Hur man bär fram de goda nyheterna — Genom att göra gott bruk av telefonen
1 Det uppdrag som getts åt Guds smorda och som delas av de ”andra fåren” är att predika de ”goda nyheterna” till ett vittnesbörd och att ”göra lärjungar”. (Matt. 24:14; 28:19, 20; NW) Ibland kan emellertid våra ansträngningar hindras något på grund av att människor bor i områden där man av någon orsak inte fritt får gå från dörr till dörr. Ett annat problem är att träffa människor hemma, trots att man gjort upprepade ansträngningar att nå dem. Ibland kan dåligt väder eller problem med hälsan hindra någon från att personligen komma ut på fältet och göra de besök han önskar. I alla dessa situationer kan du komma att finna att telefonen är just vad du behöver för att lösa problemet.
2 I en av delstaterna i mellersta USA finns det ett av militära skäl avstängt område där det bor omkring 20.000 personer inom en församlings distrikt. Bröderna var bekymrade över hur de skulle kunna predika de goda nyheterna för dem som bodde där, så de beslöt sig för att använda telefonen. De avdelade en sida i telefonkatalogen som ett ”distrikt”, och den förkunnare som hade detta ”distrikt” ringde upp alla dessa personer och försökte avge ett vittnesbörd för var och en. Det blev utmärkta resultat. Efter något mer än en månad hade de placerat 17 böcker, fyra prenumerationer och 133 tidskrifter, trots att de bara bearbetat en del av detta område. De hade också gjort 100 återbesök, satt i gång åtta bibelstudier och funnit en overksam syster.
3 När en syster ringde, sade den som svarade att hon hade mycket bråttom, men när systern sade: ”Jag är ett Jehovas vittne”, bad hon systern att komma till hennes hem. På grund av ett missförstånd var den intresserade inte hemma, när systern gjorde besöket, och därför ringde hon till Rikets sal, och när hon fick tala med systern, talade hon om för henne att hon strax före deras första samtal hade bett till Jehova om hjälp att komma i kontakt med hans folk igen, eftersom någon hade studerat med henne, medan hon befann sig i Tyskland.
4 I stora städer, där ofta både man och hustru förvärvsarbetar och veckosluten används till att ”komma bort ifrån alltsammans”, är den enda tid då man personligen kan komma i kontakt med dessa människor på kvällarna, då de kanske inte skulle uppskatta ett besök i hemmet, medan däremot ett telefonsamtal vid en lämplig tidpunkt på kvällen skulle kunna gå för sig. Har du prövat detta?
5 Var vänlig, taktfull och tala med värme, när du gör sådana besök per telefon. Man kan till exempel säga: ”God afton. Jag är ett Jehovas vittne, och vi har gjort ansträngningar för att komma i kontakt med alla människor här i samhället och erbjuda dem ett kostnadsfritt bibelstudium i hemmet. Om ni har tid några minuter, skulle jag vilja förklara vilken nytta ni och er familj skulle kunna ha av ett sådant studium.” Beroende på vilket gensvar man får kan man sedan avge ytterligare vittnesbörd och söka avtala om att få göra ett personligt besök. Ett varningens ord är emellertid på sin plats. Kom ihåg att göra samtalet kort och visa stor urskillning och vänlighet, precis som du skulle göra vid ett besök från dörr till dörr.
6 Det är bra att också komma ihåg att när man ringer upp människor och de visar ett visst intresse, så kan alla kontakter man senare får med denna individ för att avge ett vittnesbörd, antingen per telefon eller genom personligt besök, räknas som återbesök. Somliga, som är till åren komna och har svag hälsa, har funnit att de kan använda telefonen till att väcka intresset och sedan låta den intresserade komma hem till dem för att studera bibeln.
7 Förutom att vi använder telefonen till att predika de goda nyheterna för andra kan den användas effektivt till att ringa upp andra församlingsmedlemmar som kanske är sjuka eller behöver uppmuntran, särskilt om man har ont om tid och inte kan göra ett personligt besök hos dem. Dessa samtal kan också göras korta, men om man fyller dem med andlig uppmuntran, kan de vara just vad som behövs för att bygga upp någon som för tillfället är nedstämd. Vare sig det gäller allmänheten eller vännerna i församlingen, som behöver uppmuntran, är personliga besök fortfarande det bästa sättet att hjälpa dem, men det är alltid bra att utnyttja vilka som helst alternativa anordningar vi har tillgång till för att hjälpa andra — till exempel telefonen.