Sökandet efter tillförlitliga förutsägelser

STRAX efter det att den makedoniske kung som kom att bli känd som Alexander den store bestigit tronen år 336 f.v.t. besökte han oraklet i Delfi i centrala Grekland. Han hade högtflygande planer på att erövra stora delar av den dåtida kända världen. Men han önskade en försäkran från gudarna om att hans enorma företag skulle ha framgång. Den dag han kom till Delfi var det dock, enligt legenden, inte tillåtet att rådfråga oraklet. Men Alexander ville inte ge sig av utan att få ett svar, så han tvingade prästinnan att uttala en spådom. I vredesmod skrek hon: ”Min son, du är oövervinnlig!” Den unge kungen tog detta som ett gott omen — ett löfte om ett segerrikt fälttåg.

Men Alexander skulle ha fått mycket bättre upplysningar om utgången av fälttåget, om han hade undersökt de profetior som finns i bibelboken Daniel. Med anmärkningsvärd exakthet förutsade de hans snabba erövringar. Traditionen säger att Alexander så småningom fick tillfälle att se vad Daniel hade nedtecknat om honom. Enligt den judiske historieskrivaren Josephus blev den makedoniske kungen, när han kom in i Jerusalem, uppmärksammad på Daniels profetior — förmodligen kapitel 8 i den boken. (Daniel 8:5–8, 20, 21) Enligt berättelsen gjorde detta att staden skonades av Alexanders tillintetgörande härar.

Ett naturligt mänskligt behov

Vare sig det är fråga om kungar eller helt vanliga människor, i forntid eller i vår tid, så har människan alltid känt ett behov av tillförlitliga förutsägelser angående framtiden. Som förnuftsbegåvade varelser studerar vi människor det förflutna, är medvetna om nuet och är i synnerhet intresserade av framtiden. Ett kinesiskt ordspråk säger träffande: ”Den som kunde förutsäga händelser tre dagar i förväg skulle bli rik i tusentals år.”

Historien igenom har miljontals människor försökt kika in i framtiden genom att rådfråga sådant som de trott vara från gudarna. Ta till exempel de forntida grekerna. De hade ett otal heliga orakel, till exempel i Delfi och Dodona och på ön Delos, dit man begav sig för att fråga sina gudar om såväl den politiska och militära utvecklingen som personliga angelägenheter som resor, äktenskap och barn. Inte bara kungar och militära ledare, utan också hela stammar och stadsstater, sökte vägledning från andevärlden genom dessa orakel.

Enligt en professor sker det nu en ”snabb spridning av organisationer ägnade åt studiet av framtiden”. Men ändå är det många som väljer att ignorera den enda tillförlitliga källan till profetior — Bibeln. De avfärdar snabbt möjligheten att Bibelns profetior skulle innehålla just de upplysningar som de söker. Somliga forskare går så långt att de jämställer Bibelns profetior med de förutsägelser som gavs av de forntida oraklen. Och skeptiker i våra dagar har vanligtvis förutfattade meningar om Bibelns profetior.

Vi uppmanar dig att själv undersöka Bibelns redogörelse. Vad visar en noggrann jämförelse mellan Bibelns förutsägelser och mänskliga orakelsvar? Kan man lita mer på de bibliska profetiorna än på de forntida oraklen? Och kan man tryggt och säkert bygga sitt liv kring Bibelns profetior?

[Bild på sidan 3]

Bibeln förutsade Alexanders snabba erövringar

[Bildkälla]

Cortesía del Museo del Prado, Madrid

[Bild på sidan 4]

Alexander den store

[Bildkälla]

Musei Capitolini, Rom

[Bildkälla på sidan 2]

FRAMSIDAN: Härföraren Titus och Alexander den store: Musei Capitolini, Rom