Förringar du disciplin genom tuktan och aga?
”Förringa icke agan från Jehova.” — Hebr. 12:5, NW.
1. a) Vad kan man säga om förmågan att ge sig i kast med ett problem? b) Hur blir disciplin genom tuktan och aga ett problem? c) Bör en religion verka disciplinerande, och gör religionen det?
HÖR du till de människor som kan ge sig i kast med ett problem och ta konsekvenserna av det handlingssätt de väljer? Det är bra att kunna göra det. Kan du göra detta när det gäller problemet disciplin genom tuktan eller aga? Många människor anser verkligen att disciplinen är ett problem, ty de beklagar att den är så sällsynt. Håller du med dem om att det behövs mera disciplin? Uppskattar du disciplinära åtgärder; dvs. sätter du stort värde på dem, och drar du nytta av dem? Hur förhåller det sig med din religion i detta avseende? Disciplinerar din religion dig? Har den tillfört dig goda ting genom disciplinära åtgärder? Om du tycker att den har gjort det, kan du då nämna några särskilda fördelar? Det kan du alldeles säkert, om din religion utgör dyrkan av Jehova Gud.
2. Vilket värde bör vi sätta på disciplin genom tuktan och aga?
2 Liksom vi bör sätta värde på Jehova själv, på hans kärlek, ja, på själva vårt liv, så bör vi skatta disciplin genom tuktan och aga högt och allvarligt åstunda att bli agade. I all synnerhet bör vi inte förringa agan när den kommer från Gud, såsom inledningstexten förmanar oss. Detta står tydligt och klart för oss, när vi lägger märke till hur önskvärda de grunddrag är, som agan från Jehova inbegriper.
3. Vad är disciplin genom tuktan och aga, och vilken verkan bör agan ha på oss?
3 Disciplin genom tuktan och aga innebär fostran och övning i att handla enligt givna regler. Avsikten med att aga utdelas är att vi skall få tillrättavisning i mån av behov. Agan bör forma oss, så att vi rättar oss efter Jehovas fordringar. Den disciplin eller fostran som kommer av agan syftar till att stärka den som blir agad. Den gör oss verkligen starka genom att stärka, korrigera och forma våra själsförmögenheter.
4. Vad kan disciplin genom tuktan och aga ibland innebära?
4 Ibland innebär disciplin genom tuktan och aga straff för den som blir agad. Detta kan bestå i tuktan som man tillfogar sig själv. Det kan också komma från en teokratisk myndighet och medföra vedergällning för en överträdelse. Avsikten är att fel må rättas till och även att hinder må resas mot ett upprepande av en överträdelse av Jehovas fordringar.
5. Vilket samband har disciplinen med behärskningsförmågan?
5 Disciplinen har med behärskningsförmågan att göra. Disciplin blir en följd av att lydnad och ordning genomdrivs, så att de enskilda individerna och hela skaran, som berörs, effektivt kan förverkliga sitt uppsåt. När det gäller de sanna kristna, är deras uppsåt och syfte att dyrka Jehova Gud i överensstämmelse med hans vilja och fordringar. Den disciplinerade behärskningsförmågan inbegriper självbehärskning, som är en ordningsfullhetens egenskap; den inbegriper ett ordentligt uppförande till följd av självtukt, som kräver att man rättar sig efter Jehovas fordringar.
6. Bör man förringa ”agan från Jehova”?
6 En intressant sak är denna: Den kristna församlingens disciplinära åtgärder inbegriper dess regler och föreskrifter, som är grundade på Guds ords, bibelns, principer och bud och som fördenskull är praktiska, pålitliga och till nytta för oss. Ja, all disciplin genom tuktan och aga från Gud är till gagn för oss. När du nu inser de förträffliga dragen hos agan, är du då böjd för att ”förringa ... agan från Jehova”? Vi hoppas att du inte är det, till gagn för dig själv, till gagn för andra och till Guds lov och pris.
