”Ditt ord är sanning”
”Du skall icke begå äktenskapsbrott”
”ÄKTENSKAPSBROTT har blivit ett tanklöst och oskyldigt tidsfördriv.” Detta var en av slutsatserna som några psykiatriker kom fram till, vilka var närvarande vid Amerikanska psykiatriska föreningens årsmöte år 1969. Detta är inte att undra på, eftersom den senaste statistiken visar att 60 procent av de gifta männen och 35 till 40 procent av de gifta kvinnorna medger att de har begått äktenskapsbrott.
Psykologen Albert Ellis, föreståndare för ett institut för rationell livsföring, visade en liknande inställning då han framhöll att ”när det gäller att hålla ihop ett äktenskap skulle äktenskapsbrott kunna vara något positivt”. Enligt honom kan en ”sund” äktenskapsbrytare ”fortsätta med en utomäktenskaplig förbindelse utan att förstöra sitt äktenskap eller förhållandet till familjen”, och en sådan person kan mycket väl tycka att ”han har det bättre när han har en utomäktenskaplig förbindelse än när han inte har det”. Vissa prästmän har på liknande sätt försvarat äktenskapsbrott.
Detta är emellertid inte vad Guds ord lär. Skaparen, Jehova Gud, som danade människan och gav henne fortplantningsförmågan, har också rätt att utfärda lagar som styr denna förmåga. Det sjunde budet i den lag han gav Israels nation lyder: ”Du skall icke begå äktenskapsbrott.” Vad var då straffet för överträdelse av denna lag? Döden, fullständig förintelse. — 2 Mos. 20:14; 5 Mos. 22:22.
Att det är förbjudet också för de kristna att begå äktenskapsbrott framhålls mycket tydligt. Det sägs eftertryckligt att äktenskapsbrytare ”inte skall ärva Guds rike” och att ”Gud skall döma otuktiga människor och äktenskapsbrytare”. — 1 Kor. 6:9, 10; Hebr. 13:4; NW.
Många i vår tid försöker finna ursäkter för äktenskapsbrott, men detta leder endast till missräkning. Den bibliska principen att ”vad människan sår, det skall hon ock skörda” kan inte skjutas åt sidan. (Gal. 6:7) Tänk på vad som skulle kunna bli följden: ett dåligt samvete, veneriska sjukdomar och ett ovälkommet havandeskap. Och när det gäller det sistnämnda — vem har ansvaret att ta hand om modern och uppfostra det utomäktenskapliga barnet? Kommer man kanske att gå ännu längre och göra sig skyldig till mord genom att tillgripa abort? Och vilken hjärtesorg kommer det inte att bli för den oskyldiga parten, när denne får reda på äktenskapsbrottet? Tänk också på svartsjukan, som inte bara skulle kunna få skilsmässa till följd, utan också mord. — Ords. 6:27—35.
Vidare kommer äktenskapsbrott att få psykiska följder. Det hindrar en människa att vinna den sanna lyckan i äktenskapet, som psykologen och universitetsprofessorn dr L. Salzman framhöll: ”Trohet är inte bara en dygd utan också ett levnadssätt som kan bidra till harmonin i ett liv fyllt av verksamhet.” — Time, 19 maj 1969.
Det allvarligaste är emellertid att den som begår äktenskapsbrott ådrar sig Guds misshag. Vilken sorg fick inte konung David erfara därför att han begått äktenskapsbrott med Bat-Seba! (2 Sam. 12:10—12) Överlämnade kristna bestraffas genom att åläggas prövotid eller till och med genom att uteslutas, utdrivas eller utstötas ur den kristna församlingen. — 1 Kor. 5:13.
För att skydda sig mot omoraliskhet måste man börja med sinnet och hjärtat, såsom Jesus framhöll: ”Ty inifrån, från människornas hjärtan, utgå deras onda tankar, otukt, tjuveri, mord, äktenskapsbrott.” Guds ord uppmanar oss därför: ”Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty därifrån utgår livet.” Följ denna uppmaning genom att inte tillåta tankarna att syssla med omoraliskhet. När det gäller att skydda hjärtat och bevara det rent från det som är skadligt, är det till stor hjälp att man är försiktig med de sinnesintryck man utsätter sig för. Det är därför förståndigt att inte se filmer eller televisionsprogram som innehåller omoraliskhet. Undvik också att läsa böcker och tidskrifter eller se på bilder som är sexuellt uppeggande eller pornografiska. Jesus Kristus sade att gifta män kunde göra sig skyldiga till något som kan kallas äktenskapsbrott i hjärtat genom att fortsätta att med begärelse se på en kvinna. En sådan man kan sägas begå äktenskapsbrott i tankarna. — Mark. 7:21, 22; Ords. 4:23; Matt. 5:28.
