Välsignelser av att fostra barnen på ett gudaktigt sätt
”NI, FÄDER, håll inte på med att reta upp era barn, utan fortsätt att uppfostra dem i Jehovas tuktan och allvarliga förmaning.” (Ef. 6:4) Dessa ord visar att det huvudsakligen är på fadern, eller familjeöverhuvudet, som Jehova lagt ansvaret att fostra barnen på ett gudaktigt sätt. När fadern axlar detta gudagivna ansvar, blir hela familjen sammansvetsad och stärkt. Men vad kan en kristen hustru göra, om hennes man inte är troende?
Hon bör göra allt hon kan, när det gäller att fostra barnen. Fastän hon är noga med att inte vända barnen bort från fadern, kommer hon ändå att sträva efter att ta vara på alla tillfällen att tala med dem om Skaparen och hans egenskaper. Även om mannen är emot det, har hon ändå en förpliktelse från Jehova Gud att fostra sina barn så långt det är möjligt. Bibeln säger: ”Förkasta icke din moders undervisning” och ”en dåraktig son är sin moders bedrövelse”. (Ords. 6:20; 10:1) För att slippa skämmas över barnens dåraktiga uppförande i framtiden gör hon klokt i att söka utöva ett gott inflytande på dem i fråga om andliga ting.
ETT FORNTIDA EXEMPEL
Det är intressant att lägga märke till att troende kvinnor i forna tider fostrade sina barn efter bibelns principer. Timoteus fick till exempel lära känna de ”heliga skrifterna” från sin tidiga barndom genom sin mor Eunike och förmodligen också genom sin mormor Lois. Bibeln talar inte om huruvida Timoteus’ icke troende grekiske far godkände eller motstod Eunike i denna fostran av sonen. I vilket fall som helst klarade Eunike av sin ansvarsuppgift på ett utmärkt sätt. Hennes ansträngningar bar god frukt. Timoteus ”var väl omtalad av bröderna i Lystra och Ikonium”. (Apg. 16:1, 2; 2 Tim. 1:5; 3:15) Paulus syftade på Timoteus, då han skrev: ”Jag har nämligen ingen som är så stämd som han, ingen som så uppriktigt kommer att bry sig om det som rör er. Ty alla de andra söker sina egna intressen, inte Kristi Jesu. Men ni vet att han har bestått provet, att han har tjänat som slav tillsammans med mig, som ett barn hos en far, för att främja de goda nyheterna.” (Fil. 2:20—22) Eunike måste ha känt stor glädje över att få se sin son bli brukad av Jehova på ett sådant sätt till att tjäna hans folks församlingar. Vilken fin belöning för hennes hårda arbete!
FRAMGÅNG I ATT UNDERVISA BARN I MODERN TID
Kristna kvinnor i modern tid har fått liknande välsignelser. En afrikansk kvinna, vars man motarbetade hennes försök att undervisa barnen i Guds ord, berättar: ”Jag fortsatte att studera bibeln med mina barn. Jag studerade med dem ute i buschen. När jag var tvungen att göra det hemma, brukade en av mina söner sitta vid dörren och hålla vakt. Jag gjorde detta i många år. Dagligen bad jag till Jehova för mina barn.” Vad blev resultatet?
Hon fortsätter: ”Jehova har verkligen besvarat mina böner. Min dotter är gift, och hennes man tjänar som äldste i den församling de är anslutna till.” Kvinnans söner vinnlägger sig också om att leva i överensstämmelse med bibelns principer. Hon slutar med att säga: ”Mitt studium med familjen blev verkligen rikt välsignat. Jag skulle vilja uttrycka min tacksamhet mot Jehova för det sätt på vilket han besvarat mina böner.”
En annan kristen hustru har följande att säga: ”Efter skolans slut och innan min icke troende man kom hem från arbetet tog jag mig tid att studera med mina två flickor. Vid andra tillfällen brukade jag tala med dem om ett gott kristet uppförande och om de ting jag fick höra på mötena. Nu är jag lycklig över resultatet av mina ansträngningar. En av flickorna är gift med en biträdande tjänare. Den andra går det också bra för. Jehova har verkligen besvarat mina böner.”
Bönen är naturligtvis mycket viktig, om Jehova skall välsigna våra ansträngningar. De kristna behöver bemöda sig kraftigt och inte bli modfällda på grund av den tid och den ansträngning som krävs för att fostra barnen under ogynnsamma omständigheter. Med hjälp av Guds ande kan man lyckas. — Luk. 13:24; Fil. 4:13.