7. Om man försmår aga, vad försmår man då också?
7 Om vi skall hålla oss till sanningen, måste vi säga att disciplin genom tuktan och aga är något anstötligt för många. I en del människors fall kan detta delvis bero på att de inte förstår den bibliska synpunkten på disciplinen och inte sätter värde på behovet av den och det gagn den medför. Men vet du att de disciplinära åtgärderna är bevis för att den store Skaparen, Jehova Gud, älskar dig? Detta är sant. Låt oss fördenskull ställa frågan: Vill du hellre bli disciplinerad, tuktad och älskad av Gud än vara odisciplinerad, otuktad och icke älskad av Gud? Kan du vara älskad av Gud och inte bli tuktad eller agad av honom? Nej, det är omöjligt. Lägg vidare märke till detta uttalande i Hebréerna: ”Min son, förringa icke agan från Jehova, och giv icke heller tappt, när du blir tillrättavisad av honom.” Varför inte det? ”Ty den som Jehova älskar, den agar han; ja, han gisslar var och en som han tager emot såsom son.” (Hebr. 12:5, 6, NW) Inte nog med att agan är ett bevis för Faderns, Jehovas, kärlek, utan den är också bevis för Kristi Jesu kärlek, såsom det framgår av dessa Sonens ord: ”Alla dem som jag hyser tillgivenhet för tillrättavisar och agar jag. Var därför nitisk och gör bättring.” (Upp. 3:19, NW) Om man försmår denna aga, innebär det att man försmår denna kärlek.
8. För vad är disciplin genom tuktan och aga av stor betydelse, såsom det påpekas i Hebréerna 12:7—11?
8 Inte nog härmed, utan detta bevis för Guds kärlek, disciplin genom tuktan och aga, är av stor betydelse, om man skall kunna vinna livet och frambringa en rätt och tillbörlig kristen frukt. Hebréerbrevets nedskrivare fortsätter: ”Det är för agans skull som ni uthärda. Gud handlar med eder såsom med söner. Ty vilken är väl den son som en fader icke agar? Men om ni icke få den aga, som alla hava blivit delaktiga av, så äro ni i verkligheten illegitima barn och icke söner. Vidare: vi hade fäder, som voro av vårt kött, till att aga oss, och vi visade respekt för dem. Skola vi då icke så mycket mera underkasta oss vårt andliga livs Fader och leva? Ty de agade oss några få dagar, efter vad som syntes dem gott, men han gör det till gagn för oss, för att vi må få del av hans helighet. Det är sant att ingen aga i det närvarande synes vara glädjande, utan i stället smärtsam; likväl giver den sedermera åt dem som hava blivit fostrade därigenom en fridens frukt, nämligen rättfärdighet.” — Hebr. 12:7—11, NW.
En stor kontrast
9. a) Varför är många människor obekanta med disciplinens rättfärdiga frukt? b) Vilken tillfredsställelse ger det en människa, om hon är efterlåten mot det egna jaget?
9 Denna förträffliga frukt, rättfärdighet, är många människor fullständigt obekanta med. Hur så? På grund av att de i all sin diktan och traktan inte vet av någon disciplin. Ett av de vanligaste målen, som hela mänskligheten jagar hän emot, är också det mest otillfredsställande. Det är något som själviska människor anser kunna bringa tillfredsställelse men som inte gör detta. Vad kan det vara? Att få visa efterlåtenhet mot det egna jaget, som tar sig uttryck i självsvåld, njutningslystnad osv. Sådan efterlåtenhet ger ingen som helst tillfredsställelse. Det är inte svårt att upptäcka. Om det vore så att du gåve efter för det egna jaget, skulle du inte bli tillfredsställd, det vet du. Dina bekanta känner inte någon tillfredsställelse, när de själviskt söker tillgodose det egna jaget, ty de vill alltid ha mer och mer. Inser du att denna efterlåtenhet mot det egna jaget utgör ett av dessa kritiska tiders otäcka särmärken, såsom det blivit profeterat? ”I de yttersta dagarna skola kritiska tider, svåra att komma till rätta med, vara här. Ty människorna skola älska sig själva, älska pengar, vara inbilska, ... utan självbehärskning, ... uppblåsta av stolthet, nöjesälskande mer än Gudälskande ...; och från dessa bör du vända dig bort.” (2 Tim. 3:1—5, NW) Ja, ”från dessa bör du vända dig bort”! Vänd dig bort från sådana odisciplinerade människor, som inte får någon aga. Vänd dig bort från odisciplinerade sedvänjor och lär disciplin genom tuktan och aga.
