”Skaka dammet av era fötter”
1 Vad menade Jesus med orden ”skaka dammet av era fötter”? Alldeles innan han sade dessa ord, gav han detaljerade instruktioner om vad lärjungarna borde och inte borde göra eller ta med sig i predikoarbetet. Sedan uttalade han orden som är framställda i Matteus 10:11—15.
2 Lärjungarna skulle först utforska vilka som var ”förtjänta”. Men hur skulle de behandla dem som inte tog emot dem vänligt? Jesus uppmanade dem att ”skaka dammet av . . . [sina] fötter” och gå sin väg. Detta betyder att de skulle fortsätta med sitt arbete att förkunna de ”goda nyheterna” och inte slösa bort sin tid på upprörande dispyter, som bara skulle irritera den de besökte och beröva lärjungarna deras frid och glädje. — Matt. 10:13; Apg. 13:50—52.
3 I Lukas 9:5 sade Jesus: ”Skaka dammet av era fötter . . . till ett vittnesbörd mot dem.” Vår uppgift är att avge ett vittnesbörd om Riket och att varna människor för den nära förestående tillintetgörelsen i Harmageddon. Om vårt budskap avvisas, går vi fridsamt ifrån det huset eller den staden och lämnar människorna där till den utgång som kommer genom Jehovas hand.
VAR MILDA TILL SINNES OCH VISA RESPEKT
4 Petrus skrev: ”Utan helga den Smorde såsom Herre i era hjärtan, i det ni alltid är redo att komma med ett försvar inför var och en som av er kräver ett skäl för det hopp som är i er, men gör det med mildhet och djup respekt.” (1 Petr. 3:15) Dessa ord visar den sinnesinställning vi bör ha.
5 Den följande erfarenheten visar hur vist det är att eftersträva frid och att inte ge igen. ”Då en ung broder och jag en förmiddag arbetade från hus till hus, gick vi uppför en uppfartsväg för att besöka ett hem. Då vi hade gått halvvägs uppför vägen, rusade mannen i huset ut genom ytterdörren och skrek till oss att lämna hans tomt och försäkrade oss att han inte önskade någonting av det som vi erbjöd. Den unge brodern och jag stod stilla tills han hade slutat skrika, och sedan vände vi om och gick tillbaka till gatan utan att ha sagt ett enda ord till honom. Vi gick tvärs över gatan och talade omkring en halvtimme med en kvinna. När vi kom ut från hennes hus, stod den man som nyss visat så häftigt humör vid sin uppfartsväg och väntade på oss. Vi väntade oss ännu ett ordflöde. Men han hade återvunnit sitt lugn och var i stället mycket vänlig och ursäktade sig för det sätt på vilket han hade tilltalat oss. Vi tror att denna plötsliga förändring i hans uppträdande berodde på att vi inte hade gett igen.” — Rom. 12:17, 18.
6 Oberoende av hur hätska eller liknöjda människor kan vara, kan de inte beröva oss vår glädje och frid, om vi bibehåller en rätt sinnesinställning och ett fint kristet uppförande.
GÖR TJÄNSTEN PÅ FÄLTET TILL ETT NÖJE
7 På grund av att några inte har denna rätta sinnesinställning har de blivit modfällda och nedslagna. Det kanske behövs en ändring i tänkesättet. Var positiv! Framför Rikets budskap på ett behagligt och vänligt sätt. Om människor lyssnar och ger gensvar, är det till deras eget gagn. Om de inte lyssnar, har du gett en varning. — Hes. 33:9.
8 Många av dem som du kontaktar på distriktet önskar inte tjäna Jehova. (Matt. 7:13) De som är förtjänta kommer att visa intresse. Fortsätt därför att ådagalägga kärleksfull omtanke och mildhet. Förbli även tyst när så är nödvändigt. ”Skaka dammet av . . . [dina] fötter”, symboliskt talat, när så krävs, och vet att Jehova, Jesus Kristus och de heliga änglarna är vittnen till ditt trogna arbete. — Matt. 24:14; Hes. 33:33.