Att lyssna till hans röst

1. Vad måste tillerkännas Jehova, och varför detta?

I PSALM 29:3—9 visar Jehova, hur åskdunder och blixtar skall komma från himlarna och hur till och med de stora cedrarna på Libanon skall brytas som tändstickor. Bergen i öknen skall skakas och bäva. På liknande sätt kommer jordens nationer att skakas av universums suveräne härskare, därför att de inte vill tillbedja Jehova Gud. Alla denna världens falska gudar måste tillintetgöras. Det finns ingen plats för dem. När Psalm 29:1 (AS) sade: ”Tillerkännen Jehova”, så betydde det att vi måste ge, vi måste tillägga eller tillskriva Jehova Gud de rätta tingen. Är det inte Jehova som har givit oss livet? Har inte han skapat människan och allting på jorden? Vad annat skulle vi kunna ge åt Jehova än vår lovprisning? Vi bör vara tacksamma. Vi bör visa vår tacksamhet. Tillbed alltså honom och inte falska gudar.

2. Vad tillerkände Mose Jehova i sång, och när gjorde han det?

2. Det är genom vad vi gör och säger, som vi kan visa Jehova Gud att vi inser och erkänner hans stora makt och överhöghet, hans kraft och hans ära. När Jehova Gud gav Mose seger, då denne hade kommit igenom Röda havet, och lät honom se faraos och hans krigshärars tillintetgörelse, sjöng Mose en sång till Jehovas ära. Fyrtio år senare sjöng Mose en annan sång med dessa inledningsord: ”Lyssnen, I himlar, ty jag vill tala; och jorden höre min muns ord. Såsom regnet drype min lära, såsom daggen flöde mitt tal, såsom rikligt regn på grönska och såsom en regnskur på gräsets brodd. Ty Jehovas namn vill jag kungöra: Tillerkännen vår Gud storhet.” — 5 Mos. 32:1—3, v. 3 enligt AS.

3. Vilka följer nu Mose exempel i denna sång, och vilka gör det inte?

3. I dag kungör Jehovas vittnen Jehovas namn, och de tillerkänner sin Gud storhet. De uppskattar de rika håvor som kommer från Guds tron och de välsignelser som strömmar ned från himmelen. De är tacksamma för att ha fått lära sig förstå Jehovas undervisning och för hans föreskrifter om hur vi skall leva i denna tid i ett den nya världens samhälle. Ack, det finns många som har mottagit Guds välsignelser men inte ger ära åt Gud för de välsignelser de har fått röna. Så förhöll det sig med israeliterna, som vände sig bort från Gud sedan de hade kommit igenom Röda havet och sedan de hade färdats genom öknen. De blev missnöjda. Den sång som Mose hade lärt dem förbleknade i deras minne, därför att de försummade att hålla sig kvar i den Högstes tillbedjan. De höll sig inte tätt intill dem som tillbad Jehova i helig skrud, utan de isolerade sig och vände sig bort till hedniska gudar.

4. Vilken av Jesu mirakulösa helbrägdagörelser kommer detta oss att minnas?

4. Ni kommer kanske ihåg de tio spetälska som blev renade. Jesus var vid det tillfället på vandring genom norra delen av Palestina. Där var tio spetälska, och Jesus renade dem alla. Sedan han hade gjort det, sade han: ”Gå och visa eder för prästerna.” De skulle göra detta av det skälet, att de då kunde lovprisa Jehova Gud på den plats där tillbedjan ägde rum. De skulle frambära sina lovoffer åt Gud genom prästerna, vilket var i överensstämmelse med Jehovas anordning. Men var det inte besynnerligt, att det bara var en av dem, som, när han såg att han var botad och var utom sig av glädje över alltsammans, kom tillbaka till Kristus Jesus för att förhärliga Gud med hög röst? Han kom och föll ned vid Jesu fötter, och den man, som på detta sätt frambar tacksägelser för de välsignelser som hade kommit honom till del, var samarit. Jesus sade till denne: ”De tio blevo renade, eller hur? Var äro då de andra nio? Fanns det inga som vände tillbaka för att giva ära åt Gud utom denne man av en annan nation?” — Luk. 17:17, 18, NW.

