De planerar sitt bruk av tiden
1 Aposteln Paulus manar oss att ”bli . . . Guds efterliknare” genom att visa varandra kärlek. (Ef. 5:1) Vi kan också efterlikna vår Gud genom att visa att vi förstår värdet av att göra saker och ting enligt ett schema. Gör du det? Bibeln säger oss upprepade gånger att Jehova ser till att saker och ting inträffar vid en fastställd eller bestämd tid. (2 Mos. 9:5; Hab. 2:3, Åkeson, NW; Mark. 1:15) Han fastställde en bestämd tidsperiod, under vilken de goda nyheterna frambars uteslutande för judarna. Vid den av honom fastställda tiden utvidgades arbetet till att omfatta hedningarna. I överensstämmelse med Guds ”schema” når predikandet av budskapet om Guds rike i dag ut över hela jorden. — Mark. 13:4, 10.
2 Såsom Jehovas vittnen inser vi hur viktig denna evangeliserande verksamhet är, och alla har vi del i den. Men de som följer ett schema finner att de kan åstadkomma mycket mer än de annars skulle kunna. Hur är det med dig? Har du för egen räkning bestämda tider varje vecka då du tar del i tjänsten på fältet? Eller kommer du ut i den mera oregelbundet, därför att du låter andra förehavanden komma i vägen? Tror du att du skulle få större välsignelser om du avsatte bestämda tider för tjänst på fältet? Det skulle säkert intressera dig att veta hur andra förkunnares scheman ser ut.
NÅGRA PRAKTISKA EXEMPEL
3 Så här säger en förvärvsarbetande fyrabarnsmamma: ”När min son går till skolan klockan 7.20, tar jag itu med morgonsysslorna, och ibland förbereder jag kvällsmålet; sedan är jag, flertalet dagar, färdig för förvärvsarbetet eller tjänsten på fältet. Jag försöker också komma ut under veckosluten, så att jag kan vittna tillsammans med mina barn. Det är bäst för mig att ha ett uppgjort schema och vara besluten att gå ut — på så sätt garderar jag mig mot oförutsedda händelser — i stället för att ha en avvaktande inställning.”
4 En sextonårig förkunnare som ännu går i skolan säger att han också har regelbundna tider, då han utför tjänst på fältet. Hur ofta? Åtminstone två gånger i veckan under cirka två timmars tid är han ute och talar med andra om de goda nyheterna.
5 Skral hälsa medför naturligtvis inskränkningar i vad en människa kan göra. Detta gäller till exempel en sextionioårig broder som i år är presiderande tillsyningsman. Han lyckas emellertid komma ut i tjänsten på fältet varje lördag. Han vittnar ofta under femton minuter eller så, tar sedan igen sig i bilen under några minuter innan han sätter i gång på nytt. På det sättet kan han fortsätta att vittna i upp till två timmar. Han skriver: ”Det håller sinnet vaket, ger nyttig motion och stimulerar framför allt hjärtat till tacksamhet över möjligheten att helga vår Faders, Jehovas, härliga namn.”
6 Omständigheterna är speciella för var och en av oss i livet. Somliga kan ta del i själva tjänsten på fältet oftare än andra kan. Ingen annan kan ställa upp ett mål för oss med avseende på den tid vi skall använda i tjänsten på fältet, men det kan vara nyttigt att vi själva ställer upp ett mål som vi vill nå, och vi kan lära av vad andra gör. Och de som verkligen planerar sitt bruk av tiden och låter den viktiga verksamheten att förkunna Rikets budskap få en framträdande plats finner stor glädje i vad de lyckas åstadkomma. — Ef. 5:15—17.