10. a) Beskriv ett av dessa kritiska tiders särmärken. b) Vari består skillnaden mellan självisk stolthet och självaktning?
10 Iakttag dem som är efterlåtna mot sig själva. Ge akt på dessa människor, som genom att de är så många utgör ett av dessa kritiska tiders otäcka särmärken och som gör dessa tider ännu mera kritiska: vi ser själviska, fördärvade, urartade människor, sjuka till kropp och sinne, stappla framåt, drivna av kortsynt egennytta och oförmögna att uppfatta Jehova Guds härlighet och den härlighet som är förbunden med hans nya rättfärdiga värld, människor som inte har aktning för dessa ting, nej, som inte ens har aktning för sig själva. Övermod och självisk stolthet besitter de kanske, men de har ingen självaktning, ty de är odisciplinerade. Har du tillräcklig aktning för dig själv för att uppskatta disciplinerande åtgärder? Det finns tillbörlig, biblisk självaktning, och en människa med sådan självaktning sätter värde på disciplin genom tuktan och aga. Men det gör inte den som är efterlåten mot det egna jaget.
11. Men vad bör du vara, i likhet med Timoteus, såsom kontrast härtill?
11 En slående kontrast härtill utgör emellertid apostelns efterföljande råd till Timoteus: ”Förbliv emellertid du vid det som du har lärt och genom övertygelse kommit till tro på ... du [har] från din tidiga barndom ... känt de heliga skrifterna, som kunna göra dig vis till frälsning. ... Hela Skriften är inspirerad av Gud och gagnelig till undervisning, till tillrättavisning, till att bringa ordning i tingen, till fostran i rättfärdighet, för att Guds människa må bliva fullt duglig, fullständigt utrustad för allt gott verk.” — 2 Tim. 3:14—17, NW.
12. Hur förträfflig är denna kontrast?
12 Hur förträfflig är inte en sådan inspirerad vägledning, som kan ge fostran i det som är rätt och i överensstämmelse med Jehova Gud, undervisning i sanningen, tillrättavisning i det som är felaktigt och som kan bringa ordning i ting som behöver ändras, så att den som älskar rättfärdighet och älskar Gud skall kunna erfara de goda följderna av teokratiska disciplinära åtgärder!
13. Vad sluter vi oss till av Skriftens ord?
13 Vi måste alltså av Skriftens ord sluta oss till och inse att tuktan och aga är av stor betydelse för den som önskar vinna liv i Guds nya värld. Disciplin genom tuktan och aga är också av stor betydelse för tillbedjan av den sanne Guden, Jehova, nu och i framtiden.
Många olika slag av aga
14. Av vilka slag kan den aga vara som når oss?
14 Agan kan vara av jämförelsevis milt slag, och den kan vara jämförelsevis omild. I varje fall är agan från Jehova till gagn för alla som berörs av den. Den kan nå oss i form av fostran, och om vi försmår den, kan agan slutligen nå oss i form av straff.
15. Förklara hur Guds ord fostrar oss.
15 Ett sätt, på vilket vi blir utsatta för aga, är genom den fostran Guds ord ger oss. ”En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.” (Ords. 13:1) När alltså Guds ord vägleder oss på den väg, som vi bör vandra, och vi hörsammar ordet och låter oss vägledas och formas och fostras av det, så tuktar och agar det oss, och vi tar emot agan till gagn och nytta för oss. Ett sådant handlingssätt är förståndigt och står i kontrast till ett handlingssätt som förvisso är dåraktigt, nämligen att bespotta Faderns tuktan och näpst eller tillrättavisning. Vad agan från Guds ord beträffar, så gör sig bespottaren härav själv till ett åtlöje. Det är omöjligt för en sådan att bevisa att Jehovas aga eller tuktan är något orätt. Jehova har aldrig haft orätt och kommer aldrig att få det.
16. a) I vilken annan form når oss kanske en mild aga? b) Hur verkningsfull kan den vara?
