Hurudant är ditt hjärta?

”Mer än allt annat som skall bevaras bör du skydda ditt hjärta, ty ut ur det går livets källor.” — Ords. 4:23, NW.

1. Vilka imponerande och allvarsamma fakta är kända om människohjärtat?

MÄNNISKOHJÄRTAT är inte större än individens knutna hand. Ändå är det en verklig kraftstation. Ja, tänk på det! På ungefär en minut pumpar ditt hjärta fyra eller fem liter blod, dvs. ungefär den mängd blod du har i kroppen, så att det cirkulerar i det 100.000 kilometer långa nätverket av artärer, vener och kapillärer, varigenom var och en av de många billioner celler du har i din kropp badas av denna dyrbara livsvätska. Sedan någon tid innan du skildes från din mors livmoder har du varit helt beroende av att detta sinnrikt utformade organ fortsatt att slå dag och natt utan avbrott. Om det slutar upp att slå under längre tid än några minuter, börjar cellerna i din kropp att dö, först de ömtåliga hjärncellerna, som börjar förstöras, då de lider brist på livsviktigt syre och annan näring i blodet. Detta är ett tillstånd som gör döden överhängande.

2, 3. a) Vad fortsätter att vara den främsta dödsorsaken trots läkekonstens framsteg? b) Vad kan man göra fysiskt sett för att skydda hjärtat?

² För att utföra detta ofantliga arbete under en genomsnittlig livstid av omkring sjuttio år måste hjärtat nödvändigtvis vara kraftfullt. Det är det, men det påverkas i hög grad av hur en människa lever och tänker. Påfrestningarna och levnadsvanorna i denna moderna värld lägger en överväldigande börda på hjärtat. Något kan komma i olag, och trots framstegen i den medicinska forskningen, vilka har lett till hjärttransplantationer, konstgjorda hjärtan och andra anordningar och tekniska metoder i fråga om behandling av sjukdomar i hjärtat och blodkärlen, är det fortfarande relativt litet som läkarna kan göra för dig, om ditt hjärta börjar svikta. Hjärtfel är fortfarande med bred marginal den främsta dödsorsaken.

³ Läkarna säger emellertid att det är mycket du kan göra för att skydda ditt hjärta, men du måste göra det innan besvären börjar. Olämpliga matvanor, rökning, omåttlig alkoholförtäring, oro, långvarig stress, våldsamma känsloutbrott, otillräcklig vila och motion — allt detta har skadliga verkningar på detta livsviktiga organ, ja, påskyndar döden eller gör kanske en människa till invalid för resten av livet. Bibeln säger visligen: ”Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.” — Ords. 14:30; Pred. 2:23.

4. Det är viktigt att skydda hjärtat fysiskt sett, men vad är ännu mycket viktigare? Varför?

⁴ Det är en allvarlig angelägenhet, när vi talar om detta lilla organ, som livet är så beroende av. Vi har bara ett hjärta. När det ger vika, har döden krävt ännu ett offer. När du läser dessa tankeväckande upplysningar, kan du till och med känna att hjärtat slår litet snabbare, att en ilning av ängslan far igenom dig. Men trots att det är så angeläget att vi skyddar hjärtat fysiskt sett för att kunna leva en genomsnittlig livstid, är det till och med ännu viktigare att skydda hjärtat på grund av dess viktiga uppgift i fråga om att alstra motiv och vara upphov till begär och böjelser, om vi hoppas leva för evigt i Guds nya ordning, som nu är så nära. Det är därför som bibeln uppmanar: ”Mer än allt annat som skall bevaras bör du skydda ditt hjärta, ty ut ur det går livets källor.” Vårt sätt att utveckla och skydda hjärtat andligt sett och hjärtats sätt att ge oss motiv kommer att vara avgörande faktorer för den som ”prövar hjärtan”, då han skall besluta om vi skall leva i den rättfärdiga nya tingens ordning som Gud danar eller om vi skall gå in i den eviga döden på grund av att hjärtat har svikit oss andligt sett. — Ords. 4:23, NW; 21:2; 24:12.

Att se djupt in i hjärtat

5. Är ”hjärtat” en del av sinnet? Förklara.

