Höjdpunkter under det gångna året

EFTER ännu ett välsignat år av helig tjänst har vi all anledning att känna glädje. När vi granskar några höjdpunkter i det fantastiska arbete som vår Gud utför genom sina tjänare, kan vi utan förbehåll säga: ”Du kröner året med din godhet.” (Ps. 65:11)

”GODA NYHETER” PÅ INTERNET

Som Jehovas vittnen tar vi allvarligt på vårt ansvar att predika ”dessa goda nyheter om kungariket ... på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna” innan slutet kommer. (Matt. 24:14) Med hjälp av den tekniska utvecklingen på senare år kan ”ordet om kungariket” nu spridas i snabbare takt. (Matt. 13:18–23) Under de senaste elva åren har allmänheten kunnat lära känna Bibelns sanning på vår officiella webbplats, www.watchtower.org. Besökare på webbplatsen kan välja mellan 314 språk och bläddra bland sådana rubriker som ”Trosuppfattningar och verksamhet”, ”Aktuella ämnen”, ”Gud och din framtid”, ”Medicinsk behandling och blodet” och ”Publikationer som finns att få”.

Många besöker webbplatsen www.watchtower.org för att läsa Bibeln online. Varje dag är det mer än 6 300 som läser Nya världens översättning av Den heliga skrift, som finns på 10 språk på webbplatsen. Favoriter bland bibelböckerna är Psalmerna, Ordspråksboken och evangelieskildringarna av Jesu liv.

Utvalda artiklar från Vakttornet eller Vakna! – särskilt sådana som riktar sig till allmänheten – läggs varje vecka ut på webbplatsen på 12 språk. Många undrar vad vi tror på, hur våra möten går till och hur vårt predikoarbete finansieras. Besökare på webbplatsen får svar på de här frågorna genom att där läsa broschyren Jehovas vittnen – Vilka är de? Vad tror de på? Publikationen Slutet för falsk religion är nära! finns tillgänglig på www.watchtower.org på 252 språk, inklusive filmklipp på fem teckenspråk.

ATT FINNA SANNINGEN PÅ INTERNET

Vad har resultatet blivit av att vi har de här publikationerna på nätet? Det är i genomsnitt över 60 000 som besöker www.watchtower.org varje dag! Många bor i områden där det finns relativt få Jehovas vittnen eller i länder där vårt arbete är förbjudet eller begränsat. Men de som törstar efter sanningen kan gå in på vår webbplats och få tillgång till sanningens törstsläckande vatten elektroniskt.

”Jag har alltid velat lära mig mer om Bibeln”, säger Bryon, ”men varje gång jag följde med mina vänner till kyrkan bara sjöng de eller spelade spel.” Bryon fortsatte med sin utbildning och friidrott. Han studerade fem språk och fick ett stipendium till college, men ingenting tillfredsställde honom andligen. Så han bad till Gud om hjälp att finna sanningen.

”Jag ville så gärna få svar på mina frågor”, berättar Bryon. ”Jag beslöt mig för att leta reda på Jehovas vittnen på Internet, eftersom några kompisar i skolan som var vittnen hade berättat för mig att Guds namn är Jehova. Jag gick in på organisationens webbplats och började läsa broschyren Vad kräver Gud av oss? Till slut fick jag svar på mina frågor.” Bryon bad om ett bibelstudium, gjorde snabba framsteg och överlämnade sitt liv åt Jehova år 2004. Han är nu reguljär pionjär och hoppas få använda sina språkkunskaper som missionär.

”GUD ÄR MED ER”

Tänk att det är tusentals människor ”av alla språk bland nationerna” som går in på webbplatsen varje dag! Och i genomsnitt är det 94 personer om dagen som på nätet anmäler sitt intresse för att få besök av Jehovas vittnen. (Sak. 8:23)

Denise hade frågor om vad Jehovas vittnen tror på, men hon drog sig för att gå till Rikets sal. Hon beslöt sig i stället för att söka på Internet och hittade www.watchtower.org. Informationen hon fick där övertygade henne om att hon hade funnit sanningen, men hon ville inte be om ett bibelstudium eftersom hon visste att hon behövde göra förändringar i sitt liv för att kunna leva efter Bibelns normer. Fyra gånger fyllde hon i namn och adress i formuläret på webbplatsen, men varje gång saknade hon mod att skicka i väg det.

I mars 2007 fyllde Denise i namn och adress för femte gången. Den här gången skickade hon i väg formuläret, där hon bad om att få besök. Hennes förfrågan skickades vidare till församlingen som hade distriktet där hon bodde, och de äldste bad en syster, Vonnie, att besöka henne. Redan under första veckan efter Vonnies besök började Denise gå på mötena i Rikets sal.

Vid slutet av sommaren hade Denise förstört allt som hörde ihop med hennes gamla religion, begärt sitt utträde ur den och kvalificerat sig för att bli odöpt förkunnare. Både hon och hennes två söner gjorde snabba framsteg, och hennes åttaårige son skrev in sig i teokratiska skolan. Denise blev döpt i januari 2008, och två månader senare, exakt ett år efter att hon hade fyllt i formuläret på nätet, blev hon hjälppionjär. Denise säger: ”Om jag inte hade hittat webbplatsen, hade jag inte kunnat berätta den här erfarenheten.”

