Hjälp de äldre och de skröpliga
1 I de flesta församlingar finns det förkunnare som börjar komma upp i åren eller sådana som har fysiska begränsningar. De kan behöva hjälp att komma till mötena eller ut i tjänsten på fältet.
2 En del har tjänat troget i många år, och de önskar fortsätta att ta del i församlingens verksamhet trots sina begränsningar. En syster, som närmade sig 90-årsåldern, sade: ”Jag älskar Jehova så mycket att jag helt enkelt måste ta del i tjänsten och vara med vid mötena för att visa honom det.” (1 Kor. 15:58) Håller du inte med om att sådana förtjänar vår hjälp?
TJÄNSTEN PÅ FÄLTET
3 Även om många av de äldre och skröpliga finner glädje i att tjäna sin Skapare, anser en del av dem att de inte kan bidra med mycket. ”För närvarande anser jag att det inte är så mycket bevänt med min tjänst, men det är en stor glädje för mig att tjäna min Skapare”, sade en 93-årig pionjär. Sedan en kretstillsyningsman samarbetat med henne, sade han: ”Hon var till mycket större uppmuntran för mig än jag var för henne. Hon har pionjärandan i överflöd.” Finns det något vi kan göra för att låta sådana få veta hur mycket vi sätter värde på dem?
4 En inbjudan att följa med oss i tjänsten på fältet är något de ofta uppskattar mycket. Om en del har svårt att gå, skulle vi då kunna ta dem med oss i en rullstol, när vi utför gatutjänst? (Ords. 17:17) Skulle vi kunna ta sådana förkunnare till distrikt där det finns hyreshus med hiss? Kan de följa med oss på återbesök eller bibelstudier? Eller leder vi ett bibelstudium med någon som är villig att gå till den äldre personens hem för att studera?
5 Finns det något vi kan göra för att hjälpa dem som är bundna till hemmet att ta del i meningsfull tjänst på fältet? Hur skulle det vara att föreslå dem att använda telefonen? (Se Tjänsten för Guds rike, februari 1986, sidorna 5, 6.) Kanske vi också skulle kunna förse dem med namn och adress på människor som är svåra att träffa hemma eller intresserade människor som de skulle kunna skriva brev till. En skröplig pionjär skrev: ”Jag är mycket ofärdig med ledinflammation i hela kroppen och kan inte gå. Men . . . jag kan fortfarande tala, skriva, ringa och skicka ut tidskrifter.” Hon tackar sina trogna bröder och systrar för att de hjälper henne att få hel och full del i tjänsten. — Hebr. 6:10—12.
ATT KOMMA TILL MÖTENA
6 I Efesierna 4:25 heter det: ”Vi är lemmar som tillhör varandra.” Vi önskar därför hjälpa våra äldre och skröpliga bröder att komma till mötena. (Fil. 2:4) Hur kan det göras? Om en del är rädda för att köra bil sedan det blivit mörkt, skulle vi då kunna erbjuda dem att få åka i vår bil? Andra kanske kan använda allmänna färdmedel eller rentav gå, så länge de har någon som kan följa med dem. Skulle du kunna hjälpa till på det viset?
7 En del äldre som är bundna till hemmet har fått gagn av mötena genom telefonen. För andra har mötena blivit inspelade och sedan spelade för dem vid ett annat tillfälle. En syster blev uppmanad att besöka en handikappad syster varje vecka för att gå igenom huvudpunkterna från mötena med henne. ”Jag använder några minuter för att göra henne förtrogen med pålysningarna och vad som händer i församlingen. Jag tar också med mig det aktuella frågearket till den skriftliga repetitionen i teokratiska skolan. Vi gläder oss mycket åt denna tid tillsammans. Det gör det möjligt för henne att hålla jämna steg med församlingen, fastän hon är frånvarande.”
VI BÖR TA MED DEM I VÅRT SCHEMA
8 Kan du ta initiativet att erbjuda dig att bistå äldre bröder och systrar? Tänk på hur du skulle kunna vara till hjälp. Erbjud dig villigt. Finns det andra sätt på vilka du skulle kunna vara till hjälp, till exempel genom att handla åt dem eller ta dem med till olika platser de behöver besöka. Våra äldre bröder och systrar kommer att sätta stort värde på vår omsorg och vårt kärleksfulla bistånd.
9 Att hjälpa de äldre och skröpliga kan visa sig vara mycket berikande. Äldre har erfarenheter av mycket i livet och har ofta lärt sig att leva under svåra förhållanden. Deras synpunkter och hågkomster kan därför vara av stort värde för oss. (Ords. 16:31) Åtnjut det nöje och det personliga gagn det medför att hjälpa de äldre och skröpliga. — Apg. 20:35; Rom. 1:12.