⁵ Var finns och vad är vårt hjärta? Du kanske frågar: Vilket hjärta menar du? Du vet att du har ett hjärta i ditt bröst, ett som pumpar blod ut i hela kroppen, betjänar varje cell med denna livsström. Men har du ett annat ”hjärta” i ditt huvud, ett ”symboliskt hjärta”? Är det en del av din hjärna, eller är det den där abstrakta hjärnfunktionen som man kallar ”sinne” eller förstånd? Nej! Hjärnan, där sinnet eller förståndet hör hemma, är en sak, och hjärtat i vårt bröst, det som har förmåga att alstra motiv för vårt handlingssätt, är en annan sak.

6. Hur använder bibeln ordet ”hjärta”?

⁶ Med få undantag är bruket av ordet ”hjärta” i bibeln begränsat till människohjärtats funktioner som kraftstation för ens begär, känslor och böjelser, det ställe som inbegriper förmågorna att alstra motiv för handlingssättet. Bibeln talar inte om ett symboliskt eller andligt hjärta i motsats till det köttsliga eller bokstavliga hjärtat, liksom den inte heller talar om ett symboliskt sinne, och därför önskar vi inte begå misstaget att betrakta det bokstavliga hjärtat bara som en pumpapparat av kött, vilket den ortodoxa fysiologin i vår tid gör. De flesta psykiatriker och psykologer har en tendens att överbetona sinnet och medge obetydligt om alls något inflytande från det köttsliga hjärtat. De betraktar ordet ”hjärta” bara som ett bildligt uttryck som är skilt från ordets användning för att identifiera det organ som pumpar vårt blod.

7, 8. a) Beskriv samspelet mellan hjärtat och sinnet hos en människa. b) Vilket inflytande har hjärtat vad det gäller personlighetsdrag?

⁷ Hjärtat är icke desto mindre sinnrikt förbundet med hjärnan förmedelst nervsystemet, och det är rikligt utrustat med sensoriska nervändar. Hjärtats förnimmelser registreras av hjärnan. Det är här som hjärtat låter sina begär och böjelser påverka sinnet, så att det når fram till slutsatser som har med motiven att göra. I ett flöde i motsatt riktning förser sinnet hjärtat med tolkningar av impulserna från sinnesorganen och med uppnådda slutsatser som är grundade på den kunskap det har mottagit, antingen för ögonblicket eller ur minnet. Det råder ett nära samband mellan hjärta och sinne, men de är två olika organ, som har sin plats i olika delar av kroppen. Hjärtat är en underbart utformad pump uppbyggd av muskler, men ännu viktigare är att de krafter som har med våra känslor och motiv att göra är inbyggda i det. Kärlek, hat, begär (gott och ont), förkärlek för det ena framför det andra, ärelystnad, fruktan — i själva verket allt som tjänar till att ge oss motiv i samband med våra böjelser och begär — härrör ur hjärtat.

⁸ Bibeln gör klar åtskillnad mellan hjärtat och sinnet. Jesus gjorde det, när han sade att vi skall älska Jehova av hela vårt hjärta såväl som av hela vårt sinne. (Matt. 22:37) Vad vi är i hjärtat avgör i hög grad vad vi är i fråga om personlighet. I detta hänseende talar aposteln Petrus om ”hjärtats fördolda människa i den stilla och milda andens oförgängliga klädnad, som är av stort värde i Guds ögon”. — 1 Petr. 3:4, NW.

9. Vad anser somliga vetenskapsmän om hjärtat förutom att det är en pump för blodet?

⁹ Låt oss först betrakta några viktiga fakta om det köttsliga organet i ditt bröst, hjärtat, som på hebreiska heter lev och levav och på grekiska kardia (varifrån vi fått sammansättningsleden kardio-). Vissa forskare inom läkarvetenskapen och vissa psykiatriker anser att hjärtat har en mycket större funktion än att pumpa blod. Doktor D. E. Schneider, som är nervspecialist och psykiatriker i New York, hävdar till exempel att när människofostret bildas, utvecklas hjärtat och hjärnan från samma område, att hjärtat delvis är nervvävnad och dessutom har förmågan att alstra och lagra vissa mycket starka kemiska ämnen som har en reglerande verkan på kroppen — hjärnan inbegripen — enligt detta forskningsresultat. Han drar den slutsatsen att det finns ”tecken på ett dubbelriktat förhållande mellan sinnet och hjärtat” och att liksom sinnet påverkar hjärtat kan också ”hjärtat [det köttsliga hjärtat i bröstet] i sin tur i hög grad påverka sinnet”. Vissa andra forskare har kommit fram till liknande slutsatser.

