Långmodighet kan innebära prövningar, men syster Nancy Yuen, vars erfarenheter vi inledde denna artikel med, sade om sina lidanden: ”De var värdefulla.” Så oavsett vilka vi är eller var vi kan bo, antingen vi är fria eller i fängelse, upplever motstånd i hemmet eller i den kristna tjänsten, så kommer den frid och endräkt som långmodigheten främjar att öka vår glädje och förnöjsamhet i livet. (Efesierna 4:2) Vandra därför för all del värdigt med långmodighet.

Frågor från läsekretsen

◼ Eftersom bibeln talar om vissa män såsom ”smorda”, därför att de blev särskilt valda eller förordnade av Gud, skulle man då kunna beteckna alla tillsyningsmän i våra dagar som ”smorda”?

De hebreiska och grekiska orden för ”smörja” har innebörden att bestryka, liksom med olja. Ordet ”smörja” kunde också användas när helig ande utgöts över någon, såsom i fallen med Jesus och de kristna, som Gud utvalde till att vara hans medarvingar. — 1 Moseboken 28:18, 19; 31:13; Psalm 133:2; 45:8; Jesaja 61:1; Lukas 4:18; Hebréerna 1:9; Efesierna 1:13, 14.

Ibland använder bibeln ordet ”smord” med avseende på en som blivit utvald eller förordnad till en särskild uppgift eller ett särskilt ämbete. Elia fick till exempel anvisningen: ”Smörj Hasael till kung över Aram. ... Och till profet i ditt ställe skall du smörja Elisa.” (1 Kungaboken 19:15, 16) Men det finns inte någon redogörelse för att de blev smorda med bokstavlig olja, såsom Jehu blev. (2 Kungaboken 9:1—6) Persern Kores eller Cyrus fick uppenbarligen aldrig någon bokstavlig olja eller helig ande utgjuten över sig, men han kallades Jehovas smorde, eftersom han blev särskilt utsedd till en viss uppgift. (Jesaja 45:1) Mose kunde likaså omtalas såsom den smorde, eftersom Gud utvalde honom, gav honom ett särskilt förordnande. — Hebréerna 11:26.

Hur förhåller det sig med de äldste, det vill säga tillsyningsmännen, i ortsförsamlingarna? Enligt Apostlagärningarna 20:28 sade aposteln Paulus till församlingsäldste att ”den heliga anden har satt er till tillsyningsmän”. Det var vid en tidpunkt när alla döpta kristna, som Gud godkände, var smorda med helig ande och kallade till himmelskt liv. — 2 Korintierna 1:21, 22; 1 Johannes 2:20, 27.

Men när Paulus sade att ”den heliga anden har satt er till tillsyningsmän”, använde han inte det grekiska ordet för smord. Han använde en form av ordet tithemi, som kan betyda sätta, lägga, bestämma, insätta. — Jämför Markus 4:21; 16:6; 1 Korintierna 3:10; 9:18; 15:25; 2 Timoteus 1:11; Hebréerna 1:2.

Det är sant att Gud använder sin heliga ande till att förordna, ge uppdrag åt eller insätta äldste på bestämda platser. Men det skulle inte vara tillbörligt att tala om alla församlingens tillsyningsmän som smorda. Det kunde leda till förvirring och ge den felaktiga tanken att alla äldste är smorda med helig ande och har den himmelska kallelsen. I själva verket är det så beträffande det stora flertalet av trogna tillsyningsmän i församlingarna i våra dagar att de, även om de är förordnade som äldste, äger hoppet om evigt liv i det återställda jordiska paradiset.

◼ Är det rätt att av Johannes 20:25 dra den slutsatsen att Jesus fastnaglades vid pålen med en särskild spik genom var hand?

I Cyclopaedia of Biblical, Theological, and Ecclesiastical Literature, av M’Clintock och Strong, heter det:

Man har slösat mycken tid och möda på att disputera om huruvida det var tre eller fyra spikar som användes, när man spikade fast Herren. Nonnus hävdar att bara tre användes, i vilket han följdes av Gregorios av Nasians. Enligt den mera allmänna föreställningen var det fyra spikar, en uppfattning som Curtius mycket utförligt och med besynnerliga argument stöder. Andra har utsträckt antalet spikar så långt som till fjorton. — Band II, sid. 580.

I Matteus 27:35 heter det bara: ”När de hade hängt honom på pålen, fördelade de hans ytterkläder genom att kasta lott.” Ytterst få detaljer ges, liksom hos Markus, Lukas och Johannes. Efter Jesu uppståndelse sade Tomas: ”Ifall jag inte i hans händer