Guds lagar som förbjuder äktenskapsbrott sträcker sig mycket långt. Genom dem blir många i vår tid dömda skyldiga till äktenskapsbrott, utan att de ens är medvetna om att de gjort sig skyldiga till det. På vilket sätt? Jo, på så sätt att någon skaffar sig skilsmässa enligt landets lag och sedan gifter om sig, utan att skilsmässan var skriftenlig. Vad är en skriftenlig skilsmässa? Jesus sade: ”Var och en som skiljer sig från sin hustru för någon annan saks skull än för otukt [dvs. äktenskapsbrott], han bliver orsak till att äktenskapsbrott begås med henne. Och den som tager en [sådan] frånskild kvinna till hustru, han begår äktenskapsbrott.” — Matt. 5:32.
Ja, för att i Guds ögon vara fri att gifta om sig måste man inte endast ha laglig skilsmässa, utan den måste också ha skriftenliga grunder — otrohet från den andra partens sida. Men antag att någon har skilt sig och gift om sig utan att känna till dessa Skriftens krav och därför överträtt Guds lag. Vad bör han då göra? Separera från sin äktenskapspartner? Nej. Genom att han har haft sexuell förbindelse med sin nya äktenskapspartner har skilsmässan blivit giltig så att det tidigare äktenskapet inte längre är bindande enligt Guds lag; den lagliga skilsmässan har nu fått en skriftenlig grund. Det är sant att detta var en synd; men den kan bli förlåten, om han uppriktigt ångrar sig, liksom andra synder som begåtts i okunnighet, och om han visar sin uppriktighet genom att axla det ansvar han nu har som gift.
Ytterligare ett annat sätt varpå någon oavsiktligt skulle kunna göra sig skyldig till äktenskapsbrott är genom artificiell insemination från någon annan än den äkta mannen eller genom att donera sädesvätska för sådant ändamål. Således fastställde år 1963 delstaten New Yorks appellationsdomstol för Kings County att ”artificiell insemination förmedelst en tredje part, en donator, med eller utan den äkta mannens samtycke, är äktenskapsbrott å faderns sida, och ... ett barn som avlats på det sättet är inte ett inom äktenskapet fött barn och är alltså av oäkta börd”.
Ett sådant tillvägagångssätt för också med sig många andra problem. En sak är att barnen förnekas rätten att få veta vem som är deras verklige far. Det har hänt att äkta män blivit ”vanvettigt svartsjuka” på den okände donatorn, och kvinnor har blivit så ivriga att få veta just vem den okände donatorn var att de stulit sjukhusjournaler för att få reda på vem som var far till deras barn. Enligt dr August Mayer, en tysk gynekolog, har äkta män som samtyckt till att hustrun fått artificiell insemination efteråt anklagat läkarna för att ha förstört deras äktenskap.
Bibeln talar också om andligt äktenskapsbrott. Det består i otrohet mot det löfte den kristne gav i samband med sitt överlämnande. Lärjungen Jakob uttryckte det på följande sätt: ”Äktenskapsbryterskor, vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap med Gud? Var och en som vill vara världens vän, han gör sig därför till Guds fiende.” Eftersom världens sätt att handla styrs av Satan, djävulen, kan man inte samtidigt behaga världen och behaga Jehova Gud. — Jak. 4:4, NW.
Skaparen, Jehova Gud, är den slutlige domaren i moraliska frågor. Hans lag mot äktenskapsbrott är både rättvis och förståndig. Alla som önskar behaga Gud och få njuta av lycka och långt liv måste ta sig i akt, så att de inte begår äktenskapsbrott av vilket slag det vara må, fysiskt, mentalt eller andligt. — 1 Petr. 3:10—12.