Är buddismen vägen till upplysning?
BUDDISMEN uppstod i Asien, och de flesta av dess anhängare finns fortfarande på den kontinenten. Men intresset för buddistiska läror har ökat i andra delar av världen på senare tid. Många betraktar buddismen som en väg till ”upplysning”.
Buddismen bygger på Siddhartha Gautamas person och läror. Han blev känd som ”Buddha” (som betyder ”den upplyste”). Siddhartha föddes i en furstlig familj i Indien på 500-talet f.v.t.
Medan Siddhartha ännu var en ung man, blev han oroad över att sjukdom, lidande, åldrande och död är allas gemensamma lott. Han beslöt sig för att överge sin furstliga omgivning och bli en vandrare för att söka sanningen.
I sex års tid utövade Gautama den strängaste självförsakelse. Under denna tid talade han med många lärare och filosofer, men han kunde inte finna tillfredsställande svar på varför livet tycktes vara så fyllt av disharmoni. Vad skulle han göra?
Gautama hade växt upp som hindu och var förtrogen med yoga, som inbegriper mentala koncentrationsövningar. Han beslöt sig för att söka sanningen med hjälp av meditation. Fördenskull satte han sig under ett stort fikonträd, som kallades bodhiträd. Här påstod han sig ha blivit upplyst, vilket gjorde honom till en ”buddha”.
”Upplysning” om vad?
Vad var det som Buddha blev upplyst om och som har lockat så många efterföljare i århundraden? Låt oss, för att få svar på den frågan, begrunda några bakgrundsupplysningar om folket i Indien på 500-talet f.v.t.
En expert på buddistiska skrifter, professor T. W. Rhys Davids, påpekar:
”Landet var i politiskt avseende splittrat i små furstendömen, och de flesta styrdes av någon obetydlig despot, vilkens intressen inte ofta sammanföll med deras som tillhörde samhället. ... En bekväm tro på läran om själavandringen tillfredsställde de olyckliga med att deras lidanden var den naturliga följden av deras egna gärningar i ett tidigare liv, och även om de för närvarande inte kunde undgå dessa lidanden, så kunde de undkomma dem i en framtida tillvaro genom ett gott uppförande nu. [De] hoppades på ett bättre öde i nästa liv.”
Buddha själv var påverkad av denna tro på själarnas vandring efter döden. Han utformade en komplicerad filosofi som byggde på den. I allmänhet tror buddisterna att återfödelsen kan inträffa i fem olika tillstånd: 1) i helvetet (det finns åtta heta helveten, åtta kalla helveten och andra mindre helveten); 2) som ett djur; 3) som en ”preta” (en ande med liten mun och stor mage, plågad av hunger och törst); 4) som en människa och 5) som en gud. Naturligtvis kan vissa grupper återge dessa olika ”tillstånd” något annorlunda.
Buddha trodde således att allting ständigt genomgick ett kretslopp och skiftade från ett tillstånd till ett annat. Enligt hans mening var ingenting varaktigt. Buddha uttryckte sin syn på livet på följande sätt:
”Födelse är lidande; åldrande är lidande; död är lidande; sorg, klagan, smärta, bedrövelse och förtvivlan är lidande; att inte få det man åstundar är lidande.”
Buddhas upplysning hade att göra med hur man kan undslippa återfödelsernas ändlösa kretslopp. Hur skulle detta kunna bli möjligt?
Genom att erkänna de ”fyra ädla sanningarna”, vilka kan sammanfattas på följande sätt: 1) Allt liv är lidande; 2) lidandet kommer av livstörsten eller begäret; 3) när begäret upphör kommer befrielsen från lidandet; 4) sättet att bli fri från lidandet är att följa den ädla åttafaldiga vägen, som består av fyra etiska regler — rätt tal, rätt strävan, rätt vandel och rätt arbete — och fyra mentala regler — rätta uppfattningar, rätta förhoppningar, rätt uppmärksamhet och rätt kontemplation.