10. Vad kan tänkas ligga bakom ett beteende som liknar allvarlig sinnessjukdom och som iakttagits hos hjärtbytespatienter?

¹⁰ Det är betecknande att hjärtbytespatienter, på vilka de nerver som förbinder hjärtat och hjärnan är avskurna, har allvarliga känslomässiga problem efter operationen. Det nya hjärtat kan fortfarande verka som en pump, eftersom det har sin egen kraftförsörjning och sin egen regleringsanordning som är oberoende av nervsystemet i stort och ger impulser till hjärtmuskeln. Men alldeles som det nya hjärtat nu reagerar långsamt på inflytanden utifrån, låter det i hjärnan registrera få, om några, tydliga faktorer som har samband med motiven. I vilken utsträckning kroppens och det nya hjärtats nervändar är i stånd att med tiden upprätta en del förbindelser är inte klarlagt, men det kan inte uteslutas att detta avbrott är en av de många faktorer som är orsak till de svåra sinnesrubbningar och den förvirring som läkare meddelar att de iakttagit hos hjärtbytespatienter. Dessa patienter har från en donator fått en pump för sitt blod, men har de nu alla de faktorer som behövs för att man skall kunna säga att de har ett ”hjärta”? En sak är säker: när de förlorar det egna hjärtat, har de fråntagits de förmågor inom ”hjärtat” som byggts upp i dem under åren och som bidragit till att göra dem till vad de var som personligheter.

11, 12. a) Vad har rapporterats om hjärtbytespatienters beteende? b) Vilka viktiga iakttagelser har gjorts beträffande hjärtats sammansättning och funktion förutom att det är en pump för blodet?

¹¹ Medical World News (23 maj 1969) meddelade i en artikel med rubriken ”Vad betyder ett nytt hjärta för sinnet?” följande: ”Vid Stanforduniversitetets medicinska avdelning fick förra året en 45-årig man ett nytt hjärta från en 20-årig donator. Han tillkännagav snart för alla sina vänner att han skulle fira sin tjugonde födelsedag. En annan mottagare föresatte sig att leva upp till det höga anseende som hans donator, en bemärkt medborgare i staden, ägde. Och en tredje man sade att han var mycket rädd för att bli feminiserad sedan han fått en kvinnas hjärta, även om han blev något lugnad när han fick veta att kvinnor lever längre än män. Enligt psykiatrikern Donald T. Lunde, som är rådgivare åt kirurgen Norman Shumways transplantationsgrupp vid Stanford, representerar dessa patienter några av de mindre svåra sinnesrubbningarna [kursiverat av oss], som iakttagits i Shumways serie av 13 transplantationer under de senaste 16 månaderna.” Artikeln fortsätter: ”Fastän fem patienter i serien levde vid början av månaden och fyra av dem var hemma och förde ett ganska normalt liv, hade tre av dem som inte överlevde blivit sinnessjuka innan de dog förra året. Och två andra har blivit sinnessjuka i år.”

¹² Användningen av läkemedlet prednison samt de deprimerande verkningarna av en svår operation och långvarig bundenhet vid sängen under intensiv vård anges av dr Lunde som de främsta orsakerna till dessa egendomliga personlighetsrubbningar, men det är intressant att lägga märke till att dr Schneider, ”en psykiatriker och neurolog i New York, som studerat växelverkan mellan hjärta och hjärna, ser andra faktorer som förändrar dr Lundes förklaringar till de sinnessjukdomar som tillstött i Shumways serie av hjärttransplantationer. Doktor Schneider ... hävdar att ’hjärtat är mer än en rörmokarpump — det är ett neuroendokrint batteri. Det har en liten hjärna för sig självt: sinusknutan, förmakskammarknutan och His’ bunt, och de små vågorna från denna bunt kan urskiljas tillsammans med varje hjärtvåg på ett EKG [elektrokardiogram]. Förutom detta kan hjärtats omfattande framställning och lagring av katekolaminer påverka halterna av dessa neurohormoner i hypotalamus.’” (Samma tidskrift) Doktor Schneider påpekade att många patienter som inte genomgått hjärttransplantation men som fått prednison eller varit bundna vid sängen långa perioder inte blivit sinnessjuka.