5. Hur är många i våra dagar lika de nio renade, som gick sin väg, och hur är några lika samariten?

5. Det finns många i våra dagar som hör Jehovas budskap, det finns många som därpå har överlämnat sig åt Gud, men bara för en kort tid. Visst har de blivit helade, men ger de någon ”ära åt Gud”? De sluter sig för några veckor, några månader eller kanske några år till Jehovas vittnen, men de visar inte varaktig tacksamhet mot Jehova Gud för att de har blivit renade. De tillbeder inte Jehova. De sjunger inte lovsånger. De går inte ut till människornas hus, från dörr till dörr, och predikar de goda nyheter, som de har fått veta, för människorna. De leder inte bibelstudier. De gör inte återbesök hos dem som vill höra. Inte ens studerar de Guds ord grundligt. De vill inte tillbedja Jehova i helig skrud. De ansluter sig bara för en tid och driver därefter bort. Likt de nio renade spetälska, som kom i Jesu närhet och tog del av hans välsignelse för en tid, ger de aldrig någon ära åt Jehova för hans välsignelse. I våra dagar, då Jehovas vittnen predikar så mycket, finns det trots allt inte många som vänder sig fullständigt bort från denna gamla värld och börjar tillbedja Jehova tillsammans med hans stora organisation. Det påvilar dem ett ansvar och en förpliktelse att göra detta, därför att de har kunskap och insikt. Tacksamhet är någonting underbart att ha, och de som studerar Guds ord och tillbeder Jehova i helig skrud tillsammans med hela hans organisation uttalar med glädje till sin Gud i himmelen den tacksamhet de känner för att de har fått sanningen och för att de kan se att Guds rike nu har blivit fött, att Riket är upprättat och är här, att Kristus Jesus, beklädd med Rikets makt, inom kort skall ådagalägga sin kraft gentemot jordens nationer och att han skall krossa dem tillika med Satan, djävulen, och hela dennes demonorganisation.

6. Vad kräves för att man skall kunna dra sig bort från denna världen, och hur utövas denna egenskap regelbundet i strävan efter mogenhet?

6. Att draga sig bort från denna pråliga, glittrande värld kräver tro hos människan. Denna tro kommer emellertid endast genom ett noggrant studium av Guds ord. Därför är det så viktigt för Guds tjänare på jorden, hans slavar, att ständigt gå till bibelstudier och sammanträffa med sina bröder. De måste ha tro, såsom Abraham hade tro. De måste inse att Guds kraft kan verka på oss genom hans heliga ord och göra oss till bättre tjänare. Individen måste inse, att när han kommer in i sanningen, är han bara en nybörjare. Han kan emellertid bli fullvuxen. Han behöver inte vara ett litet barn hela sitt liv. Han kan vinna mera kunskap och insikt i Jehovas ord. Han kan leda bibelstudier, om han har sådan tro på Jehova Gud att han åtar sig ett bibelstudium. Han kan göra en utläggning vid ett studium i Vakttornet, om han har tro på Jehova Gud och därför förlitar sig på att han vet något om Guds ord. Han kan komma till Guds folks möten och där beständigt inhämta kunskap. Han kan vara med i Jehovas vittnens skola i teokratisk ämbetsutövning och ta sin andel av övningstalen. Slutligen kan han, genom tro och studium och allvarliga bemödanden, bli en offentlig talare för Jehovas organisation. Men det vill tro till, och du vet att tro utan några bemödanden eller gärningar är död. Laga så att din tro lever. Ge ära åt Gud liksom den ende tacksamme gjorde, och handla inte som de nio otacksamma.

7. Vems tro framhålles såsom ett exempel, och vad blir följden av att man underlåter, respektive bemödar sig om, att utöva en sådan tro?

7. Alltför många tänker: ”Jag kan inte göra det. Det arbetet är inte ämnat åt mig.” Men var och en som kommer in under Guds organisation måste till slut bli en god tjänare, en god predikare. Detta är en del av hans utbildning i att utöva sann tillbedjan i helig skrud. Tänk på Abrahams tro. Han var en gammal man, när Gud sade till honom att Sara skulle frambringa löftets säd, en son av den fria kvinnan. Paulus talar om för oss att Saras, Abrahams hustrus, moderliv var dött. ”Men på grund av Guds löfte vacklade han icke i brist på tro, utan blev stark genom sin tro, i det han gav Gud äran och var fullt övertygad om att vad han hade lovat var han också i stånd till att göra. Därför ’tillräknades det honom såsom rättfärdighet’.” (Rom. 4:20—22, NW) Har du sådan tro, att det som ser omöjligt ut, det kan du göra med Jehovas hjälp? Hjälpen finns där. Begagna dig av den. Låt den arbeta för dig vid alla de möten som du är med om. Tror du att du inte skulle kunna vara förkunnare? Du skulle inte kunna bekantgöra de goda nyheterna på Gud Jehovas vägnar? I så fall saknar iu tro, och du kommer inte att bli förkunnare. Du kommer inte ens att försöka. Men om du har tro och tror på Jehovas kraft och du på alla sätt bemödar dig om att studera och du kommer till studiemötena och tillägnar dig kunskap och lär känna sanningen från Guds ord för att tillbedja honom med allt hans folk, då kommer du att tillbedja Jehova i hans stora organisation, i helig skrud. Du kan skänka ära åt Gud.

Den tid då man bör lyssna

8. Mot vilka kommer Jehovas röst att låta höra sig, såsom det tillkännages i Psalm 29:3, men hur kommer de att reagera?

8. Jehovas namn kommer att göras känt, inte endast för hans tjänare i denna tid, utan för alla jordens nationer, genom att det förkunnas av hans vittnen. Men ett ännu större vittnesbörd kommer att avges, ty han skall uppenbara sig genom att utföra underbara gärningar. I den 29:e psalmen beskriver psalmisten en förfärande och väldig storm. Det är naturens kraft i allt dess raseri, men bakom denna kraft står Jehova Gud och behärskar den i striden vid Harmageddon till sin ära. Vers tre säger: ”[Jehovas] röst går ovan vattnen; Gud, den härlige, dundrar, ja, [Jehova] ovan de stora vattnen.” Jehovas röst höres i åskdunder, och i striden vid Harmageddon kommer jordens nationer att veta och förnimma, vem det är som angriper dem, alldeles såsom Jehova angrep farao i Egypten. I Andra Mosebokens nionde kapitel, vers tjugotre, heter det: ”Och Mose räckte upp sin stav mot himmelen, och Jehova sände dunder och hagel, och eld for ned till jorden; och Jehova lät hagel regna över Egyptens land.” (AS) Jehovas röst hördes och förnams, när han gav luft åt sin vrede över människor, djur och åkrar. I landet Gosen, där Jehovas utvalda folk befann sig, var det emellertid varken hagel eller storm. Denna plåga, tillika med alla de andra plågor som bragtes över farao, endast förhärdade hans hjärta. Han ville inte erkänna Jehovas namn, hans ära, hans makt; han ville inte lyssna till Jehovas röst. När striden vid Harmageddon bryter ut, kommer jordens nationer inte heller att lyssna till Jehovas röst. Nu kan de höra den genom hans trogna vittnen, men då kommer det att vara för sent. Det kommer inte att ske, att de i sista minuten bekänner sig ha haft orätt och sedan alla skyndar sig över på Jehovas sida. Nej, de kommer att förhärda sina hjärtan som de alltid gjort, när de hört Jehovas röst.

9. Varför är det nu tid att lyssna till Jehovas röst, och hur kan man göra det?

9. Nu är det tid för människorna att lyssna till Jehovas röst. Nu är det tid för dem att studera hans ord och höra på Jehovas tjänare, hans vittnen på jorden som förkunnar budskapet om Riket. Nu är det tid att studera och få klarhet. Vid tiden för Harmageddon kommer det att vara för sent. Varför då hålla på och förhärda ditt hjärta nu? Varför hålla på med att skjuta Jehova allt längre ifrån dig? Varför inte lyssna till hans röst och höra vad han har att säga? De som verkligen lyssnar till Jehovas röst nu kommer att tillbedja honom i helig skrud. Psalmisten var under inspiration, när han skrev: ”[Jehovas] röst går ovan vattnen.” Han skrev detta om den storm, varur Jehova Gud skulle manifestera sig, ge sig till känna. Förvisso kommer Jehova att ådagalägga sin makt ut ur himlarna i striden på hans stora dag. Varför vänta till dess med att lyssna till rösten? — Jer. 10:12, 13; Ps. 24:7.

10. Hur underlåter människor nu att lyssna till Guds röst, och vilka konsekvenser för det med sig för dem?

10. I Psalm 29:4 (AS) säger David: ”Jehovas röst är mäktig, Jehovas röst är full av majestät.” Det är sant att mycket få människor i världen i vår tid tror Guds röst. De lyssnar inte till hans ord. Men Jehova Gud har bevisat sitt ord genom det som han har gjort. Människor i världen föraktar Guds ord, och de som gör det kommer att få ta konsekvenserna, precis som det är tillkännagivet i 4 Moseboken 15:31 (AS): ”Emedan han har föraktat Jehovas ord och har brutit hans bud, skall denna själ bliva i grund avskuren; hans missgärning skall vara över honom.”

11. Kan vi själva välja vilken del av Guds ord vi har lust att tro på? Och vad kräver Gud av sina söner i denna tid?

11. De som har lärt känna Guds ord bör sannerligen vara lydiga mot det, ty Guds ord betyder liv för dem som hörsammar det. Gud uppmanar oss inte att helt enkelt plocka ut den del av bibeln som vi önskar leva efter och så glömma det övriga av den. Så många av de religiösa ledarna i denna tid menar sig ha rätt att välja vad de vill tro, och ofta när Jehovas vittnen diskuterar saker och ting med präster eller predikanter och medlemmar av deras hjord och citerar Skriften, säger dessa: ”Det där tror vi inte på.” Jehova frågar oss inte vilken del av bibeln vi önskar tro och vilken del vi inte önskar tro. Han ger oss sina bud. Han uttrycker själv denna sak mycket tydligt i sitt ord: ”Alla de bud, som jag i dag giver dig, skolen I hålla, och efter dem skolen I göra, för att I mån leva och föröka eder och för att I mån komma in i och taga i besittning det land, som [Jehova] med ed har lovat åt edra fäder.” (5 Mos. 8:1) Såsom Guds Son var Jesus villig att godtaga allt Guds ord, det som var givet i lagen och hos profeterna och i psalmerna. Han levde efter detta ord, och han fick evigt liv. I själva verket var det endast tre dagar efter det att han hade blivit dödad på tortyrpålen som hans Fader i himmelen uppreste honom från de döda och gav honom den härlighet som han hade haft förut, ja, till och med en ännu större, ty Fadern satte honom på sin högra sida, till dess han skulle göra hans fiender till hans fotapall. Jehova Gud kräver i denna tid trohet av sina söner, detsamma som han krävde av sin Son Kristus Jesus. Mose hade detta klart för sitt sinne, när han sade: ”Ty [Jehova], eder Gud, är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den store, den väldige och fruktansvärde Guden, som icke har anseende till personen och icke tager mutor; som skaffar den faderlöse och änkan rätt och som älskar främlingen och giver honom mat och kläder.” — 5 Mos. 10:17, 18.

12. Hur länge måste vi tillbedja Gud, och hur var de trolösa israeliterna ett exempel på hur ödesdigert det är att ringakta Guds röst?

12. Ingen kan vara en Guds, den Högstes, tjänare och utöva tillbedjan endast en liten tid och sedan mena sig kunna gå sin egen väg och likväl förvänta att få evigt liv. Det är därför nödvändigt att ”du nu [skall] älska [Jehoya], din Gud, och hålla, vad han bjuder dig hålla, hans stadgar och rätter och bud, alltid”. (5 Mos. 11:1) Vad Gud säger är det enda som betyder något. Det är Jehovas röst som vi bör fästa avseende vid. Det är inte tillbörligt för oss att gå Jehova i förväg och själva avgöra saker och ting och säga: ”Vi skall göra det så här eller så där. Gud tar fel.” Det är bättre för oss att ta emot Guds anvisningar och lyssna till hans röst. (5 Mos. 1:41—46) De trolösa israeliterna blev av Gud vid ett tillfälle ålagda att inte gå ut och strida mot fienden, men de tänkte annorlunda: Nej, de skulle draga upp mot bergsbygden och strida mot dem som var deras motståndare. Och vad hände? De blev besegrade, de blev slagna, de blev förskingrade. Jehova hade befallt dem att inte draga upp mot bergsbygden och strida mot dessa människor. Jehova sade till Mose: ”Säg till dem: I skolen icke draga ditupp och giva eder i strid, ty jag är icke med bland eder; gören icke så, på det att I icke mån bliva slagna av edra fiender.” (5 Mos. 1:42) De var mycket förmätna, och de drog upp till bergsbygden mot Guds bud. De gjorde uppror mot Jehovas röst och blev därför slagna.

13. Varför bör ingen visa missaktning och övermod gentemot Guds ord?

13. Vi bör alltid komma ihåg att Jehovas ord har myndighet bakom sig. Jehovas ord är rätt, det har kraft och makt. Tro på det. Ingen bör visa missaktning för det som Gud har framställt i sitt ord. Det är hans röst. Han är den mest majestätiske i hela universum. Han är den största auktoriteten. Ingen större kunskap eller vishet är att finna hos någon enda. Han är den Allsmäktige, den Högste; för honom bör vi hysa vördnad. De som är stolta och övermodiga kommer förvisso att bli förödmjukade i striden vid Harmageddon, när hans röst höres i stormen i himlarna. Profeten Jesaja sade angående kväsandet av människans högmod: ”Ty en dag har HERREN Sebaot [härskarornas Jehova, AS] bestämt, som skall komma över allt stolt och övermodigt och över allt som är upphöjt, och det skall bliva ödmjukat, ja, över alla Libanons cedrar, de höga och stolta, och över alla Basans ekar.” — Jes. 2:12, 13.

14. Vad anger Psalm 29:5, 6 skall hända med de symboliska Libanons cedrar och med berget självt?

14. När denna strid vid Harmageddon bryter ut, kommer människorna sannerligen att te sig små och ynkliga, trots det att några av dem kan liknas vid Libanons ståtliga cedrar. Dessa väldiga träd växte på de höga bergen norr om Israel. Till och med dessa mäktiga träd, som är så väldiga i storlek och har stått i århundraden, kommer Jehova att ödmjuka. Psalm 29:5 säger: ”[Jehovas röst] bräcker cedrar, [Jehova] bräcker Libanons cedrar.” När han bräcker dem och rycker upp dem med rötterna, kommer de att tumla utför berget Libanons snöklädda sluttningar likt unga kalvar som hoppar omkring. Den sjätte versen talar om det för oss: ”Han kommer dem att hoppa likasom kalvar, Libanon och Sirjon såsom unga vildoxar.” En liten skuttande kalv kan minsann hoppa omkring och vara lekfull. Den snor omkring och gör alla möjliga krumbukter. Nåväl, kan du nu föreställa dig ett väldigt cederträd studsa och hoppa omkring på en bergssluttning? Inte bara en enda av Libanons cedrar utan allesammans kommer att ödmjukas till följd av en mäktig handling av Jehova Gud. Inte endast träden kommer att sättas i rörelse, utan själva jorden kommer att bokstavligen bäva. Jehovas röst säger att allt detta skall ske. ”Bergen hoppade såsom vädurar, höjderna såsom lamm.” (Ps. 114:4) ”Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.” (Ps. 18:8) När Jehova visar sin vrede mot jordens nationer, kommer de i sanning att veta om det. Det kommer inte att bli något ringa ting.

15. Hur visar Psalm 29:7, 8, i vilken utsträckning Jehova kommer att låta tillintetgörelsen drabba? Vad är det därför nu tid att göra?

15. ”Jehovas röst klyver eldslågorna. Jehovas röst skakar öknen, Jehova skakar Kades’ öken.” (Ps. 29:7, 8, AS) Detta är ett poetiskt uttryck och beskriver hur blixten kommer farande ur molnen. Det kommer också alldeles säkert att bli stora jordbävningar under striden vid Harmageddon, alldeles såsom det är nu, endast mycket värre. Nu är det tid att kungöra dessa ting. Nu är det tid att frambära den varnande underrättelsen om den nära förestående tillintetgörelse som kommer över mänsklighetens värld. Nu är det tid att tala om för människorna om den annalkande stormen, inte när den väl är här eller när den är över. Psalm 29 visar att stormen inte koncentrerar sig endast omkring bergen norr om Palestina, utan att den sveper fram över hela landet från den enda ändan till den andra, ända ned till Kades i den sydligaste delen, i öknen. Detta visar att Jehova Gud kommer att fara härjande fram över hela jorden, och ingen enda nation kommer att vara utom fara.

