Vi skördar i förhållande till vår personliga ansträngning
1 Jehova Gud har på många sätt visat sin kärlek till mänskligheten. Jesus framhöll Guds allt överträffande kärlek, när han påpekade för en församlad skara att Gud låter ”sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga”. (Matt. 5:43—48) Vid ett annat tillfälle identifierade Jesus sin Faders mest framträdande uttryck för kärlek — att han offrade sin enfödde Son, som Gud utgav för vår frälsning. (Joh. 3:16) Jesus förmanade sina åhörare att ge gynnsamt gensvar till Jehovas kärlek. Söker vi göra det?
2 För att vi helt och fullt skall kunna ge uttryck åt vår uppskattning av Jehovas kärlek och vinna bestående gagn av den, måste vi lära känna honom. (Joh. 17:3) Vi behöver råd och vägledning beträffande hur vi kan tjäna honom godtagbart. Jehova har visat sin kärleksfulla omsorg genom att ge oss sitt inspirerade ord, bibeln, och genom att resa upp sin underbara organisation, genom vilken vi får råd och anvisningar. (Matt. 24:45—47; 2 Tim. 3:16, 17) Som Jehovas åt honom överlämnade folk har vi blivit lärda på hans sätt. Men visar vi genom vår personliga ansträngning att vi uppskattar Jehovas kärlek? Rättar vi oss efter hans anvisningar, så att vi behagar honom och därigenom gagnar oss själva? (Jes. 48:17; Jak. 1:22) Aposteln Paulus skrev i 1 Korintierna 3:8: ”Nu är den som planterar och den som vattnar ett, men var och en skall få sin egen lön efter sin egen möda.”
3 Ja, vi måste arbeta på att göra det som Gud önskar att vi skall göra. Alla gör inte framsteg andligen i samma takt. Det finns många faktorer som kan ha inverkan på vårt framåtskridande, och det skulle vara oförståndigt att göra nedslående jämförelser. Men den individuella ansträngning vi gör är av livsviktig betydelse. Vad kan vi göra för att sluta oss närmare till organisationen? Finns det områden där vi kan göra framsteg i att ta på oss vårt personliga ansvar som kristna? Vilken ansträngning krävs för att ge bättre stöd åt församlingens verksamhet? Finns det punkter som vi behöver tillämpa i fråga om anvisningar som organisationen ger oss? — 1 Tim. 4:16.
EFTERLIKNA DE TROGNA
4 De goda nyheterna om Riket har blivit predikade i årtionden av trogna bröder och systrar. Dessa trogna är, i likhet med Paulus, värda att efterliknas. (1 Kor. 11:1) De har gett gensvar till Guds kärlek och har skördat stort gagn på grund av sitt trägna arbete och sina personliga ansträngningar att följa bibelns anvisningar. De utgör en fast kärna av aktiva arbetare i församlingen, och de ryggar inte tillbaka för sitt personliga ansvar. Vi kan se frukten av deras individuella arbete. — Rom. 1:13; 2 Kor. 3:1—3.
5 Tiotusentals nya flockar sig nu till organisationen varje år. (Jes. 60:8) De arbetar också allvarligt på att bli andligen sett fullvuxna människor, och deras nitälskan i predikoverket är värd beröm. De får gagn av att se hur Jehova välsignar dem som bemödar sig kraftigt i hans tjänst. De trogna brödernas och systrarnas exempel hjälper de nya att inse och uppskatta att det nu inte är någon tid att låta handen sjunka eller att upphöra med vår tjänst för Gud. Fortsätter vi att tillväxa andligen, godta vårt personliga kristna ansvar och dra fördel av alla teokratiska föranstaltningar, oberoende av om vi är nya eller erfarna förkunnare?