I januari 2008 blev en ny tjänst tillgänglig på webbplatsen www.pr2711.com. Då blev det möjligt att ladda ner inspelningar av vissa publikationer. Den här tjänsten har successivt utökats så att man nu kan ladda ner inspelningar på 17 språk. Det har varit ett stort intresse för den här tjänsten, och över en miljon publikationer och enskilda artiklar laddas ner varje månad! Många förkunnare lyssnar på tidskriftsartiklar när de åker till och från arbetet eller skolan.

ÖVERSÄTTNINGAR SOM FYLLER ETT BEHOV

Vilken glädje det är att ha änglars stöd när vi uppmanar människor från ”varje nation och stam och språk” att ge Gud ära! (Upp. 14:6, 7) För att hjälpa människor att lära känna Bibelns budskap på ett språk som de verkligen förstår framställer Jehovas vittnen nu litteratur på omkring 450 språk.

Boken Vad lär Bibeln? gavs nyligen ut på tetum, det språk man talar i Östtimor, men det fanns inte tillräckligt många exemplar av boken. Maria, som nyss hade börjat studera Bibeln med hjälp av boken Vad lär Bibeln? på indonesiska, hade inte någon bok på tetum. Hon frågade den som studerade med henne om hon kunde få låna en bok på tetum i två dagar. Under de dagar som följde repeterade hon entusiastiskt allt hon hade lärt sig. När hon läste på sitt modersmål förstod hon många sanningar bättre än vad hon hade gjort när hon använde sin indonesiska bok. Systern hade inte hjärta att be henne lämna tillbaka boken på tetum. Maria fortsätter att studera och gå på mötena.

Engelska och swahili är Kenyas officiella språk. Men miljontals kenyaner talar hellre kikuyu, kikamba, luo eller något annat språk. Framställningen av litteratur på de här språken har därför gjort mycket för att väcka intresse för tillbedjan av Jehova. Efter att församlingen i Siaya börjat använda litteratur på luo och ha möten på det språket skrev de äldste: ”Bröderna förstår nu bättre vad de får lära sig. Barnen är mer uppmärksamma. Sedan vi började hålla tal på luo har vår mötesnärvaro ökat med 60 procent.”

I Nicaragua är det många som hellre talar miskito än spanska, och över 200 var närvarande vid den områdessammankomst som hölls på miskito. Några hade gjort stora uppoffringar för att kunna vara med. Så till exempel byggde 13 bröder från den lilla staden Asang vid Cocofloden en timmerflotte och åkte nerför floden i två dagar till staden Waspán. Sedan fick de åka på ett lastbilsflak i fem timmar för att komma till staden där sammankomsten skulle hållas. För de flesta i gruppen var detta deras första områdessammankomst. De tyckte mycket om att få höra programmet på sitt eget språk. Eftersom de hade använt alla sina pengar för att kunna komma till sammankomsten, hjälpte andra sammankomstdeltagare dem med hemresan.

De miskitotalande åhörarna vid sammankomsten blev förtjusta när boken Vad lär Bibeln? gavs ut på deras språk. Särskilt pionjärerna blev mycket glada. När de studerade med någon hade de fram till dess varit tvungna att använda Vad lär Bibeln? på spanska och översätta paragraferna och frågorna till miskito. Nu kan de koncentrera sig på att undervisa om Bibelns sanning i stället för att tänka på hur de ska översätta.

Quechua är ett indianspråk som talas i Sydamerika. Några förkunnare i Peru som talar quechua skrev: ”När vi avslutar vår framställning talar vi om för den vi besöker att vi har litteratur på quechua. Några har blivit så rörda av att det finns litteratur på deras eget språk att de börjat gråta och kyssa litteraturen.” Avdelningskontoret i Peru skrev: ”Några bröder som bor där man talar quechua har gjort stora ansträngningar för att ge uttryck åt sin uppskattning. Efter att ha läst boken Vad lär Bibeln? på quechua sade en broder att han äntligen förstår betydelsen och värdet av Kristi lösen. Läsare har skickat potatis, pajer, lådor med frukt och andra saker till avdelningskontoret för att visa sin uppskattning.”

Organisationen gör också stora ansträngningar för att översätta litteratur till språk som talas på avlägsna öar i Stilla havet. ”Jag tackar Jehova för att han har kommit ihåg oss”, sade en syster till en missionär på den mikronesiska ön Pohnpei. ”Tidigare fick vi Vakttornet på ponape några månader efter att vi hade fått det på engelska.” Hon tillade skämtsamt: ”Vi tänkte att kanske också Harmageddon skulle komma senare här. Men nu studerar vi tidskriften samtidigt som resten av världen, och den är lika fin som den engelska. Vi är mycket tacksamma för att den styrande kretsen tar hand om oss.”

Bröderna och systrarna på Marshallöarna i norra Stilla havet blev glada över den nya allmänna upplagan av Vakttornet på marshallesiska. De tycker om att läsa levnadsskildringar, men tidigare har Vakttornet på marshallesiska inte haft plats för levnadsskildringar, så någon fick översätta dem från den engelska tidskriften. Därför var de mycket glada när den första levnadsskildringen fanns med i den allmänna upplagan på det språket. En 16-årig läsare sade: ”Under flera år brukade jag bläddra igenom den engelska tidskriften, titta på bilderna i levnadsskildringarna och önska att jag kunde läsa artikeln. Nu kan jag det.”