16 Ett annat milt men likväl effektivt slag av aga kan komma oss till del — och gör det också — genom ett vänligt påpekande av en medkristen, som tänker på vårt väl och som önskar hjälpa oss och som verkligen gör sig möda att göra detta. Det är klokt av oss att dra nytta av sådana påpekanden. ”Det öra som hör på livets varning, det skall dväljas ibland de visa.” (Ords. 15:31, Melin) Sådana nyttiga sanningar, som en kamrat eller en bekant eller kanske en kärleksfull kristen främling i all vänskaplighet säger oss, har i själva verket inte sitt ursprung hos denne utan kommer från den stora sanningens källa, ty de är i överensstämmelse med sanningens ord. Påpekanden av detta slag bör vi ta emot på rätt sätt såsom kärleksfulla råd och ömt bistånd från Jehova Gud. Hur kan de inte hjälpa oss i fråga om vårt tänkande, ja, vidga våra synpunkter, bistå oss till att förstå rätta läror och principer! Den som frambär ”livets varning” kanske inte är medveten om den stora verkan, som de ord han talar har på den som hör dem, men om denne inser att de är sanning, rättar sig efter det han får lära, vidtar de förändringar som kan behövas för att han skall nå överensstämmelse med Guds ord, inte låter förutfattade meningar eller fördomar och inte heller motsatta religiösa uppfattningar lägga hinder i vägen för att han formas genom sanningen, ja, då kan allt detta bli till nytta för honom. Hur värdefull är inte en sådan mild, vänlig aga!
17. Om man reagerar på rätt sätt, vilket slag av tuktan och aga leder då detta till?
17 Villighet att handla enligt det som man fått lära är en ypperlig form av självtukt, disciplinering av det egna jaget, varvid man tillämpar det som man har funnit vara rätt och riktigt och gör lämpligt bruk av de upplysningar man har fått. ”Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.” (Ords. 12:1) Självtukt stärker självaktningen, därför att vi frivilligt söker göra det som är rätt och har den tillförsikten att detta är välbehagligt för Jehova. Hur oförnuftiga är inte de människor, som betackar sig för sådan självtukt! — Jak. 4:16, 17.
18. Varigenom får vi dessutom råd?
18 Disciplin genom tuktan och aga (fostran, omdaning och bistånd) når oss i form av råd genom denna tidskrift, Vakttornet. Genom den lär vi känna Jehovas principer och deras tillämplighet på livets angelägenheter, och vi kan rätta oss därefter; och alltså är de kungjorda sanningarna Jehovas föranstaltning till gagn för oss, och vi kan dra stor fördel av dem.
19. Vad blir ofelbart följden, om man kränker Guds lagar?
19 Förvisso är det så, att om vi kränker Guds lagar, blir detta till skada för oss. Vi får lida men. Om vi sätter oss emot att bli agade, inte lyssnar till den tillrättavisning vi behöver för att kunna göra bättring, kan det bli nödvändigt att påtvinga oss straff. Allt slags uppsåtligt, syndigt uppror mot Jehova Gud och hans lagar och fordringar måste man stå till svars för. En del människor vill helt enkelt inte lära något av mild aga, och därför måste de utsättas för strängare aga, ibland måste de rentav bli uteslutna — i sanning en mycket omild tuktan eller aga från Jehova. Uteslutningen, ett utstötande ur den kristna församlingen till följd av uppsåtlig överträdelse av Guds lagar för de kristna, kommer att vara välgörande för alla som berörs av den och även för alla som får kännedom om den, såvida alla dessa tar saken på rätt sätt. I ett sådant fall måste den tillgivenhet någon hyser för en utesluten människa, vare sig den orsakas av personliga vänskapsband, blodsband eller andra band, träda tillbaka för de teokratiska disciplinära åtgärder som har vidtagits. Detta bör ske, på det att envar, som tidigare kan ha stått den uteslutne nära, inte själv skall komma att hata den tillrättavisning som har givits den uteslutne utan också skall bli tuktad och agad i fråga om sin inställning och sitt uppförande.