HUR VI TILLÄMPAR VAD VI LÄR OSS
6 Långt innan Jakob skrev att vi bör vara ”gärningens görare”, sade Mose till judarna: ”Ni [skall] nu lägga dessa mina ord på ert hjärta.” (Jak. 1:25; 5 Mos. 11:18) Kunskapen i sig själv var därför inte nog. Judarna måste också beakta och tillämpa lagens ord i lydnad för Jehova. Denna grundprincip förblir densamma. Jesus, Guds Son, kände verkligen vikten av lydnad. (Joh. 8:28) Han sade i Matteus 7:24: ”Var och en som hör dessa mina ord och gör dem [skall] liknas vid en förtänksam man.”
7 Tillämpar vi vad vi får lära oss vid kretssammankomster? Inser och uppskattar vi varför det är så viktigt nu i vår tid att vi förblir vakna och bevarar vår besinning? Är vi på vakt mot Satans försåtliga angrepp och de snaror han lägger ut? Uppskattar vi de anvisningar och varningar vi gång på gång får genom organisationen om behovet av moralisk och andlig renhet i församlingen? I vilken utsträckning tillämpar vi var och en vad vi får höra? — Jak. 1:23—25.
8 I det aktuella kretsmötesprogrammet betonas vårt behov av att vara heliga, alldeles som Jehova är helig. (1 Petr. 1:14—16) Helighet betyder religiös renhet. Det betecknar ett tillstånd av att vara avskild för Guds tjänst. Vi har fått tjänsten i förbindelse med de goda nyheterna anförtrodd åt oss. Vi måste följaktligen vara andligen, moraliskt och fysiskt rena för att vara värdiga att få bära sanningens heliga ord. Detta kräver att vi mer än vanligt ger akt på oss själva. (Hebr. 2:1) När vi gör det, kommer vi att skörda välsignelser i förhållande till vår personliga ansträngning.
NYTTAN AV ENSKILT STUDIUM
9 Personligt studium hjälper oss att bygga upp en stark tro, och det fördjupar vår uppskattning av sanningen. Det ger oss tillförsikt och gör oss rustade att tala med auktoritet. Det ger oss insikt och urskillning och hjälper oss att ta på oss den nya personligheten. (Kol. 1:9—11) Produktivt studium kräver emellertid tid och ansträngning, och det finns inte några genvägar till att förvärva exakt kunskap och andligt djup. Vad vi lägger ner på studium är vad vi kommer att få ut av det. — 2 Kor. 9:6, 7; Gal. 6:7.
10 Anslår vi tillräcklig tid varje vecka till att förbereda oss för församlingens möten? Detta är ett sätt på vilket vi kan visa uppskattning av den andliga kost Jehova drar försorg om genom den trogne och omdömesgille slaven. Tillbörlig förberedelse för mötena hjälper oss att hålla fast vid schemat för läsning och studium av Guds ord. Anslår vi tid varje vecka till vår bibelläsning, såsom den anges i programmet för teokratiska skolan? Det behövs bara några minuter varje dag till att läsa och begrunda stoffet. Tjänstemötet hjälper oss att hålla oss vakna för sätt på vilka vi kan göra vår offentliga tjänst effektiv. Förbereder vi oss och ägnar särskild tanke åt hur vi kan använda detta stoff i tjänsten? Och vinnlägger vi oss om att göra bruk av det omgående? Vi bör göra speciella ansträngningar för att förbereda oss för studiet i Vakttornet och för församlingsbokstudiet. Gör vi det?
TA DEL I MÖTENA
11 Vi kan få mer nytta av mötena när vi tar del i dem. Att vi förbereder oss för mötena och sedan anstränger oss för att ta del i dem håller oss uppmärksamma under mötena och gör det lättare för oss att få gagn av andras kommentarer. Många kommer fortfarande ihåg vilken möda det krävde att svara för första gången vid ett möte eller att för första gången hålla övningstal i teokratiska skolan. Fortsätter vi att bemöda oss om att göra vår andliga tillväxt uppenbar för alla, även om nu en stor del av nervositeten har lagt sig? (1 Tim. 4:15) Andra får nytta av våra svar och blir uppmuntrade av dem. Om vi är väl förberedda och har gått igenom stoffet som skall begrundas vid mötena, kommer vårt meningsfulla deltagande i dem att sporra andra till kärlek och förträffliga gärningar. — Hebr. 10:23—25.