Att ha bara en enda publikation översatt till ett språk kan förändra människors liv. I ett land i Centralasien där vårt arbete är begränsat har broschyren Vad kräver Gud av oss? fått stor spridning. En ung man fick tag på broschyren, läste den på egen hand och blev så berörd av det han läste att han gick till en närliggande flod och ”döpte” sig själv. När han fick reda på att han behövde ha ett bibelstudium, gick han med glädje med på det och blev snart döpt på rätt sätt. Han använder nu mycket av sin tid till att tala med andra om de goda nyheterna.

BIBELÖVERSÄTTNINGEN GÅR FRAMÅT

Jehovas vittnen uppskattar Guds ord, Bibeln, och sätter stort värde på en noggrann och tydlig översättning. Av det skälet kan Guds folk glädja sig åt att hela Nya världens översättning eller delar av den nu finns på över 70 språk. Det är visserligen spännande när Nya världens översättning först ges ut på ett språk, men det är när den dagligen används vid det personliga studiet, vid församlingens möten och i tjänsten på fältet som den verkligen rör människors hjärta och formar deras tänkesätt.

Avdelningskontoret i Ryssland har fått många brev av uppskattning för att hela Nya världens översättning nu finns på ryska. ”Även om jag har läst Bibeln många gånger”, skrev en kvinna, ”känns det som om det är första gången när jag läser den här översättningen. Ibland fylls mina ögon av tårar, och jag ryser när Bibelns budskap rör mitt hjärta.”

Översättningen är klar och lätt att förstå, och detta fick en annan läsare att skriva: ”Efter att i dag ha läst detartonde kapitlet i Första Moseboken känner jag att jag måste skriva det här brevet. Abrahams samtal med Jehova, som finns återgivet i verserna 23–32, påverkade mig djupt. Även om jag läser igenom Bibeln för femte gången är det här första gången jag verkligen har tänkt på det här samtalet. Jag kände för Abraham, och jag ’lyssnade’ noga till både honom och Jehova. Jehovas uppmärksamhet gjorde att jag fick tårar i ögonen. Den här översättningen gjorde situationen så levande. Jag inte bara läste om Jehovas egenskaper, utan kände dem också personligen.”

”Tack för att vi har fått hela Nya världens översättning!” skrev Svetlana från Moskva. ”Vi blir inte längre förvirrade när vi läser ’Gamla testamentet’ därför att vi har en gammal och obegriplig översättning. Den nya översättningen är så lätt att förstå!”

En annan läsare skrev: ”Jag talade om sanningen på arbetet med Irina, som är anställd hos mig. I början bara citerade jag bibelställen. Men när jag tog fram min bibel och visade henne Jesu mönsterbön, frågade hon: ’Är det här bönen Fader vår?’ När hon läste Jesu ord strålade hennes ögon av glädje när hon utropade: ’Vad fantastiskt! Det uttrycks så enkelt! Jag har ofta hört den här bönen men aldrig förstått den. Här är den så tydlig och lätt att förstå! Jag vill ha en sådan här bibel. Kan du ordna så att jag får en?’ Jag sade: ’Vi ger en bibel bara till dem som verkligen vill läsa den.’ Hon svarade allvarligt: ’Jag har aldrig velat läsa Bibeln tidigare. Jag hade många biblar förr, fast jag gav bort dem allihop, men nu vill jag verkligen läsa Bibeln!’”

En broder skrev om Nya världens översättning av de kristna grekiska skrifterna på ukrainska: ”Jag vill uttrycka min tacksamhet för den här underbara gåvan från Jehova och hans organisation. Jag njuter av varje sida, och jag bär med mig den här bibeln överallt. Språket är enkelt och lättförståeligt. Orden når mitt hjärta, och jag kan lättare förstå även djupa läror i Bibeln.”

De serbiska och kroatiska översättningarna har också blivit väl mottagna. ”Den är mycket lättläst”, skrev en kroatisk syster, ”och mycket enklare att förstå än den bibel vi har använt i många år. Jag har lättare att ta till mig råden i Bibeln, och jag tycker att jag har lärt känna Jehova bättre än någonsin tidigare.”

Den 2 november 2007 presenterade broder Geoffrey Jackson i den styrande kretsen Nya världens översättning av de kristna grekiska skrifterna på samoanska. Det finns få exemplar av den traditionella samoanska bibeln, och de är dyra, så bröderna är verkligen glada över att det nu är lätt att få tag i biblar. Efter att ha använt den nya översättningen under några månader sade en förkunnare: ”Den gamla bibeln verkade fördunkla tankar, medan den nya bibeln gör det lättare att förstå dem, gör dem klarare.”