Agans många fördelar
20. Vilken fördel har agan, när det gäller våra fel?
20 Vi har redan nämnt en del goda resultat och fördelar, som agan medför. Det har påpekats att agan medför den fördelen att vi överbevisas om våra fel och rättar till dem. Vi har överflöd på fel, och vi behöver fördenskull få dem påvisade för oss, så att vi kan göra bättring, och detta blir till vårt gagn. På så sätt formas vi, inte till överensstämmelse med den gamla världens normer och sedvänjor, vilka strider mot Guds ord, utan i stället formas vi på ett teokratiskt sätt, i överensstämmelse med Guds vilja.
21. Vilken fördel har agan, när det gäller vår styrka?
21 Disciplin genom tuktan och aga stärker oss. När man träder upp för rätta principer och följer ett rätt och tillbörligt handlingssätt, fastän detta är raka motsatsen till efterlåtenhet mot det egna jaget, så blir man starkare andligen och blir styrkt till att oförfärat dra framåt i Jehovas tjänst. ”Fridens frukt, nämligen rättfärdighet”, frambringas, i det att vi blir styrkta till att uthärda lidande för rättfärdighetens skull, och detta resulterar i ståndaktighet.
22. Vilket gagn har församlingen, de enskilda individerna i den och ett oräkneligt antal andra människor av denna disciplin genom tuktan och aga?
22 Vad församlingen av Guds tjänare beträffar, så är disciplin genom tuktan och aga till allra största gagn. Tack vare disciplinerande åtgärder uppnår man ordning i församlingen och för församlingens räkning; de bevarar församlingen såsom sådan på den rätta vägen, och likaså får de individerna i den att hålla fast vid ett handlingssätt som medför Guds godkännande. Tack vare detta kan församlingen alltfort brukas av Jehova Gud till att kungöra de goda nyheterna om Guds rike och till att utvidga hans rena tillbedjan till hans lov och pris och till välsignelse för ett oräkneligt antal andra människor, till vilka bibelns sanningar bärs ut.
23. Vad kan man välja att göra, när man blir svårt tuktad, och vilka skriftställen är tillämpliga i detta sammanhang?
23 Tillrättavisningen, som är en del av agan, är nyttig, därför att den ges med vår frälsning som mål. Om till exempel en som är utesluten verkligen känner sig skamsen, om han verkligen ångrar sig och ändrar sitt handlingssätt och alltså reagerar positivt för den aga som utdelats, kan han i sinom tid bli återupptagen i församlingen av Guds folk. ”När vi bliva dömda, bliva vi emellertid agade av Jehova, på det att vi icke må bliva fördömda med världen.” (1 Kor. 11:32, NW) Hur förhåller det sig då med en människa, som blir föremål för denna svåra tuktan, en skriftenlig uteslutning, och som vägrar att känna sig skamsen, ångra sig och vända om? Hon visar att hon hatar tillrättavisning. På en sådan människa är orden i Ordspråksboken 15:10 tillämpliga: ”Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.”
Disciplinen följer oss varje steg på vägen
24. Hur länge under vandringen på väg mot livet behöver man aga?
24 I och med att vi tar emot Guds ord, måste vi göra klart för oss att disciplin genom tuktan och aga är något som de kristna inte kan undvika. Och vi vill inte heller undvika Jehovas aga; vi vill inte vara odisciplinerade, otuktade. Vi tänker på att agan från Jehova är ett av den kristna församlingens kännemärken och att den fördenskull är ett bevis på Jehovas kärlek till sina små. Jehova är långmodig, och detta är till vår nytta, eftersom det ger oss möjlighet att lära känna honom och tjäna honom. Men det är säkert och visst att Jehova nu utdelar aga och att han kommer att göra det framdeles. Disciplin genom tuktan och aga bör fördenskull följa oss steg för steg på vår väg mot mogenhet och liv. Vi skulle inte vilja ha det annorlunda.
25. a) Genom vilka föranstaltningar bistår oss den nya världens samhälle? b) Vad har bibeln att göra med de beslut man måste fatta beträffande livets problem? c) Vilken tillbörlig inställning bör man ha till bibeln och till den nya världens samhälle?
