15:45

Den första människan, Adam, ... Den siste Adam: I den första delen av versen citerar Paulus från 1Mo 2:7 (”människan blev en levande varelse”), men han lägger till orden ”den första” och ”Adam”. I andra delen av versen kallar han Jesus ”den siste Adam”. I 1Kor 15:47 kallar Paulus Adam ”den första människan” och Jesus ”den andra människan”. Den förste Adam var olydig mot sin himmelske Far och livgivare, men den siste Adam var fullständigt lydig mot honom. Den förste Adam spred synd till sina avkomlingar, men den siste Adam gav sitt människoliv som ett syndförsonande offer. (Rom 5:12, 18, 19) Jehova uppväckte sedan Jesus till liv igen som en ande. (1Pe 3:18) Precis som Adam var Jesus en fullkomlig människa, så i harmoni med sin egen rättvisa kunde Jehova ta emot Jesus offer som ”en motsvarande lösen” för att köpa tillbaka Adams avkomlingar. Lösenoffret skulle ge människor samma framtidsutsikt som den förste Adam hade haft men kastat bort. (1Ti 2:5, 6) Därför kan Jesus med rätta kallas ”den siste Adam”. Det uttrycket visar också att det inte kommer att finnas något behov av någon ytterligare ”Adam” efter honom. (Jämför studienoter till Lu 3:38; Rom 5:14.)

en levande varelse: Eller ”en levande själ”. Paulus citerar här från 1Mo 2:7, där det hebreiska ordet nẹfesh har återgetts med ”varelse”, eller ”själ”, som det står i fotnoten. Detta hebreiska ord betyder ordagrant ”en som andas”. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)