En syster ledde ett bibelstudium där det i studieboken hänvisades till Jakob 4:8. Hon berättar: ”Jag föreslog att vi skulle slå upp och läsa versen i Nya världens översättning, även om vi kände till den versen. Först trodde vi att vi hade slagit upp fel bibelställe. Men sedan kontrollerade vi att vi verkligen läste rätt vers. Systern som var med mig på studiet sade med förvåning i rösten: ’Versen har ändrats.’ Vi kunde nu klart förstå att uttrycket ’närma er Gud’ betyder att vi behöver ha ett nära förhållande till Jehova, en tanke som inte kom fram i den traditionella bibeln. Det rörde verkligen vårt hjärta och gjorde att vi ville bygga upp ett nära förhållande till Jehova.”

En tid efter att Nya världens översättning getts ut på kinesiska skrev missionärer som tjänar på Taiwan: ”Vi fick tillfälle att erbjuda Nya världens översättning till en jurist som tycker om att regelbundet läsa våra tidskrifter. Han ville veta varför det behövdes en ny översättning. Efter att vi hade visat honom några få texter var han mycket imponerad och sade att den här nya översättningen är mycket enklare att förstå än den översättning, Union Version, som han hade läst.” De visade också Bibeln för en parlamentsledamot, som lämnade kvar den på sitt kontor. En radioreporter som hade varit kritisk mot Jehovas vittnen såg översättningen på hennes kontor och tog upp den och läste ett stycke i den. Han blev så imponerad att han ringde till missionärerna och bad om ett eget exemplar.

En kirgizisk syster som har svårt att läsa på grund av problem med ögonen tyckte att det var jobbigt att läsa Bibeln. Men hon ändrade inställning när hon fick Nya världens översättning av de kristna grekiska skrifterna på kirgiziska. På grund av den okomplicerade och klara översättningen finner hon nu stor glädje i sin bibelläsning.

”Det är en utomordentlig översättning!” sade en annan syster. ”Jag stakar mig inte när jag läser den högt. Jag vill läsa den om och om igen. Det känns som om jag lär mig sanningen på nytt.”

”Jag älskar Matteusevangeliet på amerikanskt teckenspråk (ASL)”, skrev en hörselskadad syster till den styrande kretsen. ”Bibeln är så levande nu och rör mitt hjärta. Jag kan se Jesu personlighet, ansiktsuttryck, vänlighet och djupa kärlek till människor. Jag älskar mitt exemplar av Matteusevangeliet på ASL. Men ... kan ni inte skynda på med att få fram fler bibelböcker på ASL?”

En bra bibelöversättning kan utan tvivel lyfta bort den slöja som fördunklar innebörden i Guds ord och låta det sanna budskapet lysa upp läsarens hjärta. Därför gläder sig de som längtar efter att få närma sig sin himmelske Fader när Nya världens översättning ges ut på deras modersmål, det språk som talar till deras hjärta.

FLER ARBETARE TILL SKÖRDEN

Som en följd av förenklingar vid avdelningskontoren har ett antal medlemmar av Betelfamiljen i USA blivit inbjudna att tjäna i andra uppgifter. En del har sänts till avdelningskontor i andra länder, men hundratals andra har förordnats som pionjärer med särskilt uppdrag eller reguljära pionjärer inom landet. Hur kände de det när de fick nya uppgifter? Hur har de klarat av utmaningarna med ett nytt distrikt? Och hur har församlingarna fått nytta av det här?

Todd och Leslie säger: ”Vi har under många år bett ’skördens Herre’ att han skulle sända ut ’arbetare till sin skörd’. Vi insåg bara inte att vi skulle vara en del av svaret! Nu kan vi se hur Jehova vägleder allt, och vi känner det som ett privilegium att Kristus har hållit oss för trofasta genom att sätta oss ’till en tjänst’.” (Matt. 9:37, 38; 1 Tim. 1:12)

Franco ser tillbaka på de första månaderna på det nya distriktet och säger: ”Min fru och jag hade ingen aning om att det fortfarande fanns ett så stort behov i USA. När vi kom till vårt distrikt fann vi en till synes ändlös efterfrågan på bibelstudier.” Curtis och Karolynne ger uttryck åt vad många av dessa pionjärer känner: ”Vi är mycket glada över våra nya uppgifter på fältet! Vi har nu tillfälle att visa Jehova att vi verkligen menade allvar när vi förnekade oss själva och överlämnade vårt liv åt honom.”

FÖRTRÖSTAN PÅ ”SKÖRDENS HERRE”

Det skapar naturligtvis en del oro att efter många år på Betel bli förordnad till att tjäna ute på fältet. Ett gift par frågade: ”Kommer vi att hitta någonstans att bo till ett rimligt pris, och hur kommer vi att klara omställningen från att vara församlingsförkunnare till att använda 120 eller 130 timmar i månaden i tjänsten och vara till uppmuntran för församlingen?” Hur klarade de och andra par av sina nya omständigheter?

Några fick vänta till sista dagen innan de hittade en bostad som de hade råd med. Jessica, en ogift syster, for till sitt distrikt och sökte i två veckor efter bostad utan att hitta någon. Dagen innan hon skulle återvända till Betel för att packa sina saker blev hon överlycklig när en äldstebroder erbjöd henne att få hyra ett litet hus för en blygsam summa.

Jeff och Cynthia berättade för en hyresvärd att de var Jehovas vittnen. ”Jag känner till Jehovas vittnen”, sade hyresvärden, ”och jag vet att jag inte behöver oroa mig för er. Jehova garanterar er hyra!”