13. a) Hur kommer det sig att en människa kan leva och ändå vara död i Guds ögon? b) På vilket viktigare sätt kan det sägas om hjärtat att ”ut ur det går livets källor”?

¹³ Vad läkarvetenskapen än må upptäcka i fråga om människans hjärta, gör i alla fall bibeln en tydlig åtskillnad mellan sinne och hjärta. Eftersom hjärtat har en sådan livsviktig uppgift, är det sannerligen viktigt att skydda det, inte bara genom att utöva självbehärskning i fråga om kosten och genom bruk av andra fysiska medel, utan genom att ge akt på vad som sjunker ned i hjärtat allteftersom intryck når det från sinnena och som ett resultat av växelverkan mellan hjärta och sinne! Om hjärtat stannar och kroppen inte får livgivande blod, förgås vi, ja, också hjärtats och sinnets förmågor. Men även om vi lever, kan vi inte förvänta att behaga livgivaren, Jehova, om det inte är ett jämnt tillflöde av tillbörliga motiv, begär och böjelser från hjärtat. ”Den som inriktar sig på sinnlig tillfredsställelse är död, fastän hon lever.” (1 Tim. 5:6, NW) I ljuset av detta får orden ”ut ur det går livets källor” större betydelse. Det är från hjärtat vi får motiv till att utöva tillbedjan. ”Med hjärtat utövar man tro till rättfärdighet.” (Rom. 10:10, NW) Vi måste älska Jehova av hela vårt hjärta och tillbedja honom ”i ande och sanning”. (Joh. 4:24) När Jehova skapade människan, gjorde han i människans hjärta en särskild plats, som han reserverade för sig själv, och den behöver naturligtvis uppodlas och ges näring av var och en. Det är dåren eller den oförnuftige som ”har sagt i sitt hjärta: ’Det finns ingen Jehova.’” Gud kan ersättas i hjärtat av andra människor, föremål eller begrepp, om man väljer att låta detta ske, men människor är av naturen så danade till hjärtat att de skall tillbedja sin Skapare. — Ps. 14:1, NW; Ords. 3:1—7.

14. Hur är hjärtat inbegripet när vi ger uttryck åt våra känslor?

¹⁴ Det är också intressant att lägga märke till att hjärtat är ett av de första av kroppens organ som påverkas av känslomässiga förhållanden. Hjärtat spritter av glädje, och en plötslig fara gör att hjärtat slår rasande snabbt. Fruktan gör att hjärtat skälver. Bedrövelse och sorg gör att hjärtat pinas. Från glädjens och välbehagets höjder till förtvivlans och smärtans djup känns hjärtats förnimmelser över hela kroppen. Det är i sin ordning att vi har många ord och uttryck som inbegriper ordet ”hjärta”. Vi kan nämna några få: Ta till hjärtat, harhjärtad, vekhjärtad, hårdhjärtad, av hela sitt hjärta, hjärtslitande, lägga handen på hjärtat, hjärteförändring osv.

Jämförelse mellan hjärtat och sinnet

15. Beskriv vad ”sinnet” inbegriper.

¹⁵ Sinnet har med intellektet eller den centrala kunskapsförvaltningen att göra. Det samlar upplysningar, tänker över dem och fattar genom förnuftsmässigt resonemang beslut. Med sina inlärnings- och iakttagelseförmågor sammanfogar sinnet de upplysningar det får till begrepp och mönster. (2 Tim. 1:13) När upplysningarna ger en tydlig bild, kan man säga att man har kunskap om en sak. Vishet och insikt kommer när man är i stånd att ge denna kunskap praktiskt värde och klart se hur de samhörande delarna passar in i helheten, så att det hela får mening, kan användas och blir till nytta.

