthållighet i vandringen med Gud, när han skrev: ”Slutligen, bröder, ber vi er och förmanar er genom Herren Jesus att, alldeles som ni har tagit emot anvisning från oss om hur ni bör vandra och behaga Gud, alldeles som ni ju också vandrar, ni må fortsätta att göra det mera helt och fullt.” — 1 Thessalonikerna 4:1.
21. Vilka välsignelser kan vi få, när vi vandrar med Jehova?
21 Om vi är helt hängivna Gud, kommer han att hjälpa oss att fortsätta att vandra med honom. (Jesaja 40:29–31) Inget som den här världen har att erbjuda kan jämföras med de välsignelser som Jehova ger dem som vandrar på hans vägar. Så här säger Jehova om sig själv: ”Jag, Jehova, är din Gud, den som lär dig att göra det som är till nytta för dig, den som låter dig beträda den väg du bör vandra. O, om du bara verkligen ville ge akt på mina bud! Då skulle din frid bli alldeles som en flod och din rättfärdighet som havets vågor.” (Jesaja 48:17, 18) Om vi tar emot inbjudan att vandra med Gud och troget gör detta, kan vi få frid med honom för evigt.
Hur skulle du svara?
◻ Varför är det en ära att få vandra med den sanne Guden?
◻ Varför är studium, överlämnande och dop tidiga steg i vandringen med Jehova?
◻ Hur kan vi följa i Jesu fotspår?
◻ Hur vet vi att Jehova kommer att uppehålla oss när vi vandrar med honom?
[Bilder på sidan 13]
Studium, överlämnande och dop är tidiga steg i vandringen med Gud