Kan de kristna fira det asiatiska nyåret?

I ASIEN sker världens största årliga folkvandring i januari eller februari när hundratals miljoner reser hem till sina familjer för att fira nyår enligt månkalendern.a

Nyåret är den viktigaste högtiden i Asien. En amerikansk författare säger: ”Det är som nyår, fjärde juli, Thanksgiving och jul hopslaget till en enda högtid.” Högtiden börjar vid första nymånen enligt den kinesiska månkalendern och infaller någon gång mellan den 21 januari och den 20 februari enligt den västerländska kalendern. Firandet varar alltifrån några dagar till två veckor.

Grundtemat för nyårsfirandet är förnyelse – ut med det gamla och in med det nya. Inför högtiden städar man hemmet, hänger upp dekorationer, köper nya kläder, lagar maträtter med namn som liknar orden för ”lycka” eller ”välstånd” och ordnar upp skulder och andra mellanhavanden. På nyårsdagen ger man gåvor, önskar varandra rikedom och framgång, ger röda kuvert med ”lyckopengar”, äter särskild mat, skjuter smällare, tittar på färgstarka drak- eller lejondanser eller har det bara trevligt tillsammans med familj och vänner.

De här traditionerna är fulla av innebörd. En bok säger: ”Det viktigaste under högtiden är att familjer, vänner och släktingar försäkrar sig om att få tur och lycka, vördar gudarna och andarna och önskar alla ett lyckosamt nytt år.” (Mooncakes and Hungry Ghosts: Festivals of China) Hur ska de kristna se på den här högtiden med tanke på alla traditionella och religiösa inslag? Kan de göra som alla andra och fira den?

”Glöm inte källan”

Ett känt kinesiskt ordspråk lyder: ”Glöm inte källan när du dricker ditt vatten.” Det här visar vilken djup respekt asiater av tradition har för sina föräldrar och förfäder. Det är naturligt för dem att visa sådan respekt eftersom föräldrarna har gett dem livet, och det här är en viktig del av nyårsfirandet.

Nyårsafton är själva höjdpunkten för många. Då återförenas de flesta familjer och äter en särskild måltid, och många gör allt som över huvud taget står i deras makt för att kunna vara med. På vissa håll är bordet inte bara dukat för de levande, utan även för de döda, eftersom man tror att deras andar är närvarande. Enligt ett uppslagsverk ”förekommer verklig kommunikation mellan förfäder och familjemedlemmar” under den här måltiden. ”Bandet mellan de levande och de döda förnyas på så sätt, och förfäderna kommer därför att skydda familjen under det kommande året”, sägs det i ett annat uppslagsverk. Hur bör de kristna se på den här traditionen?

De kristna tar mycket allvarligt på att visa kärlek och respekt för sina föräldrar. De följer Guds uppmaning: ”Lyssna till din far som gav upphov till din födelse, och förakta inte din mor därför att hon har blivit gammal.” (Ordspråksboken 23:22) De följer också det bibliska budet: ”’Ära din far och din mor’; det är det första budet med ett löfte: ’så att det går dig väl och du får leva en lång tid på jorden’.” (Efesierna 6:2, 3) De sanna kristna vill alltså verkligen älska och ära sina föräldrar.

Bibeln talar också positivt om att träffas och umgås tillsammans som familj. (Job 1:4; Lukas 15:22–24) Men Jehova Gud säger också: ”Det får aldrig finnas någon hos dig som ... rådfrågar andar eller som kallar fram de döda.” (5 Moseboken 18:10, 11, The Jerusalem Bible) Vad är anledningen till detta? Det förstår vi när vi ser vad Bibeln säger om vilket tillstånd de döda befinner sig i: ”De levande vet nämligen att de skall dö, men de döda vet ingenting alls.” Eftersom de döda inte är medvetna om något kan de inte delta i de levandes aktiviteter. De kan inte hjälpa oss och inte heller skada oss. (Predikaren 9:5, 6, 10) Guds Son, Jesus Kristus, liknade döden vid en djup sömn, och de döda kommer inte att vakna upp ur den förrän i den framtida uppståndelsen. (Johannes 5:28, 29; 11:11, 14)