16. Vilken insikt ger bibelns skildring i fråga om de motiv hjärtat ger, när man tänker på israeliterna i öknen?

¹⁶ Det köttsliga hjärtat däremot är nära förbundet med böjelse och motiv. Psalmisten skrev: ”Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.” (Ps. 119:11) Vi kan tydligt se att det är hjärtat som är drivkraften bakom vårt sinne och vårt handlingssätt, när vi läser om israeliternas inställning i samband med förberedandet och byggandet av tabernaklet i öknen. Skildringen säger att ”var och en som av sitt hjärta manades därtill”, alla, ”vilkas hjärtan eggade dem”, bidrog med material, färdigheter och arbete. (2 Mos. 35:21, 26, 29; v. 29 enl. NW) Det är för att hjärtat har denna förmåga att mana och egga som det uppenbarar vad individen egentligen innerst inne är, hurudant det som aposteln Petrus kallade ”hjärtats fördolda människa” är. — 1 Petr. 3:3, 4.

17. Ge en illustration av skillnaden mellan sinnet och hjärtat.

¹⁷ En enkel illustration kommer att hjälpa oss att förstå skillnaden mellan de uppgifter hjärtat och sinnet har. Nästan vem som helst kan skaffa sig kunskap om mekaniska ting genom studium och praktik. Men den som inte i hjärtat har utvecklat kärlek till mekaniska ting skulle ha föga eller inget motiv att lära sig något om motorer. Om hans bil stannar, skulle han sannolikt inte veta var han skulle börja söka felet. Ändå kan denne vara en skicklig musiker, en förfaren jurist eller en som hängivet sköter ett hem, och var och en av dem älskar sitt arbete och fullföljer det, därför att detta är vad han (eller hon) av hjärtat önskar ha som sin livsuppgift. Men när man noggrant undersöker en skicklig mekanikers bakgrund, är det troligt att man finner att han tycker om att arbeta med motorer och att han som pojke alltid önskade veta vad det var som gjorde att klockan ”tickade”. Ljudet från en kraftig motor som startar och går jämnt är musik för hans öron. Vad är det nu vi talar om? Jo, hjärtat! Vi dryftar hans böjelser, motiv och begär, inte bara den mentala förmågan att lära sig något om mekanik.

18, 19. a) På vilka sätt arbetar sinnet och hjärtat tillsammans? b) Hur påverkas hjärtat av det som tillförs sinnet?

¹⁸ Men även om bibeln visar att hjärtat och sinnet är skilda åt och har olika funktioner, så kan de ändå stå i ett visst inbördes förhållande till varandra, vara beroende av varandra och samverka. Ditt hjärta kan få näring av ditt sinne, eftersom det i själva verket är med hjälp av vår medvetna hjärna som vi ser, hör, känner och uppfattar våra övriga fysiska sinnens verkningar. Ditt sinne, som har sitt säte i hjärnan, kan i sin tur manas eller drivas av ditt hjärta.

¹⁹ Alltifrån ungdomen utövar sinnet ett starkt inflytande på hjärtat. Om man låter sinnet få det rätta slaget av upplysningar, kommer man till rätta slutsatser och utbildar riktiga intryck, och allteftersom detta sjunker ned i hjärtat, utövas ett gott inflytande i fråga om att forma, kontrollera och vägleda motiven, begären och böjelserna i hjärtat. Om oriktiga upplysningar får komma in i sinnet, blir oriktiga uppfattningar uppbyggda, och ett resultat av detta är att fördom, hat, fruktan, stolthet, snikenhet, halsstarrighet och andra föraktliga egenskaper slår rot i hjärtat och återspeglas i individens personlighet, särskilt om dessa olika slutsatser och intryck har danats tidigt i livet. Det är därför som man, när man blir kristen, måste bli förvandlad genom att göra om sitt sinne. Paulus förmanade: ”Förnyas i den kraft som påverkar ert sinne.” Denna nya kraft i sinnet byggs upp, allteftersom vi får Guds ord fast inplantat i våra sinnen och helt och fullt ger gensvar på Guds ande, i det vi efteråt noga ger akt på att våra sinnen inte blir ”fördärvade och dragna bort från den uppriktighet och den kyskhet, som ... [vi] är skyldiga Kristus”. — Rom. 12:2; Ef. 4:22—24; 2 Kor. 11:3; NW.

