6:20

värna om det som du har anförtrotts: Här kommer Paulus in på de bibliska sanningar som Timoteus hade anförtrotts. (1Th 2:4; 2Ti 1:14; jämför Rom 3:2 och studienot.) Uttrycket som har återgetts med ”det som du har anförtrotts” användes ibland om värdesaker som förvarades i en bank. Det kunde också syfta på föremål som någon fick i uppgift att ta hand om, och det hittar man några exempel på i den grekiska Septuaginta-översättningen. (3Mo 6:2, 4 [5:21, 23, LXX]) Timoteus skulle värna om det heliga budskapet, inte genom att gömma undan det på en säker plats, utan genom att förmedla det till andra på ett korrekt sätt när han undervisade. (2Ti 2:2) Han skulle på det sättet värna om värdefulla sanningar, dvs. skydda dem från att bli förändrade eller förvrängda av dem som förde fram ”tomt prat” och spred ”det som felaktigt kallas kunskap”.

tomt prat: Ordagrant ”tomt ljud”. Paulus använder här ett grekiskt uttryck som betyder ”prat som inte har något värde”, och några bibelöversättare har återgett det med ”tomma floskler” och ”meningslösa diskussioner”. Sådant prat grundades på spekulationer och inte på pålitliga sanningar i Guds ord. Det var tomt i den bemärkelsen att det inte hade något värde för att stärka tron. (1Ti 1:6; 2Ti 4:4; Tit 3:9) Men ännu värre är att sådant prat ofta kränker det som är heligt, dvs. att det är hädiskt och respektlöst. De som var upptagna av sådana diskussioner bytte ut sanningarna i Guds ord mot människors uppfattningar. Paulus sa att Timoteus inte skulle ha något med sådant prat att göra. (1Ti 4:7 och studienot; 2Ti 2:16)

det som felaktigt kallas kunskap: Kunskapen som Paulus talar om här förtjänar inte att kallas kunskap. Han säger att det bara är ett bedrägeri. Den har ingen grund i Guds ord. Den består av motstridiga idéer och argument, som till och med är i strid med inspirerade skrifter. I det här brevet har Paulus gång på gång varnat Timoteus för falska lärares tomma prat. De vill bara briljera med sin kunskap och försöker påverka församlingen och skapa splittring. (1Ti 1:4, 7; 4:1–3, 7; 6:3–6) Några höll fast vid falska idéer om kunskap (grekiska: gnọ̄sis) också efter Paulus tid. Vissa grupper av avfälliga kristna på 100-talet kallade sig själva för gnostiker, dvs. ”de som har kunskap”. (Se studienot till Joh 1:14.)