En kallelse att samlas

Mose skrev denna lag: ”Församla då folket, män, kvinnor och barn och främlingarna, som äro hos dig inom dina portar, på det att de må höra och lära och på det att de må frukta HERREN [Jehova], eder Gud, och hålla och göra efter alla denna lags ord; och på det att deras barn, som då ännu icke känna den, må höra den och lära den, så att de frukta HERREN [Jehova], eder Gud.” (5 Mos. 31:12, 13) På liknande sätt går nu en kallelse att församlas ut genom Guds organisation, men denna gång är samlingsplatsen Yankee Stadium i New York och tiden 19—26 juli 1953 och för alla vännerna i Sverige dessutom Mässhallen i Göteborg den 27—30 augusti 1953.

Nu är tiden inne att uppodla ett varmt intresse för sammankomsterna och en ivrig åstundan att vara med. Israeliterna ålades i lagen att lägga undan tio procent av inkomsten för att därmed bekosta sina tre årliga resor till Jerusalem. Varje familj torde vara i stånd att göra detsamma i dag. Barnen bör vara villiga att spara något av varje veckopeng för detta ändamål. Att barnen varit med vid sammankomster har alltid länt till Jehova Guds pris. En världslig iakttagare skrev om förra sammankomsten i Yankee Stadium: ”Till och med barnen var stilla och lugna.” Times’ reporter häpnade: ”Det lyste ur ögonen på dem — till och med trötta små barn skrattade och log.”

Barn som uppför sig väl blir alltid uppmärksammade. Tänk på ert privilegium som föräldrar att få undervisa edra barn under färden till sammankomststaden — visa dem vackra utsikter och tala med dem om landskapet och påpeka intressanta orter och annat i samband därmed. Vid sammankomsten kan hela familjen träffa vänner från när och fjärran. Barnet bör få lära sig att umgås och samarbeta med andra av sina jämnåriga från avlägsna orter. Josef och Maria tog gossen Jesus med sig tre gånger årligen till Jerusalem. Vid tolv års ålder visade han sig vara ett väl kvalificerat vittne för Jehova Gud. Längre fram visade Jesus under sin ämbetsutövning att barnen har stor andel i sammankomster, då han sade: ”Av barns och spenabarns mun har du berett dig lov.” ”Låt de små barnen komma till mig och försök icke att hindra dem.” — Matt. 21:16; Luk. 18:16, NW.

Gör allt som står i er makt för att ge edra barn det strålande hoppet om evigt liv i den nya världen. Tag dem med er till sammankomsten i Yankee Stadium 19—26 juli, respektive Mässhallen i Göteborg den 27—30 augusti 1953. Som Jesus sade: Försök inte hindra dem.

Frågor från läsekretsen

● Vilket bevis finns det, för att demonerna kommer att bli kastade i avgrunden tillsammans med Satan i Harmageddonstriden och för att de kommer att återvända tillsammans med honom vid slutet av Kristi tusenårsregering? — R.R., Panamakanalzonen.

Att ormen, djävulen, bindes eller fängslas och kastas i avgrunden är det som åsyftas med att ormens huvud krossas. I Eden sade Gud till Satan: ”Jag vill sätta fiendskap mellan dig och kvinnan, mellan din säd och hennes säd; han skall krossa ditt huvud, och du skall lura på hans häl.” (1 Mos. 3:15, Kat. Brödr. övers.) De onda änglarna eller demonerna är en del av ormens säd; de utgör den osynliga, andliga delen därav. Eftersom Guds kvinnas säd, nämligen Kristus Jesus, lägger hämsko på ormens säd tillika med ormen, så innebär detta uppenbarligen att de onda demonerna blir kastade i avgrunden tillsammans med djävulen. Det som demonerna hela tiden har fruktat, och alltjämt fruktar, är att komma ned i avgrunden. När Jesus var på jorden, bjöd han demoner fara ut ur människor, som de hade behärskat, och vid ett tillfälle visade demonerna att de väntade sig att de skulle bli kastade i avgrunden och att de sökte fördröja tiden härför, ty berättelsen lyder: ”De bönföllo honom enträget att icke bjuda dem att fara ned i avgrunden.” — Luk. 8:31, NW.

Det är sant att det tjugonde kapitlet i Uppenbarelseboken inte särskilt nämner demonerna, när det talar om att Satan kastas i avgrunden och slutligen återvänder därifrån för en liten tid. Men eftersom Uppenbarelseboken 12:9 visar att Satans änglar kastas ut ur himmelen tillsammans med honom, är det logiskt att tro att — när nu vedermödan, som då börjat för honom, fortsätter i Harmageddonstriden, sedan denna mellantid av predikande om Riket är förbi, och hans ytterligare förnedring kommer över honom och fullbordas i denna Gud den Allsmäktiges strid, som bringar honom ned i avgrunden — demonerna då kommer att följa honom.

De började sitt ”fall” tillsammans med honom, och helt logiskt får de också fullborda det tillsammans med