Enligt Buddhas åsikt är det således begäret som länkar en människa till återfödelsernas kedja. För att kunna frigöra sig ur denna måste man utplåna allt begär efter det som tilltalar sinnena. Allt begär efter liv i den form vi känner det måste kuvas. Meditation betraktades som ett sätt att nå detta mål.
Vägen till nirvana
Den form av meditation som Buddha anbefallde inbegriper att koncentrera all sin uppmärksamhet på en enda sak, en viss kroppsdel eller kanske en fras eller en gåta. Med tiden töms sinnet på alla andra tankar, känslor och föreställningar. Genom en sådan meditation har några till och med utvecklat ”övermänskliga egenskaper” eller förmågor, inklusive levitation (förmågan att sväva fritt, oberoende av tyngdkraften), förmågan att låta en bild av sig själv framträda på en avlägsen plats och tankeöverföring. Det sägs att en mediterande kan nå en punkt där han är likgiltig för smärta eller lust och inte längre åstundar liv eller någon av de njutningar som är förbundna med det. Vid denna punkt sägs han bli fri från återfödelsens nödvändighet. Han har nått nirvana. Vad är det?
Walter E. Clark, som är professor i sanskrit, förklarar att nirvana är ett tillstånd som ”inte kan gripas eller beskrivas med människans kunskap och ord”. Det är ”fullständigt olikt allting i den kända världen”. Låter detta åtråvärt för dig? Skulle ett tillstånd, i vilket du varken är medveten om liv eller känner åstundan efter det, kunna hjälpa dig att ta itu med de problem du möter i livet?
Tillfredsställer buddismen människans andliga behov?
Människan har ett medfött behov att tillbedja Gud. Det är därför hon alltid har haft någon form av religion. Kan buddismen tillfredsställa människans andliga behov? Kan den besvara hennes frågor om hur universum blev till, hur livet kom till på jorden, varför ondskan existerar och om den någonsin skall upphöra?
Beträffande universums ursprung sade Buddha: ”Fenomenvärldens ursprung kan inte fattas, och upprinnelsen till varelser, som är hindrade av okunnighet och snärjda av begär, kan inte upptäckas.” I buddistiska skrifter förklaras det att universum utvecklades ur den kringspridda materien från ett tidigare universum som nöttes ut. Buddisterna räknar med att det nuvarande universum så småningom kommer att upplösas och att ett annat skall uppstå ur det.
Den zenbuddistiske experten Daizets T. Suzuki framhöll:
”För oss orientaler ... finns det ingen Gud, ingen skapare, ingen tingens begynnelse, inget ’Ord’, ingen ’Logos’, inget ’ingenting’. Västerlänningar skulle då utropa: ’Det är nonsens alltihop! Det är absolut otänkbart!’ Orientalerna skulle säga: ’Ni har rätt. Så länge som det över huvud taget finns ett ”tänkande”, kan man inte undgå att hamna i orimlighetens dilemma eller bottenlösa avgrund.’” [Kursiverat av oss]
Vad säger du om det? Önskar du tro på något som medges vara ”nonsens” om en person använder sin tankeförmåga? Har du av egen erfarenhet funnit att tänkande bara leder till ”orimlighetens dilemma eller bottenlösa avgrund”? Är det lättare för dig att lösa livets problem, när du avhåller dig från att tänka? Är det verkligen upplysning att säga att det inte finns någon Skapare och att tro på en obevisbar evolutionsteori? En sådan filosofi skulle aldrig kunna tillfredsställa dina andliga behov. I själva verket kunde den inte göra det ens för Buddhas egna efterföljare i forna tider.
Professor Albert S. Geden förklarar:
”Det mänskliga behovet av ett ideal eller ett idealiserat föremål att älska och hylla var alltför starkt. Behovet tillmötesgicks och fick sin tillfredsställelse genom förgudningen av [Buddha] själv [efter hans död]; ... Tillsammans med honom återinfördes de hinduiska gudomligheterna, i varje fall de viktigaste och populäraste av dem. Men de var alltid underordnade Buddha i fråga om egenskaper och makt. Och på så sätt blev ett system, som i teorin var deistiskt, i praktiken polyteistiskt.”
