Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • w53 15/7 s. 315-316
  • ”Folkens alla gudar äro avgudar”

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • ”Folkens alla gudar äro avgudar”
  • Vakttornet – 1953
  • Liknande material
  • Jehovas röst
    Vakttornet – 1953
  • Det universella rättsfall som inbegriper dig
    Vakttornet – 1988
  • Den rena, obesudlade tillbedjans triumf
    Vakttornet – 1952
  • Finns det bara en enda sann Gud?
    Vakna! – 2006
Mer
Vakttornet – 1953
w53 15/7 s. 315-316

”Folkens alla gudar äro avgudar”

JEHOVA Gud värderar världslig politik och nationell ärelystnad så som hans inspirerade psalmist framställer det: ”Folkens alla gudar äro avgudar.” — Ps. 96:5.

Lägg märke till de upphöjda sanningar som omger denna vers i sammanhanget: ”Stor är HERREN och högt lovad, fruktansvärd är han mer än alla gudar. Ty folkens alla gudar äro avgudar, men HERREN är den som har gjort himmelen. Majestät och härlighet äro inför hans ansikte, makt och glans i hans helgedom. Given åt HERREN, I folkens släkter, given åt HERREN ära och makt; given åt HERREN hans namns ära, bären fram skänker och kommen i hans gårdar. Tillbedjen HERREN i helig skrud, bäven för hans ansikte, alla länder.” — Ps. 96:4—9.

Men finns det något enda politiskt parti eller någon meningsriktning någonstans på jorden i våra dagar, som eftersträvar något sådant? Nej, den totalitära andan har genomsyrat regeringarna och institutionerna i denna världen, så att diktatorstyrda folk av militärväsendets tyngd pressas ned i fullständig dyrkan av staten och sina ledare, sådana som en furer, en duce, en caudillo osv. I till namnet demokratiska länder är metoden mera förslagen — det sker med tillhjälp av det politiska maskineriet — men resultatet, att man upphöjer människor, deras program, partier, planer osv., blir mycket likartat. Så uppenbart skrymtaktiga har deras skryt och löften blivit, att allmänheten och till och med politikerna själva ler cyniskt åt sina upptåg.

Ett exempel härpå inträffade i juli förra året, när Förenta staternas dåvarande president, Harry S. Truman, reste till Arkansas för att bese och inviga två av staten uppförda kraftverk. Denne framträdande ledare i världens angelägenheter grep tillfället att upphöja sitt politiska parti och sade till den församlade mängden: ”Det finns inte en man eller kvinna i denna publik som inte har fått det bättre genom tjugo års demokratisk styrelse. Nåväl, om ni önskar kasta det förhållandet bakom er rygg och löpa efter andra gudar, så är det er sak, och jag kan inte hindra er. Men använd bara litet eftertanke, och ni skall finna, att era intressen är förbundna med det parti som representerar folket och inte enskilda intressen.” — New York Times för den 3 juli 1952.

I en liknande framställning, som påminde lyssnarna om hur mycket tack de var skyldiga regeringen, förklarade president Truman vid höjdpunkten av sitt förnämsta tal på denna resa: ”Mina vänner, jag säger er, att de sista tjugo årens framstegspolitik har varit detta lands frälsning.”

Vare sig Truman sade det i direkta ord eller inte, vare sig han avsåg att hans ord skulle innebära det eller inte, är det tydligt underförstått i hans yttranden, att det demokratiska partiet representerar det amerikanska folkets ”sanna gudar”. Om han kallade sina politiska fiender gudar, ”falska gudar”, skulle det inte vara främmande för honom att anse sig själv och sina politiska kompanjoner och bundsförvanter likaledes vara gudar, förmodligen de ”sanna gudarna”. Om han menade programmen snarare än individerna i de två förnämsta amerikanska politiska partierna, så blir verkan densamma. Som han sade, har folk frihet att göra som de vill i fråga om att välja och följa mänskliga ledare, partier och program. Men de gör väl i att minnas, att när man följer de stora männen eller deras löften, i vilket mänskligt, politiskt parti det vara må, så följer man en av synden märkt döende skapelse. Lika litet som en blind man kan leda en annan, kan de av sig själva bringa en värld, som är född i synd, tillbaka till Guds ynnest. ”Veta ni icke att om ni fortsätta med att framställa eder som slavar åt någon till att lyda honom, så äro ni slavar åt honom, därför att ni lyda honom, vare sig åt synden med död i sikte eller åt lydnaden med rättfärdighet i sikte?” — Matt. 15:14; Rom. 6:16, NW.