20. Beskriv den allmänna miljö som formar hjärtat och sinnet hos flertalet människor i vår tid.

²⁰ Flertalet av människorna i vår tid har uppfostrats i hem och omgivningar där inlärningsmiljön inte är god. Efterlåtenhet vid undervisningen i hem och skola har gått i frö och frambringat en upprorisk generation som söker spänning. Att man lär sig det som är ont och hänger sig åt det sätter djupa spår i sinnet och fördärvar hjärtat. När människor som gör sådant blir äldre, gör de därför vad som redan har blivit naturligt för dem. Det abnorma blir normalt. Det sexuella är för spänningens skull och någonting som man berättar smutsiga skämt om, i stället för att vara vad Gud gjorde det till, en ren, angenäm handling inom äktenskapets gränser för att avla barn. Ha roligt, tjäna pengar, få framgång, bli någonting, låt dig inte påverkas av någon, slå dig lös, stjäl om du kan klara dig — detta är bara några av de attityder och mål som alltifrån ungdomen nästan outplånligt inpräglas i människors hjärtan av den miljö som världen utgör.

21, 22. a) Hur beskrivs hjärtat hos dem som vänder sig bort från Gud? b) Vad äger i kontrast härtill rum i hjärtat hos dem som är mottagliga för Guds ord?

²¹ Varje generation — den nuvarande generationen i allra högsta grad — har frambringat en majoritet av människor som vänt sig bort från Gud, blivit ”inskränkta i sin tankegång”, och ”deras oförståndiga hjärta blev förmörkat”, så att Gud ”i överensstämmelse med deras hjärtans begärelser” prisgav dem ”åt orenhet”. De har bevisat sig vara lika flertalet i Juda nation, om vilka Jehova sade att deras synd var ”inristad på deras hjärtas tavla” såsom med en diamantgriffel. Eftersom Gud inte med hast har avrättat de onda, ”därför har människornas söners hjärta blivit helt inriktat i dem på att göra vad ont är”. (Rom. 1:18—32, NW; Jer. 17:1; Pred. 8:11, NW) Under tidens lopp har det dock funnits ett högt aktat fåtal, som har arbetat mot alla hinder för att i sina hjärtan uppodla kärlek till Gud och till rättfärdighet. I vår tid, långt inne i ”ändens tid”, finner Jehovas vittnen tusentals människor, vilkas hjärtan visar sig vara mottagliga för Guds ord, varför de lyder rådet: ”Lägg därför bort all smuts och den överflödande uselheten, och ta med mildhet emot inplantandet av ordet, som kan frälsa edra själar.” ”Vad beträffar ... [säden] i den förträffliga jorden, är dessa de som, sedan de har hört ordet med ett förträffligt och gott hjärta, behåller det och bär frukt med uthärdande.” — Jak. 1:21; Luk. 8:15; NW.

²² Detta betyder ofta att de får göra omfattande förändringar i livet, t. ex. omvända sig från ett omoraliskt levnadssätt, kyla ned sin tendens att vara hetlevrade, inrikta sina ambitioner åt ett nytt håll, vara helt och hållet ärliga och flitiga tjänare åt Gud, men de gör modigt dessa förändringar. Om vi ”åkallar Herren av ett rent hjärta” och arbetar för att få ett gott hjärta, har vi löftet från Jehova att han kommer att hjälpa oss att få ett sådant. — 2 Tim. 2:22, NW.

23. Vilken ärlig undersökning av hjärtat bör vi göra?

²³ Hurudant är då ditt hjärta? Så långt du vet kan ditt hjärta, medicinskt talat, för ögonblicket vara friskt, men den viktigare frågan är: Hur är det med ditt hjärta, när du väger de motiv, böjelser och begär som kommer ifrån det? När du undersöker ditt hjärta i Guds ords ljus, finner du då att det ger dig motiv att gå i rätt riktning, och har det rätta begär och böjelser? I de fall där du finner brister, har du då också framgång i att förnya och stärka hjärtat såväl som sinnet, så att du tänker riktigt och står emot det ofullkomliga köttets tendenser och frestelserna omkring dig? Om du har ett visst mått av framgång nu, är det viktigt att du fortsätter att bygga upp och skydda ditt hjärta.

[Bild på sidan 316]

BÖJELSER

MOTIV

KÄNSLOR

BEGÄR