Framemot början av den vanliga tideräkningen dök bilder av Buddha upp. Buddisternas enkla platser för tillbedjan förvandlades till rikt utsmyckade tempel. I några av dessa tempel finns det också bilder av de hinduiska gudarna Visjnu, Sjiva och Ganesja. Buddhas vägran att upplysa sina efterföljare om Gud lämnade ett tomrum som fylldes genom förgudningen av honom själv och genom upptagandet av andra religioners gudar och sedvänjor.
Hur förhåller det sig med vägledning för det dagliga livet? Buddismen innehåller en del moraliska bud. Det finns till exempel de ”fem buden” mot dråp, stöld, okyskhet, lögn och dryckenskap. Men enbart moraliska regler räcker inte. Människor behöver tillförlitlig vägledning för att kunna fatta dagliga beslut. Vart vänder sig många buddister för att få sådan vägledning? Professor L. A. Waddell framhåller:
”Spådom utövas av majoriteten av bekännande buddister i frågor av nästan alldaglig karaktär såväl som under de stora epokerna i livet — födelse, äktenskap och död — eller under sjukdom. ... Burmanerna, som kan betraktas som typiska för den [konservativa] ’sydliga’ grenen av buddister, är fjättrade i horoskopens och trollkarlarnas band.”
Buddisterna har, liksom alla andra, behov av andlig vägledning. Eftersom Buddhas filosofi inte fyller detta behov, tillgriper de spådom.
Hur förhåller det sig med hoppet för framtiden?
Erbjuder buddismen något hopp för framtiden? Buddisterna indelar en epok som omfattar universums utveckling och förintelse i fyra ”omätbara” perioder. Buddha talade om längden på en av dessa på det här sättet: ”Antag att ett berg av järn vart hundrade år vidrördes med en muslinsslöja. Berget kommer att förintas innan det Omätbara har nått ett slut.” Efter fyra sådana ”omätbara” perioder börjar hela kretsloppet om från början igen. Enligt buddistisk tro har alltså ondska och lidande alltid existerat och kommer att fortsätta för evigt som en del av ständigt återkommande världscykler.
Hur är det med nirvana som hopp betraktat? Även detta är tvivelaktigt. Varför det? Därför att nirvana antas beteckna att man har nått slutet på sitt kretslopp av återfödelser. En del buddistmunkar har rentav bränt sig själva till döds för att försäkra sig om att de inte skall halka tillbaka in i återfödelsekretsloppet. Men om en person inte återföds, vad händer då med honom? Buddha betraktade detta som en av de ”frågor som inte tjänar till uppbyggelse”. Han sade:
”Jag har inte förklarat att den helige existerar efter döden. Jag har inte förklarat att den helige inte existerar efter döden. Jag har inte förklarat att den helige både existerar och inte existerar efter döden. Jag har inte förklarat att den helige vare sig existerar eller inte existerar efter döden.”
Buddha gav alltså inte någon som helst upplysning beträffande framtidshoppet, inte ens för ett buddistiskt ”helgon”. Vi kan då förstå hur hopplös situationen är för flertalet lekmän, som enligt buddismen måste genomleva otaliga återfödelser.
Ursprunget till Buddhas läror
Buddhas tro på återfödelsen och att en persons gärningar i ett liv påverkar honom i hans nästa liv kom från hinduismen. Det gjorde också hans idéer om meditation och nirvana. Var fick då dessa hinduiska trosuppfattningar sin begynnelse?