Truman borde veta, att hans moderna politiska ”gudar” inte är några ”kraftfulla ledare”, utan svaga och hjälplösa människor, som är bundna av fruktan och nedtyngda av värdelösa ömsesidiga avtal och befinner sig i fullständigt mörker angående framtiden. Det är naturligt att det är så, för denna världens makter — också de osynliga, Satan och hans demoner — är alla såsom ingenting i jämförelse med Jehova, den ende sanne, allsmäktige Guden. Detta säger just psalmen. En amerikansk översättning återger det: ”Folkens gudar äro intigheter.” Monsignore Knox’ katolska översättning säger: ”De äro endast djävlar, vilka hedningarna kalla gudomliga.” (Ps. 95:5 i Knox’ översättning) I en fotnot förklaras: ”Det ord som brukas i den hebreiska texten antyder närmast intighet, värdelöshet.” Är det inte då ytterst dåraktigt att kläda en fallen mänsklig varelse i lysande skrud, upphöja honom över hans medsyndare, hopa lovprisning över hans huvud, omge honom med en mäktig här och förvänta, att han då är i stånd att befria sina kamrater? Kalla dem vad man vill, faktum kvarstår dock, att ”även om det finnes sådana som kallas ’gudar’, vare sig i himmelen eller på jorden, alldeles som det ju finnes många ’gudar’ och många ’herrar’, så finnes det verkligen för oss en enda Gud: Fadern, av vilken allting är och vi för honom, och det finnes en enda Herre: Jesus Kristus, genom vilken allting är och vi genom honom”. — 1 Kor. 8:5, 6, NW.

Det är ett gammalt trick av själviska politiska hövdingar att vilseleda sina folk att tro att Gud och Kristus är sekteriska eller politiska gudomligheter, som är till hands och redo att välsigna deras olika planer. På grund av prästernas inflytande bemötes dessa ledare av sina anhängare som ”överheten” eller de ”överordnade myndigheterna”, som omtalas i bibeln. (Rom. 13:1, NW) Men bibeln brännmärker detta tydligt som ett bedrägeri och visar att folket sålunda blivit gjorda till ”slavar åt dem, vilka av naturen icke äro gudar” och på det sättet hindrade från att uppnå Guds sanna anordning för evigt liv, ”frälsningen som är i förening med Kristus Jesus”. — Gal. 4:8; 2 Tim. 2:10; NW.

Hur andefattigt och barnsligt är det inte att mena, att något politiskt parti är ”frälsningen för detta land” eller för något land. Hur kan denna världens ”gudar”, de synliga eller de osynliga, frälsa någon eller någonting, när de inte ens har möjlighet att frälsa sig själva i striden vid Harmageddon? Är du tillfredsställd med att förlita dig på att sådana som Guds ord kallar ”intighet” skall befria dig vid den tiden? Hesekiel förutsade änden för avgudarna och avgudadyrkarna i kraftfulla ordalag: ”I skolen förnimma, att jag är HERREN, när deras slagna män ligga där mitt ibland sina eländiga avgudar, runt omkring sina altaren, på alla höga kullar, på alla bergstoppar, under alla gröna träd och under alla lummiga terebinter, varhelst de hava låtit en välbehaglig lukt uppstiga till alla sina eländiga avgudar. Och jag skall utsträcka min hand mot dem ... och de skola förnimma, att jag är HERREN.” Då skall inget politiskt partinamn kunna lända någon till frälsning, utan endast den anordning som gjorts av Jehova genom Jesus Kristus. ”HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.” — Hes. 6:13, 14; Ords. 18:10.

    Svenska publikationer (1950–2025)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela