Hur man bär fram de goda nyheterna — Till alla människor
1 Jesus Kristus gav vidsträckt publicitet åt Guds rike. Han gick igenom hela Galileen och förkunnade: ”Ändra ert sinne, för himmelriket har kommit nära.” (Matt. 4:17) Detta var ett tidsenligt budskap av goda nyheter som värmde hjärtat på Jesu åhörare och gav dem hopp. Sådana goda nyheter måste delas med andra, och på grund av hur angeläget detta verk var, vilade ett tungt ansvar på dem som tog del i det.
2 Vilka har åtagit sig detta ansvar? Vid den vanliga tideräkningens början var det Jesu lärjungar, hans trogna apostlar inbegripna. Många hundra är senare har vi blivit medvetna om detta budskap, och därför har vi också ansvaret att dela med oss av det åt andra. (1 Kor. 9:16) Genom att dra fördel av alla tillgängliga möjligheter kan vi visa vår från hjärtat kommande lydnad för Jesu befallning att predika ”dessa goda nyheter om riket . . . på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna” innan slutet kommer. — Matt. 24:14.
3 När vi tar del i arbetet från hus till hus, gör vi då en ansträngning att kontakta någon i varje hem? När så många av människorna har förvärvsarbeten, är det kanske ingen som svarar vid många dörrar. Att ingen svarar vid ytterdörren betyder naturligtvis inte alltid att ingen är hemma. Finns det något som tyder på att de använder en sidoingång eller en bakdörr? I så fall kanske man kan få gensvar genom att knacka på där. Eller det kan hända att den som bor i huset är på bakgården eller i garaget. Ibland finner man en särskild lägenhet med ingång vid sidan av huset. Sedan du har gått vidare till andra hem, ser du kanske den du sökte komma hem. Om detta skulle visa sig vara fallet, varför då inte gå tillbaka och knacka på igen efter några minuter?
4 Hur förhåller det sig med hem där du inte lyckas träffa på någon? Notera dem på blanketten Anteckningar från dörr till dörr. Vanligtvis är det bäst att ha en särskild förteckning över intresserade personer, som du planerar att besöka på nytt, så att listan över ej hemma kan lämnas till någon annan, om du inte skulle ha tillfälle att gå tillbaka. När man går tillbaka till sådana som inte varit hemma, har många funnit att det är bra att söka vid olika tider, eftersom detta kan öka möjligheten att träffa någon. En del förkunnare har lyckats bra med att träffa människor genom att gå tillbaka senare samma dag eller på kvällen. Personer som inte är hemma under veckan är ofta hemma under veckosluten och tvärtom. Grupper som tar del i vittnandet under veckodagar och grupper som gör det under veckosluten kan byta förteckningarna över ej hemma med varandra och finna att de kan få goda resultat i att nå några av dessa människor. Vår trohet i att föra dessa anteckningar och gå tillbaka visar vår kärlek till andra och vår önskan att behaga Jehova. — Luk. 16:10.
5 Var beredd på att utnyttja andra möjligheter att vittna medan du är på distriktet. Du kan till exempel möta några som är ute och promenerar eller som sitter på en bänk eller väntar på en buss. Genom att använda ett taktfullt tilltal tillsammans med ett vänligt leende kan du finna ett hörande öra. Det är också bra att besöka små affärer, kiosker, gatukök osv., om det inte är ovanligt många kunder där. Mycket ofta kommer du att träffa på ungdomar, när du är ute i tjänsten. Låt inte tillfället gå ifrån dig att dela med dig av någon tanke från bibeln åt dem, eftersom deras liv också är viktiga. — Matt. 19:14.
6 Guds ord visar klart att det är Jehovas ”vilja . . . att alla slags människor skall bli frälsta”. (1 Tim. 2:4) ”Han [önskar] inte . . . att någon skall drabbas av förintelse, utan önskar att alla skall nå fram till sinnesändring.” (2 Petr. 3:9) När vi bearbetar vårt tilldelade distrikt grundligt och gör en uppriktig ansträngning att kontakta var och en, visar vi att vi älskar andra alldeles som Jehova gör det. Den inställningen kommer med visshet att leda till välsignelse för oss och för dem som lyssnar till oss. — 1 Tim. 4:16.