Beskydd under stormen

16. Var finns beskydd mitt under stormen, och vad säger de som är under detta beskydd?

16. De enda som kommer att stå under Jehovas beskydd är de som har lyssnat till hans röst. Därför säger han i vers 9 (AS): ”Jehovas röst bringar hindarna att kalva och avkläder skogarna; och i hans tempel säger allting: Ära.” Detta kommer att bli en så fruktansvärd tid, att till och med djuren ute på marken, som bär på ofödda kalvar, kommer att föda fram dessa i förtid. Denna storm blir så våldsam, att till och med träden kommer att bli avklädda sina grenar och löv, ja, till och med sin bark. Och medan all denna storm pågår, detta ådagaläggande av Jehovas vrede mot nationerna, detta ådagaläggande av hans makt, ja, medan denna Jehovas röst talar till nationerna i striden vid Harmageddon, är det likväl så, säger han, att ”i hans [tempel] förkunnar allting hans ära”. Ja, alla som förstår Gud och som har lärt känna honom genom hans Son kommer att förkunna att äran tillhör Jehova. De kommer att tillbedja honom i helig skrud. Alla skapelser i himmelen och på jorden, som har lärt att tillbedja honom, kommer att vara glada på denna dag och fröjdas, ty den betyder att Jehovas namn och ord blir hävdade och upphöjda. Den betyder fullständig tillintetgörelse av allt ont och av djävulens organisation.

17. Hur satt Jehova såsom konung vid Floden?

17. Denna sköna beskrivning av majestätisk makt i himlarna och på jorden avslutas nu i de tionde och elfte verserna av Psalm 29. Det heter där: ”Jehova satt såsom konung vid Floden, ja, Jehova sitter såsom konung för evigt. Jehova skall giva kraft åt sitt folk, Jehova skall välsigna sitt folk med frid.” (AS) Jehovas vittnen har förvisso inget tvivel i sina sinnen om att Jehova var konung vid tiden för floden. Noa, hans hustru, hans tre söner och deras hustrur lyssnade till Jehovas röst, och det måste ha varit en underbar uppställning eller ordning av djur som tågade in i arken under dessa åtta människors ledning. Och arkens dörr stängdes, och därpå kom floden. Jehova satt såsom konung vid Floden. Han hade allt under absolut kontroll. När Jehova öppnade himlarna och vattenmassorna strömmade ner på jorden, när floden kom in från alla sidor, behärskade han det hela fullständigt, i det han förgjorde fienderna, tillintetgjorde alla dessa falska gudar och deras söner, dvs. dem som tillbad gudarna, och där, burna av vattenmassorna, befann sig Noa, hans familj och alla som Gud önskade få bevarade genom floden. Han var absolut härskare, han var konung.

18. Hur kommer det att vara på samma sätt i striden vid Harmageddon, och var kommer det att finnas tillflykt?

18. Så kommer det att vara i striden vid Harmageddon. Han kommer att till fullo behärska allt, i det han ger sin Son anvisningar om vad som skall företagas för att tillintetgöra djävulen och hans organisation och bevara Guds eget folk. Helt visst kan Jehovas vittnen hysa full tillit till den suveräne härskaren, Jehova. Mitt under det att detta fruktansvärda tillstånd råder på jorden, mitt under det att fiendernas hjärtan fylles av skräck, kommer hans tjänare att ha en trygg tillflykt. Psalmistens ord kommer att göra sig påminta: ”Gud är vår tillflykt och starkhet, en mycket närvarande hjälp i nöden. Därför vilja vi icke frukta, om ock jorden förändras och om ock bergen skakas ned mitt i haven, om ock vattnen i dessa brusa och uppröras, om ock bergen darra av deras vilda svall.” — Ps. 46:2—4, AS.

19. För hur lång tid är Jehova konung, och varför fruktar vi inte kommande nöd och svårigheter?

19. Det var inte endast under tiden för floden som Jehova var konung. Han har suttit som konung och härskare för evigt, även från den tid då Adam blev olydig mot Gud i Edens lustgård. Han endast tillät Satan och hans organisation att finnas kvar, sedan Satan hade återupprättat sin organisation någon tid efter floden, och Gud gjorde detta för att ådagalägga sin makt. Han visade sin makt på ett storslaget sätt vid tiden för floden. Han kommer återigen att lägga sin makt i dagen i striden vid Harmageddon. Så kommer Jehova att sitta såsom konung både då och för evigt, ja, hela evigheten igenom. Jehovas vittnen kommer inte att vara skräckslagna över de ting som skall komma att ske, och inte heller är de förskräckta över det som händer nu i den förföljelse som de blir föremål för i många länder, ty de vet att ”härskarornas Jehova är med oss; Jakobs Gud är vår tillflykt”. (Ps. 46:12, AS) De litar fullt och fast på att slutet på all denna nöd kommer att medföra frid, välgång och välsignelser i en ny värld.

