Den ”stilla och milda anden” — en välsignelse
I VÅR tid förekommer det så mycket buller att människor talar om den skada som blir följden av ”bullerföroreningen”. Det förekommer meddelanden om att bullervolymen i Förenta staterna fördubblas med varje tioårsperiod, och det sägs att om denna ökning fortsätter, kommer det inte att dröja många årtionden innan bullret når en letal, dödande, nivå. Det är inte bara det att bullret skadar människors hörsel, utan det orsakar också magsår och nässelfeber och liknande sjukdomar.
Som enskilda kan vi kanske inte göra så mycket åt det buller som åstadkoms av flygplan, gatutrafik och maskiner i närheten av vår arbetsplats. Men vi kan tänka på den mängd buller vi själva i onödan kan åstadkomma. I synnerhet kan vi vara på vår vakt, så att vi inte talar alltför högljutt och alltför mycket.
I detta hänseende har aposteln Petrus gett goda råd åt kvinnor. Sedan han uppmanat dem att inte vara överdrivet bekymrade om sitt yttre, talar han om för dem vad det är som gör dem verkligt önskvärda, nämligen: ”hjärtats fördolda människa i den stilla och milda andens oförgängliga klädnad, som är av stort värde i Guds ögon”. — 1 Petr. 3:4, NW.
En stilla och mild ande är av stort värde för Jehova Gud, och den uppskattas också av äkta män. Men många människor är ganska kortsynta och tänker helt enkelt inte på vilken välsignelse stillsamheten kan vara. De tror att de måste tala hela tiden. Och ofta är det så att de som tror att de måste tala hela tiden också talar högljutt. Det kan sägas vara en ond cirkel: På grund av ett nervöst temperament fortsätter dessa högröstade att tala hela tiden, och det betyder i sin tur att det förbrukas mycken nervenergi, vilket gör att rösten av sig själv låter spänd och obehaglig för örat!
Det skulle vara en verklig överraskning för sådana människor att få höra sin röst med hjälp av en bandspelare. Det sägs att man låter bättre i sina egna öron när man talar än när man lyssnar till sin inspelade röst, och de flesta människor blir förvånade när de hör sin inspelade röst för första gången. Varför är det så? Därför att vibrationerna i huvudets ben ger intrycket att rösten har större resonans än den i verkligheten har, eftersom vibrationerna når örat såväl inifrån som utifrån. Människor som har hög och sträv röst kan mycket väl bli generade när de första gången får höra sin röst på band. Med litet ansträngning kan de lära sig att tala mjukare och få mera resonans i rösten, vilket gör den behagligare för andra att lyssna till.
Det som aposteln Petrus säger om att odla en stilla och mild ande är goda råd för alla i familjen. Vilken välsignelse är det inte för en äkta man att mötas av en hustru, som visar denna stilla och milda ande, när han kommer hem från den bullersamma yttervärlden! Och hur upplivande är det inte för hustrun att vara tillsammans med mannen, om han inte är sträv utan mild till sinnes! Ni barn kan också bidra till att göra hemmet till en stillsam och rogivande plats. Ni kan ha roligt utan att vara otillbörligt bullersamma och högröstade när ni leker. Ni kan tala med varandra utan att skrika det värsta ni orkar. Ni kan lära er att tycka om sund, lugnande, vacker musik i stället för att vilja ha högljudd popmusik.
Nära förbunden med den stilla anden är den milda anden, som ju aposteln Petrus låter förstå genom att sammanlänka dem. Att vara mild betyder att vara dämpad, behaglig, lugnande, inte sträv, inte irriterande. Bibeln visar att mildhet eller saktmod är en av Guds andes frukter, och gång på gång får de kristna rådet att ådagalägga denna frukt. — Gal. 5:22, 23; Ef. 4:2; Kol. 3:12; 1 Tim. 6:11; Tit. 3:2.
Men tro inte att denna mildhet eller ödmjukhet betyder svaghet. Inte alls! Mose var den ödmjukaste människan på jorden på sin tid, men han var inte alls en vekling. (4 Mos. 12:3) En kännare av det grekiska språket, William Barclay, visar att praótes, det grekiska ord som översätts med ”mildhet” eller ”ödmjukhet”, inte betyder svaghet utan styrka som behärskas. I det forntida Grekland sades en vildhäst som hade blivit tämjd vara mild, ödmjuk.
Våra känslor kan såras på grund av missförstånd eller orättvisa eller därför att någon annan tilltalar oss med hårda, irriterande ord. Hur skall vi svara? Med högljudda, hårda, irriterande ord? Det skulle bara göra saken värre. Bibeln talar om för oss hur vi skall svara: ”När ett svar är milt, avvänder det raseri.” (Ords. 15:1, NW) Att föra ett milt tal är med andra ord detsamma som att ”gjuta olja på vågorna”. Att svara med högljutt och hårt tal är att vedergälla med ont för ont, men de kristna har fått den uttryckliga befallningen: ”Låt dig inte besegras av det onda, utan fortsätt med att besegra det onda med det goda.” — Rom. 12:21, NW.
Den stilla och milda anden gör det till en glädje att vara tillsammans med en människa. Den gör henne till en välsignelse för andra. Den hjälper en att uppnå vänliga och kärleksfulla förhållanden till sina medmänniskor. Och den är också en välsignelse för en själv. Här är också följande princip tillämplig: ”Den, som vattnar, bliver själv vattnad.” Det betyder att en stilla och mild ande bidrar till vårt eget välbefinnande alldeles som den bidrar till andras. Genom att vi själva är milda och stilla är det mindre sannolikt att vi blir upprörda och oroade när andra misslyckas med det. Det hjälper oss att hålla våra känslor på rätt köl och är till både mentalt och fysiskt gagn. — Ords. 11:25, Åk.
Denna ”stilla och milda ande” är en särskild välsignelse i kristna förkunnares predikoverksamhet. Den gör att den kristne förkunnaren uppträder försynt, och därigenom blir andra villigare att lyssna. Att mildhet verkligen kan avvända våldsam vrede visas av den erfarenhet som ett kvinnligt Jehovas vittne i Canada har haft. Vid en dörr var det en kvinna som en lång stund smädade henne i fullt raseri. Efter en stund sade vittnet med mildhet adjö till kvinnan och gick därifrån. Men sedan denna kvinna tänkt över saken i två dagar, skrev hon till Sällskapet Vakttornet och bad om ursäkt för sitt uppförande. Det ordnades med att någon skulle besöka henne, och den som fick göra det råkade vara det vittne som hade gjort det första besöket. Besöket resulterade i att ett bibelstudium sattes i gång.
En ”stilla och mild ande” är sannerligen en välsignelse. Det är en glädje att vara tillsammans med människor som äger den. Den gör Ordets förkunnare effektivare i förkunnartjänsten och är en välsignelse för dem själva.