”Det vi har fått vara med om är en påminnelse om behovet av att alltid förtrösta på Jehova”, sade Eric och Melonie. ”Vi ser tydligt att Jehova tar hand om oss varje dag. Det här har verkligen stärkt vår tro.”

FÖRSAMLINGARNAS STÖD

Församlingarnas kärleksfulla stöd har varit till stor hjälp för de här pionjärerna att finna sig till rätta på sina nya distrikt. En kretstillsyningsman skriver att många församlingar tillgivet talar om ”våra pionjärer”. Han tillägger: ”Hela kretsen tog emot dem med öppna armar och gav dem kärleksfullt stöd.” En broder skrev uppskattande: ”Jag vill rikta ett tack till avdelningskontoret. De här pionjärerna är verkligen en välsignelse för oss alla!”

En församling i Kansas hade 100 distrikt som inte hade bearbetats på många månader. Med hjälp av ett pmsu-par blir nu de flesta distrikten genomgångna regelbundet. De äldste skrev: ”Vi kunde helt enkelt inte föreställa oss vilka fördelar den här anordningen skulle föra med sig.”

Församlingarna har varit ”en styrkande hjälp” för pionjärerna, men pionjärerna har också gjort mycket för församlingarna. (Kol. 4:11) En kretstillsyningsman berättar: ”Pionjärernas iver och entusiasm har verkligen uppmuntrat och sporrat våra bröder och systrar.” En annan kretstillsyningsman skrev: ”Det man först lägger märke till hos pionjärerna är deras kärlek och glädje, som har smittat av sig på andra.”

Ett gift par hade glädjen att hjälpa tio overksamma förkunnare att bli verksamma igen. De bröder som är äldste är till stor hjälp. ”Det är underbart att ha en sådan balanserad och erfaren broder i församlingen”, skrev en äldstebroder. ”Det var precis vad församlingen och äldstekretsen behövde.”

”GUDS MEDARBETARE”

De som predikar om Guds kungarike blir välsignade av Jehova med många glädjande erfarenheter. Steve och Gaye gick ut i tjänsten från dörr till dörr en kall vinterdag. Vid den första dörren satte de i gång ett bibelstudium med en deprimerad äldre man. Inom två veckor besökte han ett möte i Rikets sal där de råkade nämna hur vänlig han hade varit som bjudit in dem när de besökte honom första gången. ”Jag bjöd inte in er för att vara snäll”, sade han. ”Jag bjöd in er eftersom jag visste att ni skulle komma. Jag hade bett till Gud om hjälp i tre dagar.” Han besöker nu mötena regelbundet och går framåt mot dop.

När Ray och Jill var ute och körde en förmiddag såg de en man som gick på andra sidan vägen och beslöt sig för att tala med honom. De visade honom litteratur och erbjöd ett bibelstudium. Han tog tidskrifterna och berättade att han hade studerat med Jehovas vittnen tidigare. Han var nyinflyttad och tackade med glädje ja till deras erbjudande om att återuppta bibelstudiet.

Alla som fortsätter att göra uppoffringar i Jehovas tjänst vet att det är sant som Bibeln säger: ”Gud är inte orättvis, så att han glömmer ert arbete och den kärlek ni har visat mot hans namn.” (Hebr. 6:10) Precis som människokroppen har många delar som alla gör sitt, så kan alla medlemmar i församlingen bidra med något till dess andliga tillväxt och skönhet. ”Gud [har] satt lemmarna i kroppen [församlingen], var och en av dem, alldeles som han ville”, och när var och en anstränger sig för att samarbeta ”gläder sig alla de andra lemmarna”. (1 Kor. 12:18, 26) Detta harmoniska samarbete bland ”Guds medarbetare” ger ära åt Jehova, som har fått ”det att växa”. (1 Kor. 3:6, 9)

ANSTRÄNGNINGAR FÖR ATT LAGLIGT STADFÄSTA DE GODA NYHETERNA

Jesus sade till sina apostlar: ”Ni skall vara föremål för hat från alla för mitt namns skull.” (Matt. 10:22) Sanna lärjungar kunde räkna med att deras motståndare lögnaktigt skulle säga ”allt möjligt ont” mot dem för hans skull. (Matt. 5:11) Hur har då Kristi nutida lärjungar verkat för att ”lagligt stadfästa de goda nyheterna”? (Fil. 1:7)

Armenien

Tulltjänstemän i Armenien krävde att orimligt höga skatter skulle betalas för att de skulle släppa igenom de mer än sju ton biblar och biblisk litteratur som tagits i beslag mellan april 2007 och april 2008. Slutligen betalade bröderna skatterna under protest, och i april 2008 släpptes den första litteratursändningen igenom, samtidigt som andra sändningar fortfarande hålls kvar. Bröderna vidtar rättsliga åtgärder för att lösa problemet.

Kazakstan

Två bröder från Jehovas vittnens huvudkontor, som besökte sina medtillbedjare i Kazakstan för att ge dem andlig uppmuntran, blev gripna efter ett särskilt möte i Almaty. De blev kvarhållna vid polisstationen, förhörda och sedan förda inför en domare i en allmän förvaltningsdomstol, som fann dem skyldiga till ”missionärsverksamhet”. Även om de senare blev frigivna, görs ansträngningar för att rentvå de två bröderna från anklagelserna. Nyligen har myndigheterna upplöst möten för bön och bibelstudium som hållits i bröders hem. Domstolar har beordrat tre lagligt inregistrerade församlingar att upphöra med sin verksamhet, och poliser har upprepade gånger avbrutit teokratisk verksamhet i ett område norr om Kaspiska havet.