Dessutom visar Bibeln att avlidna ”andar” i själva verket är onda andevarelser som ger sig ut för att vara döda människor. Varför gör de det? För att lura människor och få makt över dem. (2 Thessalonikerna 2:9, 10) Guds bud skyddar oss alltså från en allvarlig fara. Eftersom de kristna älskar Jehova Gud och vill ha hans beskydd, tar de avstånd från alla seder som går ut på att man vördar familjeandar eller söker deras hjälp. (Jesaja 8:19, 20; 1 Korinthierna 10:20–22)

De kristna vill också ära ”Fadern, som varje familj i himlen och på jorden har att tacka för sitt namn”. (Efesierna 3:14, 15) Vem är denne Fader? Han är vår skapare, den som har gett oss livet, det vill säga Jehova Gud. (Apostlagärningarna 17:26) Därför vill vi gärna veta hur han ser på nyårstraditionerna. Godkänner han dem? (1 Johannes 5:3)

Vördnad av husgudar

Det asiatiska nyårsfirandet innehåller många traditioner som innebär att man ärar ett antal gudar och husgudar, exempelvis dörrguden, jordens gud (ett slags skyddsängel), rikedomens gud och köksguden. Vi kan se lite närmare på traditionen att ära köksguden.b Bakgrunden är den att man tror att köksguden beger sig till himlen några dagar före nyår, där han avlägger en rapport om familjen inför Jadekejsaren, den högsta guden i den kinesiska mytologin. Familjen hoppas att köksguden ska avge en god rapport och offrar därför godsaker till honom innan han ger sig av. För att önska honom lycka på färden tar de ner hans bild, smörjer eventuellt in hans läppar med något sött och bränner bilden utanför huset. På nyårsafton placerar de en ny bild av honom ovanför spisen i köket och bjuder honom välkommen tillbaka till huset inför det kommande året.

Även om många av sederna kan verka oskyldiga på ytan vill de kristna följa Guds ord när det gäller tillbedjan. Jesus Kristus sade: ”Det är Jehova, din Gud, du skall tillbe, och det är endast honom du skall ägna helig tjänst.” (Matteus 4:10) Det är tydligt att Gud vill att vi ska tillbe bara honom. Varför det? Tänk efter: Jehova är vår himmelske Fader. Hur skulle en far känna det om hans barn struntade i honom och valde en annan far? Skulle han inte bli djupt sårad?

Jesus talade om Jehova som ”den ende sanne Guden”, och Jehova själv sade tydligt till sina tillbedjare att de ”inte [skulle] ha några andra gudar”. (Johannes 17:3; 2 Moseboken 20:3) De sanna kristna vill därför glädja Jehova och inte såra honom eller göra honom besviken genom att tjäna andra gudar. (1 Korinthierna 8:4–6)

Vidskeplighet och ockultism

Det asiatiska nyåret har också ett nära samband med astrologi. Varje år uppkallas efter något av de 12 djuren i den kinesiska djurkretsen, till exempel draken, tigern, apan eller haren. Det sägs att djuret avgör personligheten och uppförandet hos dem som föds det året och att en del aktiviteter blir särskilt lyckosamma under ett visst år. Många andra traditioner, till exempel att man vördar rikedomens gud, är till för att ge tur och lycka. Hur ska de kristna se på de här sederna?

