Strider om en ”helig” plats

DEN 15 juli 1099 uppnåddes målet med det första korståget, bemyndigat av påven i Rom, nämligen att överta makten över Jerusalem. Slaktandet var fruktansvärt! Av stadens invånare överlevde endast guvernören med sin livvakt, sedan man hade betalat en stor summa i mutor. I sin bok The Crusades skriver prästen Antony Bridge om vad som hände med resten av de muslimska och judiska invånarna: ”När korsfararna släpptes lös i staden, gav de efter för en oerhörd och fruktansvärd blodtörst. ... De dödade alla män, kvinnor och barn de kunde finna i staden. ... När det inte fanns några kvar att döda, gick segrarna i procession genom stadens gator ... till Heliga gravens kyrka för att frambära tack till Gud.”

Alltsedan korsfararnas erövring av Jerusalem har kristenhetens närvaro där präglats av motsättningar mellan romersk-katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra så kallade kristna kyrkor. År 1850 var en dispyt mellan olika kyrkoledare över heliga platser i Jerusalem och dess omgivningar en av de avgörande faktorer som ledde fram till Krimkriget. England, Frankrike och Osmanska riket stred mot Ryssland till priset av en halv miljon människors liv.

Kriget gjorde inte slut på kristenhetens tvister om Jerusalem och dess heliga platser. Osmanerna, som hade makten i landet vid den tiden, försökte stifta fred genom att fördela de heliga platserna mellan de olika trosriktningarna. ”Denna princip”, förklarar dr Menashe Har-el i sin bok This Is Jerusalem, ”omfattades ... av Förenta nationerna i och med delningsplanen från november 1948. Den ingår således som en del i folkrätten.” Som ett resultat av det delas Heliga gravens kyrka av de romersk-katolska, grekisk-ortodoxa, armeniska, syriska och koptiska kyrkorna. Slutligen hävdar också etiopisk-ortodoxa kyrkan sina anspråk på denna kyrka genom att några av dess munkar bor i hyddor på kyrkans tak. Många betraktar Heliga gravens kyrka som kristenhetens heligaste plats. Den är fylld med reliker, bilder och ikoner. En annan så kallad helig plats, Trädgårdsgraven eller Gordon’s Calvary, vördas av vissa protestanter som den plats där man tror att Jesus blev avrättad och begravd.

För länge sedan sade Jesus till en kvinna som trodde på heliga platser: ”Den stund kommer, då ni varken på det här berget eller i Jerusalem skall tillbe Fadern. ... De sanna tillbedjarna skall tillbe Fadern med ande och sanning.” (Johannes 4:21–24) Sanna kristna vördar följaktligen inte heliga platser. De romerska härarnas förstöring av det otrogna Jerusalem år 70 v.t. utgör ett varnande exempel för kristenheten. Dess avgudadyrkan, söndringar och blodskuld vederlägger dess anspråk på att vara kristen. Därför kommer den att drabbas av det slut som Gud har förutsagt väntar alla de religioner som tillsammans utgör det stora Babylon. — Uppenbarelseboken 18:2–8.