Tadzjikistan

Trossamfundet Jehovas vittnen i Tadzjikistan blev lagligt erkänt 1994, vilket gjorde att bröderna kunde komma tillsammans för tillbedjan. Men den 11 oktober 2007 förbjöd kulturdepartementet Jehovas vittnens verksamhet. Bröderna gör nu ansträngningar för att visa myndigheterna att Jehovas vittnen är fredsälskande människor som inte utgör något hot mot den allmänna ordningen.

Uzbekistan

Situationen för Jehovas vittnen i Uzbekistan blir allt sämre. I början av 2008 dömdes ett Jehovas vittne till fyra år i arbetsläger för att ha utövat sin tro. Andra har blivit gripna, häktade, dömda och bötfällda för att ha brutit mot lagstiftningen för religiösa organisationer och bestämmelserna för undervisning i religiösa trosuppfattningar. Man har gjort razzior under möten, genomsökt privata hem, konfiskerat litteratur och satt förkunnare i häkte. Många av våra bröder och systrar har misshandlats verbalt och fysiskt av poliser.

Ett antal myndighetspersoner i det här området har avslöjat att prästerskapet ligger bakom många av de här onda handlingarna. Vi fortsätter att be om att myndigheterna snart ska inse hur fel de handlar, så att våra bröder och systrar kan ”fortsätta att föra ett lugnt och stilla liv med full gudhängivenhet och fullt allvar”. (1 Tim. 2:1, 2)

Grekland

Högsta domstolen i Grekland fällde två gynnsamma utslag som gällde individens rätt att på grund av sin religiösa övertygelse få status som vapenvägrare. Konstantinos Kotidis hade tjänstgjort i det militära i Sovjetunionen några år innan han flyttade till Grekland och blev ett Jehovas vittne. När broder Kotidis blev inkallad till militärtjänst, vägrade myndigheterna att låta honom utföra alternativ civiltjänst. Eftersom han redan hade tjänat i det militära hävdade de att han inte hade någon orsak att påstå att han var vapenvägrare. Men Statsrådet (den högsta förvaltningsdomstolen som även har vissa myndighetsfunktioner) fastställde att en person som utfört militärtjänst och vars inställning i religiösa samvetsfrågor senare har ändrats kan få status som vapenvägrare och tillåtas utföra alternativ civiltjänst.

I ett annat fall nekades Stylianos Ioannidis anställning inom den offentliga sektorn, eftersom han hade suttit i fängelse för vapenvägran och därför inte fullgjort sin värnplikt. Men Statsrådet fastställde att vapenvägrare som avtjänat sitt fängelsestraff har giltiga skäl att frikallas från militärtjänstgöring. Domstolen förklarade också att deras militära status fastställts slutgiltigt och därmed inte kan utgöra något hinder för en anställning inom den offentliga sektorn. Det här är första gången som Statsrådet dömde på exakt samma grunder för religionsfrihet som Europadomstolen gjorde i ett annat fall, där ett Jehovas vittne nekades anställning för att han hade straffats som vapenvägrare.

Eritrea

I Eritrea blir våra bröder och systrar fortfarande hårt och orättvist behandlade. Myndigheterna håller ett antal Jehovas vittnen i fångläger, somliga under mycket dåliga förhållanden. I juli 2008 greps ytterligare sex bröder, däribland några av de äldstebröder som har ledningen för verksamheten i landet. Trots stora ansträngningar och internationella vädjanden om lättnad är regeringen fortfarande besluten att motarbeta tillbedjan av den sanne Guden, Jehova.

Sydkorea

Det har gjorts vissa framsteg i Sydkorea. Regeringen där har vägrat att erkänna vapenvägran som en grundläggande mänsklig rättighet. Mer än 13 000 av våra bröder har avtjänat fängelsestraff under de senaste 50 åren, och ungefär 500 är för närvarande fängslade. Deras beslutsamhet och kristna uppförande har blivit ett fint vittnesbörd för fängelsemyndigheter och andra styrande myndigheter, till glädje för vår Gud, Jehova. (1 Petr. 2:20) Fram tills i dag har 488 anmälningar lämnats in till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, som fällde två gynnsamma utslag 2006. Under tiden hoppas våra bröder att regeringen kommer att fullfölja sin avsikt att anta en lag som möjliggör en godtagbar alternativ civiltjänst.

Rwanda

I april 2008 skulle alla lärare i Rwanda vara med vid ett seminarium, även många som var Jehovas vittnen. Man gjorde inga undantag för dem som inte ville ta del i aktiviteter som stred mot deras kristna samvete. Därför blev omkring 215 Jehovas vittnen som vägrade ta del avskedade från sina arbeten, och två systrar fick sitta i fängelse i flera veckor. Seminariet tog upp politiska och militära frågor, och de som var närvarande beordrades att ta del i politiska aktiviteter och nationalistiska ceremonier. Militären hindrade dem som försökte lämna seminariet. Sedan dess har 90 barn till Jehovas vittnen stängts av från skolan för att de vägrar sjunga nationalsången eller hälsa flaggan. Vi är övertygade om att Jehova kommer att ge våra bröder och systrar och deras barn styrka att bevara sin ostrafflighet, när de nu får utstå den här nya vågen av förföljelse.

