2:14

och på jorden frid bland människor som han godkänner: I vissa handskrifter står det: ”och på jorden fred, välvilja mot människor”, vilket också återspeglas i vissa översättningar. Men den ordalydelse vi ser i Nya världens översättning har mycket starkare stöd i handskrifterna. Änglarnas budskap betyder inte att Gud visar välvilja mot alla människor, oavsett deras inställning eller handlingssätt. Det syftar i stället på de människor som kommer att få hans godkännande därför att de uppriktigt tror på honom och blir efterföljare till hans son. (Se studienot till människor som han godkänner i den här versen.)

människor som han godkänner: Ordagrant ”människor av välvilja”. Det ”godkännande” eller den ”välvilja” som nämns i änglarnas budskap kommer tydligtvis från Gud, inte från människor. Det grekiska ordet eudokịa kan också återges med ”välbehag”, ”godvilja”. Det besläktade verbet eudokẹō används i Mt 3:17; Mk 1:11 och Lu 3:22 (se studienoter till Mt 3:17; Mk 1:11), där Gud talar till sin son direkt efter hans dop. Detta verb förmedlar tanken på att ”godkänna”, ”vara mycket nöjd med”, ”se på med välbehag”, ”glädjas åt”. I linje med detta syftar uttrycket ”människor av välvilja” (anthrọ̄pois eudokịas) på människor som är godkända av Gud och som han tycker om, och det kan också återges med ”människor som han är mycket nöjd med”. Så änglarnas budskap var inte att Gud godkänner människor i allmänhet. Han godkänner människor som gläder honom, eftersom de visar uppriktig tro på honom och blir efterföljare till hans son. Det grekiska ordet eudokịa syftar i vissa fall på människors goda vilja, önskningar och motiv (Rom 10:1; Flp 1:15), men det används ofta om Guds välvilja, önskan eller avsikter (Mt 11:26; Lu 10:21; Ef 1:5, 9; 2Th 1:11). I Ps 51:18 i Septuaginta (50:20, LXX) används detta ord om Gud i frasen ”du är god”.