20. Varför ser vi fram emot denna stora strid, och varför är vi villiga att vänta, tills den bryter ut?

20. I världen av i dag möter Guds folk mycket motstånd. De måste arbeta strängt för att predika dessa goda nyheter om Riket, och för att bekantgöra Jehovas namn, meden de är hemsökta och förföljda, men de räknar alltsammans som en glädje. Detta hat å nationernas sida kommer inte att slå ned deras mod. De väntar på den stora striden, denna tid av nöd, ty den betyder frid för dem efteråt. De väntar dock inte på den med otåliga sinnen, utan bidar tillitsfullt. De är villiga att vänta till dess stormen bryter ut, ty de vet att under tiden från nu och till den slutliga striden måste ett stort verk fullbordas. Det är det stora verket att predika dessa goda nyheter om Guds rike i hela världen till ett vittnesbörd, och medan de gör detta kommer de att tillbedja Jehova i helig skrud.

21. Trots vad fortsätter vi med att predika, och hur är de omständigheter under vilka vi gör det lika dem på Josafats tid?

21. Nu har de alltså ett stort verk för händer, och de vet att de religiösa ledarna och deras anhängare i alla länder är emot dem i deras strävan att få sitt verk utfört. De vet att alla nationers styresmän är emot deras budskap. Kommunisterna vägrar att låta Jehovas vittnen predika om Gud Jehovas rike, ty kommunisterna tror att det finns bara en enda styrelseform som bör existera här på jorden, och det är den kommunistiska styrelseformen. Varför då tillåta någon att tala om Guds rike och dess fridsregering? Kommunistiskt motstånd eller motstånd från något som helst annat håll berövar inte Jehovas vittnen deras mod. De fortsätter med att predika trots all förföljelse. De är precis som Josafat och hans undersåtar på sin tid: ”Men bittida följande morgon drogo de ut till Tekoas öken. Och när de drogo ut, trädde Josafat fram och sade: ’Hören mig, I av Juda och I Jerusalems invånare. Haven tro på [Jehova], eder Gud, så skolen I hava ro. Och tron på hans profeter, så skolen I bliva lyckosamma.’ Och sedan han hade rådfört sig med folket, ställde han upp män, som skulle sjunga till [Jehovas] ära och lova honom i helig skrud, under det att de drogo ut framför den väpnade hären; de skulle sjunga: ’Tacken [Jehova], ty hans nåd varar evinnerligen.’ ” (2 Krön. 20:20, 21) Hans folk lät inte då sina händer sjunka och kommer inte heller att göra det nu i fråga om att lovsjunga den Högste. De har den stora förmånen att få predika de goda nyheterna för de fattiga och föra ut dem som är fångar hos denna världens gud. Satan är hans namn. *

22. Hur ställer vi oss till förfogande i Jehovas tjänst, och vilken text har vi som motto för vår verksamhet under året?

22. Tiden är inne att predika och trösta människorna i världen och tala om för dem om den nya världens Gud. Jehova är hans namn. Guds tjänare ställer sig villigt till förfogande i hans tjänst. Det gläder dem att få gå åstad. De kommer ihåg orden i Psalm 110:3 (AS): ”Ditt folk erbjuder sig villigt på din makts dag, i helig skrud.” Med verklig glädje och lust går Jehovas vittnen åstad i sitt arbete i denna tid i enhet och endräkt med varandra och såsom en man för att sjunga den Högstes lov. Vilken glädje kommer inte dem till del, därför att de lyssnar till Jehovas röst! Uttryckt med orden i den text, som Jehovas vittnen har valt som motto på sin almanacka för 1953, kommer de alltså att ”tillbedja Jehova i helig skrud”. — Ps. 29:2, AS.

(The Watchtower, 15 december 1952)