12 Våra svar bör inte vara långa och invecklade. Vanligtvis är det bäst att göra korta kommentarer som svarar direkt på frågan som är ställd eller bidrar till att klargöra tillämpningen av ett skriftställe. Om vi har förberett oss väl, kan vi svara med egna ord. När vi gör det, blir det till mycket större gagn för oss själva och för andra. Varför det? Därför att det kräver att vi tänker på vad vi säger och förklarar den sak det gäller så som vi förstår den. Detta kan göra det lättare för andra att förstå stoffet. Det kommer också att hjälpa oss att minnas upplysningen, så att vi kan använda den vid ett annat tillfälle.
SÅ FRIKOSTIGT PÅ FÄLTET
13 Vår kristna tjänst är en skatt. (2 Kor. 4:7) Betraktar du den på det viset? Genom tjänsten har vi privilegiet att få ge uttryck åt vår tro för andra. Jesus sade att av överflödet i hjärtat talar munnen. (Luk. 6:45) Den personliga ansträngning vi gör att ta full del i tjänsten gör det möjligt för oss att få skörda stort gagn. Vår insikt i sanningen fördjupas, och vi utvecklar större färdighet i att använda bibeln. Vi har glädjen att få överbringa sanningen till andra och hjälpa dem att lära känna den store Skaparen. Vi står som vittnen till det rättmätiga i Guds styre och hans suveränitet. Vi är lyckliga eftersom vi vet att vi behagar Jehova, blir omformade till hans likhet och gör hans vilja. — Matt. 5:48.
14 Om vi fortsätter att mäta vår personliga ansträngning, kommer vår tillbedjan av Jehova aldrig att bli en symbolisk tjänst. Vad betyder det? Det betyder att vi inte kommer att bli halvhjärtade i att rätta oss efter Guds vilja och bara ägna honom en skenbar tjänst eller ett minimum utan någon från hjärtat kommande hängivenhet och ansträngning. Vår tjänst för Jehova måste vara helhjärtad. Vi har en skriftenlig förpliktelse att ge vårt allt i hans tjänst. (Kol. 3:23, 24) Det är sant att omständigheterna varierar, och Jehova kräver inte mer av oss än vi är i stånd att göra. Men vad vi kan göra, det förväntar han att vi skall göra! (Matt. 22:37) Eftersom den fallna mänskliga naturen är benägen för att spara sig själv, är det bra att vi granskar oss själva tid efter annan och ser var vi kan göra förbättringar i vår tjänst för Gud. Har vi för vana att göra det?
15 Vi måste vara vaksamma om vi skall undvika att låta personliga strävanden och önskningar hindra oss från att ge vårt bästa i Jehovas tjänst. Nöjen, hobbyer och fritidsverksamhet måste hållas på plats. Vi måste också se upp för tendensen att bli alltför mycket upptagna med världslig verksamhet. Om vi rättar oss efter vad Jesus sade i Matteus 6:22, 23, kommer vi utan tvivel att kunna ägna större ansträngning åt att söka andliga intressen och få skörda i enlighet därmed.
16 När vi fortsätter att bemöda oss i att iföra oss den nya personligheten, kommer vi att godta vårt ansvar i att tillämpa anvisningar och förslag som vi har fått vid församlingens möten, vid kretssammankomster och kretsmöten, vid områdessammankomster och genom publikationerna. Må vi alla, var och en, studera flitigt, aktivt ta del i mötena och i det stora arbetet med att göra lärjungar i den utsträckning våra personliga förhållanden tillåter. Genom att så med uppskattning ge gensvar till Guds kärlek kan vi vara förvissade om att få skörda riklig andlig lön nu och vidmakthålla det fasta hoppet om evigt liv i Jehovas nya värld.