Vi bör uppmärksamma de äldre bland oss
1 En kristen ansvarsuppgift som vi alla kan dela är att visa hänsyn mot våra äldre bröder och systrar. Dessa kära vänner kan med åren råka ut för fysiska problem. På grund av förhållanden som de inte rår över kan somliga av dem inte göra så mycket som de en gång gjorde i Jehovas tjänst. (Pred. 12:1—6) Och dessutom känner de, liksom vi andra, av de många påfrestningarna i den här gamla tingens ordning.
2 Guds ord framhåller att det främsta ansvaret för att ta hand om de äldre ligger på familjen. (1 Tim. 5:8) Likväl måste vi som enskilda individer och som församling också ”visa hänsyn för en gammal mans person”. — 3 Mos. 19:32, NW.
VAD VI KAN GÖRA
3 Eftersom Jehovas organisation växer och nya församlingar bildas, blir det så att somliga äldre tillhör församlingar där få känner dem väl. Då vi inser vilken ansträngning de gör för att vara med, kan vi fråga oss: Hälsar vi på dem, eller försöker vi lära känna dem bättre genom att ta initiativet och börja samtala med dem? Har vi besökt dem i deras hem? Eller håller vi kontakt med dem per telefon, när så är lämpligt? Har vi besökt dem för att höra om det finns något som vi skulle kunna göra för dem och inte besökt dem bara för att fråga hur de mår? Behöver de få skjuts någonstans, någon som går ärenden åt dem eller hjälp med att få nödvändiga affärsmässiga saker utförda? Det är berömvärt att några i församlingarna gör detta, men finns det fler av oss som kanske är i den ställningen att vi skulle kunna visa sådan broderlig omsorg? (Jämför Lukas 10:36, 37.) Att visa hänsyn för de äldre är ett privilegium som alla kan dela.
4 De äldste kan hålla församlingen informerad, då speciella behov uppstår. Men vi kan som individer erbjuda oss att hjälpa de äldre med sådana saker som de har svårt för eller inte alls klarar av själva. Behöver de ha någon som läser för dem eller som tar med dem ut i tjänsten, även om de bara i begränsad omfattning kan ta del i den? Tar vi oss tid till att besöka våra bröder och systrar som på grund av hälsoproblem ligger på vårdhem eller som på annat sätt är bundna till hemmet eller till ett sjukhus? — Ords. 3:27.
5 Som det förutsagts i Guds ord är många människor i vår tid ”olydiga mot föräldrar, otacksamma, illojala, utan naturlig tillgivenhet”. (2 Tim. 3:2, 3) Men som kristna vill vi undvika den egocentriska andan i världen. Vi vill inte vara alltför upptagna för att njuta av att vara tillsammans med de äldre som är goda föredömen i att älska Jehova och vara honom hängivna. Att de så troget kommer till mötena och tar del i tjänsten på fältet i den utsträckning de kan skänker uppmuntran, i synnerhet när vi inser vilken ansträngning detta har inneburit för dem.
DE ÄLDRES INSTÄLLNING
6 De äldre bör aldrig få den känslan att de har blivit en börda för församlingen eller att de inte längre är uppskattade, bara därför att deras krafter har minskat och de inte kan göra så mycket som de kunde förut. Å andra sidan är det underbart att se en uppskattande ande hos de äldre. De är beröm värda, när de låter bli att vara kritiska eller fordrande. En positiv inställning kommer att hjälpa dem att inte ha en klagande ande, för de vet att Jehova kan hjälpa dem att uthärda prövningar som kommer när man blir äldre. Vi vill som enskilda individer och som församling visa kärleksfull hänsyn för de trogna äldre bland oss. — Jämför Hebréerna 10:32—34.