I The Encyclopædia Britannica (1952 års upplaga) heter det: ”Religionen [i Indien] är inte grundad på något uteslutande indiskt, utan på gamla världsvida trosuppfattningar.” Hur nådde dessa ”gamla världsvida trosuppfattningar” Indien? William H. McNeill förklarar i The Rise of the West (Västerlandets uppkomst):
”Att det fanns handelsförbindelser mellan Mesopotamien och Indusdalen [på 2000-talet f.v.t.] ... anger att sumererna kan ha spelat en roll under de tidigaste stadierna i induscivilisationen ... Havsförbindelser med Sumer kan ha tillhandahållit färdiga modeller och idéer, som indusfolken kunde anpassa till särdragen i sin lokala kulturtradition.”
I den Heliga skrift utpekas intressant nog Babel i Mesopotamien som det centrum varifrån civilisationen spreds ut efter den förbistring av människans språk, som följde på olydnad mot Gud på 2000-talet f.v.t. — 1 Mos. 11:1—9.
Naturligtvis härrör läran om återfödelsen från tron på själens odödlighet. Det är intressant att se att bibeln kastar ljus över ursprunget till denna lära.
I bibeln används ordet ”själ” om alla varelser som andas, vare sig det gäller insekter, fåglar, fiskar, fyrfotadjur eller människor. Bibeln visar att själen är hela varelsen, varje fiber i dess kropp, inte något immateriellt och avskilt från kroppen. Därför omtalas det i bibeln att ”den första människan, Adam”, vid sin skapelse inte gavs en själ, utan ”blev en levande själ”. — 1 Kor. 15:45, NW; 1 Mos. 1:20—28; 2:7.
Enligt berättelsen i Första Moseboken, det äldsta skriftliga vittnesbördet om människans ursprung, befallde Gud Adam att inte äta av frukten på ett visst träd. Om han gjorde det, sade Gud, skulle han ”döden dö”. (1 Mos. 2:15—17) Betydde detta att människosjälen kan dö? Ja, som profeten Hesekiel förklarade senare: ”Den själ, som syndar, hon skall dö.” (Hes. 18:4, 1878 års sv. övers.) Enligt bibeln finns det ingenting andligt som överlever kroppen vid döden. — Se även Psalm 146:4 och Predikaren 9:5, 10.
Men en motståndare till Gud, som i bibeln identifieras som Satan, djävulen, motsade Gud och påstod: ”Ingalunda skolen I dö.” (1 Mos. 3:1—5) Men Adam dog. (1 Mos. 5:5) Alltså dog den ”levande själen”, och alla människosjälar som härstammar från honom har också dött hittills.
I deras fall som utövar den buddistiska formen av meditation är det speciellt lätt för Satan och hans demoner att främja den lögn om fortsatt liv efter döden som kom från Babylon. Genom att tömma sitt sinne på alla medvetna tankar öppnar sig dessa individer för demoniskt inflytande. Följaktligen ådagalägger sådana individer ibland övernaturliga mentala och fysiska förmågor. Men gagnar de verkligen sig själva genom att blottställa sig för demoniskt inflytande? (Lägg märke till den princip som anges i Matteus 12:43—45.)
Ingen sann upplysning kan komma från ett system som är byggt på en lögn och som befrämjar onda andars inflytande. Bibeln visar att det sanna hoppet för de döda inte är själavandring, utan uppståndelse. Jesus Kristus lovade: ”Den stund kommer, då alla som äro i gravarna skola höra hans röst och gå ut ur dem.” (Joh. 5:28, 29) Ja, milliarder individer kommer att leva igen som människor, men under rättfärdiga förhållanden, just här på denna jord. Detta är inget tomt löfte. Jesus demonstrerade dess trovärdighet genom att återställa åtminstone tre personer till livet. — Luk. 7:11—17; 8:40—56; Joh. 11:1—44.
I bibeln berättas också sanningen om jordens och människans ursprung. Den talar om hur ondskan fick sin början och om hur Gud kommer att göra slut på allt mänskligt betryck, ja, i vår egen generation. Skulle du inte tycka om att få veta mera om detta hopp? Jehovas vittnen kommer med glädje att hjälpa dig.