Visa kristen lojalitet när en släkting är utesluten

1. Vilken situation kan sätta en kristens lojalitet på prov?

¹ Bandet mellan familjemedlemmar kan vara mycket starkt. Detta medför en provsättning för en kristen när en äktenskapspartner, ett barn, en förälder eller en annan nära släkting blir utesluten eller själv har tagit avstånd från församlingen. (Matt. 10:37) Hur skall lojala kristna förhålla sig till en sådan släkting? Gör det någon skillnad om personen hör till ditt hushåll? Låt oss först ta del av vad som sägs i det här ämnet i Bibeln, vars principer är lika tillämpliga på dem som är uteslutna som på dem som själva har tagit avstånd.

2. Hur skall de kristna enligt Bibeln betrakta dem som blivit uteslutna ur församlingen?

² Hur man behandlar uteslutna: Guds ord befaller de kristna att inte vara i sällskap med en person som har blivit utesluten ur församlingen: ”Sluta upp att vara i sällskap med någon som kallas broder och som är en otuktsman eller en girig människa eller en avgudadyrkare eller en smädare eller en drinkare eller en utpressare, ja att inte ens äta med en sådan. ... ’Avlägsna den onde mannen ur er krets.’” (1 Kor. 5:11, 13) Jesu ord som finns återgivna i Matteus 18:17 har också betydelse i saken: ”Må han [den uteslutne] vara för dig alldeles som en man av nationerna och som en uppbördsman.” Jesu åhörare visste mycket väl att judarna på den tiden inte ville ha något att göra med hedningar och att de undvek uppbördsmän som utstötta. Jesus instruerade alltså sina efterföljare att inte umgås med uteslutna. (Se Vakttornet för 15 december 1981, sidorna 10–12.)

3, 4. Vad slags gemenskap är förbjuden med uteslutna och med sådana som tagit avstånd?

³ Detta betyder att lojala kristna inte har någon andlig gemenskap med någon som har blivit utesluten ur församlingen. Men saken är mera omfattande. Enligt vad det förklaras i Guds ord skall vi ”inte ens äta med en sådan”. (1 Kor. 5:11) Vi undviker följaktligen också sällskapligt umgänge med en utesluten person. Detta skulle utesluta att vi förenade oss med honom i en utflykt, en bjudning, ett bollspel, ett besök på köpcentret eller biografen eller att sitta ner till ett mål mat med honom vare sig hemma eller på en restaurang.

⁴ Hur förhåller det sig med att tala med en utesluten? Även om Bibeln inte behandlar varje tänkbar situation, hjälper 2 Johannes, vers 10, oss att få Jehovas syn på saken: ”Om någon kommer till er och inte för med sig den läran, så ta inte emot honom i era hem, och uttala inte en hälsning till honom.” Detta kommenteras så här i Vakttornet för 15 december 1981, sidan 17: ”Det lilla ordet ’Hej!’ kan vara det första steget hänemot ett samtal och kanske även mot ett vänskapsförhållande. Skulle vi vilja ta detta första steg i fråga om en utesluten person?”

5. Vad går den som blir utesluten miste om?

⁵ Det är verkligen som det konstateras på sidan 23 i samma nummer av Vakttornet: ”Faktum är att när en kristen låter sig övervinnas av synden och måste uteslutas, går han miste om mycket: sin godkända ställning inför Gud; ... trevlig samvaro med bröderna, däribland en hel del av den samvaro han tidigare haft med sina kristna släktingar.”

6. Krävs det att en kristen skall avbryta allt umgänge med en utesluten släkting som hör till samma hushåll? Förklara.

⁶ I det egna hushållet: Betyder detta att kristna som hör till samma hushåll som en utesluten familjemedlem skall undvika att tala med, äta tillsammans med och umgås med den medlemmen i skötseln av den dagliga verksamheten? I fotnoten på sidan 22 i Vakttornet för 15 april 1991 konstateras det: ”Om det i ett kristet hushåll finns en utesluten familjemedlem, skulle denne person fortfarande vara en del av det normala dagliga umgänget och den normala dagliga verksamheten inom hushållet.” Familjemedlemmarna skulle alltså kunna besluta att han inte behöver vara utestängd när man äter eller ägnar sig åt annan verksamhet inom hushållet. Och ändå vill de inte ge iakttagare det intrycket att allting är likadant som det var innan uteslutningen skedde.

7. Hur förändras andlig gemenskap inom hemmet, när en familjemedlem blir utesluten?

⁷ På sidan 20 i Vakttornet för 15 december 1981 konstateras det emellertid beträffande den uteslutne eller den som tagit avstånd: ”De tidigare andliga banden har nu blivit fullständigt brutna. Detta gäller även i samband med hans släktingar, däribland dem som tillhör hans egen familj. ... Detta innebär förändringar i den andliga gemenskap som kan ha funnits i hemmet. Om till exempel mannen blivit utesluten, kommer hans hustru och barn inte att vilja sitta ner tillsammans med honom, om han skulle vilja hålla ett familjebibelstudium eller leda en bibelläsning eller bön med dem. Om han skulle vilja frambära en bön, till exempel vid en måltid, har han rätt att göra det i sitt eget hem. Men de övriga i familjen kan tyst för sig själva frambära en egen bön till Gud. (Ords. 28:9; Ps. 119:145, 146) Vad skall man göra om en utesluten person i hemmet vill vara med, när familjen läser bibeln tillsammans eller har ett bibelstudium? De andra kan låta honom vara närvarande för att lyssna, under förutsättning att han inte vill försöka undervisa dem eller delge dem sina religiösa tankar och idéer.”