Spanien

Regeringen i Spanien antog ett kungligt dekret om Jehovas vittnen i särskild heltidstjänst, till exempel medlemmar av Betelfamiljen och resande tillsyningsmän. I det officiella tillkännagivandet erkänns de som är i särskild heltidstjänst som ”ordinerade Ordets förkunnare ... som uteslutande ägnar sig åt missionärs- eller herdeverksamhet, åt religiös undervisning eller åt annan nödvändig verksamhet som stöder deras religiösa mål”. Det här dekretet kommer i en tid när myndigheter i vissa länder ifrågasätter om Jehovas vittnen som är i särskild heltidstjänst verkligen är berättigade till samma förmåner som präster och pastorer i andra religiösa samfund.

EUROPADOMSTOLEN

Jehovas vittnen i Armenien, Azerbajdzjan, Frankrike, Georgien, Ryssland, Turkiet, Ukraina och Österrike har sammanlagt 24 klagomål som väntar på avgörande i Europadomstolen i Strasbourg i Frankrike. Klagomålen gäller grundläggande mänskliga rättigheter för de medborgare som omfattas av Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, till exempel rätten att av samvetsskäl vägra militärtjänst. Andra klagomål gäller religiös förföljelse och diskriminering, avregistrering eller förbud mot ett juridiskt organ som Jehovas vittnen använder för att organisera arbetet, myndigheternas ingripande i rätten att fridfullt samlas för tillbedjan och en förälders rätt att fostra sitt barn som ett Jehovas vittne.

Österrike

Den 31 juli 2008 fällde Europadomstolen en gynnsam dom i fallet Jehovas vittnen mot Österrike. Domstolen slog fast att Österrikes religionslagstiftning kränker Jehovas vittnens rätt till religionsfrihet genom att hålla fast vid ett system med två kategorier, som skapar en andra klassens religioner och följaktligen en andra klassens medborgare. Det här beslutet kommer efter att våra bröder i 30 år har försökt få status som erkänd religiös sammanslutning i Österrike. Domstolen fastställde: ”[En så lång väntetid] är knappast befogad för religioner som internationellt sett funnits länge och som också länge varit etablerade i landet och därför är välkända för berörda myndigheter, så som i fallet med Jehovas vittnen.” Regeringen i Österrike är nu tvungen att rätta till den nuvarande juridiska situationen, vilket kan göra att våra bröder får samma rättigheter som de större religiösa grupperna i Österrike.

Azerbajdzjan

I november 2007 anmäldes ett ärende till Europadomstolen som gällde polisens kränkning av vår rätt till religionsfrihet. Även om Jehovas vittnen är lagligt erkända i Azerbajdzjan har det varit en oroväckande ökning av bröder som gripits och behandlats illa. Stora grupper beväpnade poliser har gjort razzior under Jehovas vittnens lugna och fredliga möten, då de konfiskerat litteratur och privat egendom, gripit våra bröder och systrar som varit närvarande, hållit dem kvar i häkte och verbalt och fysiskt misshandlat dem. På grund av att polisens razzior har fortsatt har domstolen insett det brådskande i situationen och påskyndat sin granskning av fallet. Vi har gott hopp om att våra bröder snart kommer att kunna samlas i lugn och ro utan att behöva frukta för polisingripanden.

Frankrike

I februari 2005 anmäldes ett ärende till Europadomstolen angående den franska regeringens orättvisa och olagliga beskattning av sammanslutningen Jehovas vittnen i Frankrike. Vi väntar fortfarande på att få besked om domstolen går med på att ta upp fallet. Under tiden har motståndare spridit sådana lögner om oss att det under det senaste året varit omkring 70 fall av skadegörelse på Rikets salar. Trots det har våra bröder i Frankrike gott hopp om att domstolen snart ska komma fram till att regeringen har handlat diskriminerande, något som skulle ge lättnad för Jehovas vittnen i det här landet.

Ryssland

I december 2001 framförde Jehovas vittnen i Ryssland ett klagomål till Europadomstolen om att trossamfundet Jehovas vittnen upprepade gånger blivit åtalat i brottmål och civilmål. I juni 2004 fastställde en högre domstol i Moskva det beslut en lägre instans hade fattat om att förbjuda Jehovas vittnens verksamhet i Moskva och att upplösa deras juridiska sammanslutning. För det mesta kan våra bröder i Moskva fortfarande komma tillsammans för tillbedjan och ta del i predikoarbetet. Men i Moskva och på andra ställen i Ryssland har det varit många fall då myndigheterna ingripit vid möten och sammankomster och även fall då våra bröder och systrar behandlats illa. I staden Tjechov till exempel, som ligger omkring 6 mil söder om Moskva, förstörde mordbrännare en Rikets sal i juli. Även om man omedelbart larmade brandkåren säger ögonvittnen att brandmännen nästan inte gjorde någonting för att bekämpa branden, och polisen har än så länge vägrat inleda en undersökning. Trots svårigheter och motstånd förblir våra bröder och systrar i Ryssland trogna och litar på att Jehova ska ge dem stöd.