I sitt ord, Bibeln, fördömer Jehova dem som vänder sig till sådana ”som tillber himlen, de som spanar i stjärnorna, de som vid nymånarna gör de ting kända som skall komma över [dem]”. Han förkastar också tillbedjan av ”guden Lyckan” och ”guden Ödet”. (Jesaja 47:13; 65:11, 12) De kristna ska alltså inte förtrösta på mystiska eller osynliga krafter som tros vara kopplade till andevärlden eller stjärnorna. De får i stället uppmaningen: ”Förtrösta på Jehova av hela ditt hjärta och stöd dig inte på ditt eget förstånd. Tänk på honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar raka.” (Ordspråksboken 3:5, 6) Vidskeplighet håller människor fångna, men sanningarna i Bibeln gör dem fria. (Johannes 8:32)

Visa att du älskar Gud

Det är en sak att känna till bakgrunden till nyårsfirandet, men en helt annan att låta bli att fira det. Om du bor på en plats där man firar det asiatiska nyåret eller om din familj brukar fira det, ställs du därför inför ett svårt och viktigt beslut.

Det krävs verkligen mod och beslutsamhet om man ska kunna stå emot pressen från andra. En kristen kvinna som bor i Asien berättar: ”Det kändes jobbigt och nervöst att alla omkring mig firade nyår men inte jag.” Vad hjälpte henne? ”Det var bara genom att bygga upp en stark kärlek till Gud som jag kunde stå fast.” (Matteus 10:32–38)

Har du en sådan stark kärlek till Gud? Du har oändligt många skäl att älska honom. Det är han och inte någon mystisk gudom som har gett dig livet. Bibeln säger om honom: ”Hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus.” (Psalm 36:9) Det är inte rikedomens gud eller köksguden, utan Jehova, som tar hand om dig och gör det möjligt för dig att vara lycklig. (Apostlagärningarna 14:17; 17:28) Kommer du att besvara hans kärlek? I så fall kan du vara säker på att han kommer att ge dig ett överflöd av välsignelser. (Markus 10:29, 30)

[Fotnoter]

[Ruta/Bild på sidan 23]

Visa förståelse för vänner och släktingar

Det kan helt naturligt komma som en chock för vänner och släktingar när någon slutar fira nyår. De kanske känner sig upprörda, sårade och rentav svikna. Men det finns mycket man kan göra för att bevara de goda relationerna i familjen. Så här säger några kristna som bor i olika delar av Asien:

Jiang: ”I god tid före nyår besökte jag mina släktingar och förklarade taktfullt varför jag inte ville följa vissa populära traditioner längre. Jag aktade mig noga för att säga något nedvärderande om deras trosuppfattningar, och jag besvarade respektfullt deras frågor med hjälp av Bibeln. Det här ledde till flera trevliga samtal om andliga ämnen.”

Li: ”Före nyårsfirandet förklarade jag taktfullt och respektfullt för min man att jag skulle må dåligt om jag inte följde mitt samvete. Jag lovade också att jag inte skulle skämma ut honom när vi hälsade på hans familj under högtiden. Den dag då hans familj vördade sina förfäder tog han till min stora förvåning med mig till en annan ort där vi gick på ett kristet möte.”

Xie: ”Jag försäkrade min familj om att jag älskade dem och förklarade att min tro skulle göra mig till en bättre människa. Sedan gjorde jag allt för att visa sådana kristna egenskaper som mildhet, takt och kärlek. Med tiden började de respektera min religion mer och mer. Senare började min man studera Bibeln och blev också en sann kristen.”

Min: ”Jag hade ett lugnt och respektfullt samtal med mina föräldrar. I stället för att önska dem ’tur och lycka’ sade jag att jag alltid ber till Jehova, vår Skapare, om att han ska välsigna dem och ge dem frid och ett lyckligt liv.”

Fuong: ”Jag förklarade för mina föräldrar att jag inte behövde vänta till nyår för att träffa dem. Sedan såg jag till att hälsa på dem ofta. De blev väldigt glada och slutade kritisera mig. Min yngre bror blev också intresserad av Bibeln.”

[Bildkälla på sidan 20]

Panorama Stock/age Fotostock