8. Vilket ansvar har kristna föräldrar mot ett minderårigt barn som bor hemma?

⁸ Om ett minderårigt barn som bor hemma blir uteslutet, har kristna föräldrar fortfarande ansvaret för dess uppfostran. På sidan 20 i Vakttornet för 15 november 1988 heter det: ”Precis som de kommer att fortsätta att förse det med mat, kläder och husrum, så måste de undervisa det och tukta det i överensstämmelse med Guds ord. (Ordspråken 6:20–22; 29:17) Även om barnet blir uteslutet, kan kärleksfulla föräldrar således se till att ha ett bibelstudium med det. Det kan hända att barnet får det största korrigerande gagnet om de studerar med det ensamt, men de kan också besluta sig för att det kan fortsätta att ta del i familjestudiet.” (Se också Vakttornet för 1 oktober 2001, sidorna 16, 17.)

9. I vilken utsträckning bör en kristen ha kontakt med en utesluten släkting som inte bor hos honom?

⁹ Släktingar som inte hör till hushållet: ”Men situationen blir annorlunda, om den uteslutne eller den som själv har tagit avstånd från församlingsgemenskapen är en släkting som bor utanför den omedelbara familjekretsen eller utanför hemmet”, heter det på sidan 28 i Vakttornet för 15 april 1988. ”Då kanske man kan undvika nästan all kontakt med den släktingen. Även om det finns vissa familjeangelägenheter som kräver att man har kontakt, så bör den kontakten verkligen hållas vid ett minimum”, i överensstämmelse med den gudomliga befallningen att ”sluta upp att vara i sällskap med någon” som är skyldig till att synda förhärdat. (1 Kor. 5:11) Lojala kristna bör sträva att undvika onödigt umgänge med en sådan släkting, ja, också att hålla affärsmässiga kontakter med honom vid ett absolut minimum. (Se också Vakttornet för 15 december 1981, sidorna 21, 22.)

10, 11. Vad kommer en kristen att ta hänsyn till innan han låter en utesluten släkting flytta in i hemmet?

¹⁰ Vakttornet riktar vår uppmärksamhet på en annan situation som kan uppstå: ”Vad skall man göra om en nära släkting, exempelvis en son eller en förälder, blir utesluten och sedan längre fram vill flytta hem till en? Familjen kan då besluta hur den skall handla och ta hänsyn till hur situationen är. En utesluten förälder kan till exempel bli sjuk och inte längre vara i stånd att ta hand om sig själv ekonomiskt eller fysiskt sett. De kristna barnen har en skriftenlig och moralisk förpliktelse att bistå sina föräldrar i en sådan situation. (1 Tim. 5:8) ... Vad man skall göra kan bero på sådana faktorer som förälderns verkliga behov, hans eller hennes inställning och den hänsyn huvudet för familjen tar till familjens andliga välfärd.” (Vakttornet för 15 december 1981, sidorna 20, 21)

¹¹ Angående ett barn heter det i fortsättningen i samma artikel: ”Ibland har kristna föräldrar låtit sitt uteslutna barn få komma hem igen en tid på grund av att det blivit fysiskt eller psykiskt sjukt. Men i varje situation kan föräldrarna låta omständigheterna få avgöra hur de skall handla. Har en utesluten son haft egen bostad, och klarar han nu inte längre av att bo så? Eller vill han flytta hem igen av främst den orsaken att han vill leva ett lättsammare liv? Hur förhåller det sig med hans moral och inställning? Kommer han att föra med sig ’surdeg’ in i hemmet? – Gal. 5:9.”

12. Vilka är några av de nyttiga resultaten av uteslutningsanordningen?

¹² Nyttan av att vara lojal mot Jehova: Att samarbeta med den skriftenliga anordningen att utesluta och hålla sig borta från dem som handlar orätt är till nytta. Det bevarar församlingens renhet och särskiljer oss som sådana som upprätthåller Bibelns höga moralnormer. (1 Petr. 1:14–16) Det skyddar oss mot fördärvande inflytande. (Gal. 5:7–9) Det ger också tillfälle åt den som handlat orätt att dra full nytta av den tuktan han fått, som kan hjälpa honom att frambringa ”fridsam frukt, nämligen rättfärdighet”. (Hebr. 12:11)

13. Hur ändrade man i en familj sitt handlingssätt, och med vilket resultat?

¹³ Sedan en ung broder och hans köttsliga syster hade hört ett tal vid en kretssammankomst, insåg de att de behövde ändra sitt sätt att behandla sin mor, som hade varit utesluten i sex år. Genast efter sammankomsten ringde den unge mannen sin mor, och sedan han försäkrat henne om att de hyste kärlek till henne förklarade han att de inte längre kunde tala med henne om det inte förelåg något nödläge. Kort därefter började hans mor besöka mötena och blev till sist återupptagen. Hennes icke troende äkta man började också studera och blev med tiden döpt.

14. Varför bör vi lojalt understödja uteslutningsanordningen?

¹⁴ Att man lojalt upprätthåller den uteslutningsanordning som anges i Skriften, visar vår kärlek till Jehova och ger ett svar åt den som smädar honom. (Ords. 27:11) Vi kan, i vår tur, bli försäkrade om Jehovas välsignelse. Kung David skrev om Jehova: ”Vad hans stadgar beträffar, kommer jag inte att vika av från dem. Mot den lojale kommer du att handla lojalt.” (2 Sam. 22:23, 26)