Jehova lovar att inga vapen som formas mot hans tjänare ska ha framgång. (Jes. 54:17) Även de svåraste förhållanden kan leda till ”framgång för de goda nyheterna”. Guds tjänare är därför beslutna att även i fortsättningen vara sådana som ”står fasta i en och samma ande och som en själ kämpar sida vid sida för tron på de goda nyheterna och inte i något som helst avseende låter ... [sig] skrämmas av ... [sina] motståndare”. (Fil. 1:12, 16, 18, 27, 28) ”Fortsätt att be” för våra bröder och systrar över hela jorden, medan de förtröstar på Jehova, deras ”fäste och den som för ... [dem] i säkerhet”. (2 Thess. 3:1; Ps. 18:2)

AVDELNINGSKONTOR SOM HAR ÖVERLÄMNATS

Lördagen den 10 november 2007 var det stor glädje vid avdelningskontoret i Sydafrika när omkring 4 000 bröder och systrar kom tillsammans för överlämnandet av tillbyggnaderna av tryckeriet, matsalen och de nya bostäderna.

De som besökte det utbyggda tryckeriet tyckte att det var fantastiskt att få se tryckpressen av märket MAN Roland Lithoman producera tiotusentals biblar och bibliska publikationer. Det nya bokbinderiet har redan framställt över en miljon exemplar av Nya världens översättning på 16 afrikanska språk. Gästerna fick också se den nya stora litteraturavdelningen där avdelningskontoret har litteratur i lager för nästan 8 000 församlingar i 10 länder i södra Afrika.

Avdelningskontoret i Nigeria har utvidgat sina lokaler i Lagos, som ligger 36 mil sydväst om Betel i Igieduma. Den 7 juni 2008 hölls ett överlämnande av dessa lokaler. Kontoret i Lagos består av ett bostadshus med 24 rum, en lagerlokal och en kontorsbyggnad. I Lagos, landets finansiella huvudstad, uträttar man många ärenden för avdelningskontoret. Beteliter som hämtar varusändningar i hamnen och som gör inköp åt avdelningskontoret får logi i de nya byggnaderna, och det får även de som reser till eller från flygplatsen. För tillfället hålls också Skolan för förordnade tjänare på kontoret i Lagos tills man är färdig med att bygga ut avdelningskontoret i Igieduma. Ja, det är tydligt att Jehova välsignar predikoarbetet i Afrika och i resten av världen.

RUSTADE FÖR ATT GÖRA GUDS VILJA

Vi är verkligen tacksamma för att Jehova har rustat oss ”med allt gott till att göra hans vilja”. Ja, ”må han i oss genom Jesus Kristus utföra det som är välbehagligt i hans ögon”. (Hebr. 13:21) Eftersom Jehova har visat att han är den som ”kan göra oändligt mycket mer än allt vad vi ber om eller föreställer oss”, vill vi av hela vårt hjärta utropa: ”Honom tillhör härligheten genom församlingen och genom Kristus Jesus i alla generationer i evigheters evighet.” (Ef. 3:20, 21)

[Ruta på sidan 25]

Registrering av religionssamfund – varför och hur?

Inregistreringen av religionssamfund skiljer sig från land till land. Vissa länder, till exempel Armenien och Azerbajdzjan, har uttryckliga lagar som tillåter religiösa sammanslutningar att ansöka om att bli lagligt inregistrerade och erkända. Om ansökan godkänns blir den religiösa sammanslutningen erkänd som en officiell religion i det landet. I andra länder finns det två kategorier av registrering. Den första kategorin är reserverad för traditionella religioner. Den klassificeringen ger många fördelar, däribland skattebefrielse. Den andra kategorin är vanligtvis reserverad för mindre, nyare och icke traditionella ­religiösa grupper.

Andra länder, till exempel Georgien och USA, har ingen speciell lagstiftning när det gäller registrering av religiösa samfund. I sådana fall garanterar konstitutionen religionsfrihet för alla. Även om det inte finns något formellt erkännande av enskilda religiösa grupper, kan en grupp ansöka om att få registrera ett juridiskt organ. Om ansökan godkänns kan gruppen använda det juridiska organet för att utföra sin verksamhet, som kan inbegripa att trycka och ge ut litteratur såväl som att äga egendom.

[Karta på sidan 21]

(För formaterad text, se publikationen)

ÖSTERRIKE

FRANKRIKE

SPANIEN

GREKLAND

ERITREA

RWANDA

ARMENIEN

AZERBAJDZJAN

RYSSLAND

KAZAKSTAN

UZBEKISTAN

TADZJIKISTAN

SYDKOREA

[Bild på sidan 11]

Den luospråkiga församlingen i Siaya

[Bild på sidan 13]

Hela ”Nya världens översättning” eller delar av den finns nu på över 70 språk

[Bild på sidan 22]

Konstantinos Kotidis

[Bild på sidan 22]

Stylianos Ioannidis

[Bild på sidan 29]

Det nya bostadshuset i Lagos

[Bild på sidan 29

Tryckeriet vid Sydafrikas avdelningskontor