25 Under vårt framåtskridande mot mogenhet i fråga om vår insikt och vårt uppförande i överensstämmelse med Jehovas ord får vi bistånd genom den nya världens samhälles ovärderliga disciplinära föranstaltningar. Bibeln innehåller Guds bud, hans profetior och uppenbarelsen av honom själv och av hans principer. Detta utgör en vägledning för den nya världens samhälle och för alla som befinner sig i det. Här har vi orsaken till att i och med att den nya världens samhälle tillämpar de tillkännagivna skriftenliga buden, exemplen, reglerna och principerna på livets olika frågor och problem, kommer en omfattande teokratisk lagsamling till. Vi bör dra nytta härav. Det är en teokratisk lagsamling, därför att den är i överensstämmelse med den store teokratens, Jehova Guds, bibliska lag och är grundad på denna. Vi måste förstå Jehovas bibel och även respektera den nya världens samhälles dom, myndighet och föreskrifter. Allt detta kommer att disciplinera, fostra och aga oss, vägleda oss i hur vi bör ställa oss till livets alla frågor och problem, så att vi väljer ett handlingssätt i överensstämmelse med Guds ord och inte kränker eller åsidosätter det.
26. Vilka bör vara föremål för tuktan och aga för att bli disciplinerade?
26 Med insikt om det berättigade i handlingen och med avsevärd tillfredsställelse följer vuxna människor ofta den princip som anger att barn bör vara föremål för aga, att de måste bli disciplinerade. ”Ni fäder, var icke irriterande mot edra barn, utan fostra dem städse i Jehovas tuktan och auktoritativa råd.” — Ef. 6:4, NW.
27. a) Vilka därutöver bör vara föremål för tuktan och aga för att bli disciplinerade? b) Vad måste vuxna människor lära? c) Om en människa tillgodogör sig tuktan och aga för att uppnå disciplin, vad är detta bevis för?
27 Men vi måste inse att ansvariga vuxna människor också bör vara föremål för tuktan och aga, att också de måste bli disciplinerade. Det finns saker och ting som vuxna måste lära. De måste lära sig att fostra och aga sina barn. De måste lära sig att lägga bort avund och svartsjuka, överkänslighet, avsiktligt dåligt uppförande, skymfligt tal, förbittring, omoraliskhet, vanvördnad, stolthet, vrede, orenhet. De vuxna måste på ett tidigt stadium lära sig vad kristen neutralitet vill säga. Således berör tuktan och aga varje del av en vuxen kristens liv. Att en kristen tillgodogör sig disciplin genom tuktan och aga är ett bevis på den eftersträvade mogenheten och på besinningsfullhet.
28. a) Vilka människor bland Jehovas tjänare omnämns särskilt här? b) Vilka privilegier har de, och vad behöver de?
28 Bland dem som skrider framåt på vägen mot mogenhet och liv i dyrkan av Jehova Gud finns det några som intar en framskjuten ställning. Till dem hör olika tillsyningsmän inom hela det teokratiska ”nya världens samhälle”. Det är ofta deras plikt att utdela kärleksfull aga åt sina bröder och medtjänare inför Gud. Måste också dessa människor i framskjutna ställningar bli föremål för disciplinerande åtgärder genom tuktan och aga? Ja. De bör trakta därefter. De har inte vuxit ifrån aga. De är inte för stora för att bli agade. De har samma behov som alla andra har, de har behov av att ständigt ta emot undervisning i Guds ord och ständigt ge akt på sitt handlingssätt, i det att de blir disciplinerade genom tuktan och aga förmedelst alla föranstaltningar genom den nya världens samhälle.
29. Vad bör de som intar framskjutna ställningar inse och sätta värde på?
29 De måste inse att inte endast har de fördrag med sina bröder i kärlek, utan deras bröder har också fördrag med dem i kärlek. En del tillsyningsmän och personer i framskjutna ställningar har skött sina uppgifter, som innebär stora tjänsteprivilegier, under många år, och alltså har de under lång tid arbetat tillsammans med sina bröder och till gagn för dessa, och deras medbröder har i sin tur villigt samarbetat med dem. Hur tacksamma bör inte dessa tillsyningsmän vara över att andra genom åren har haft överseende med deras ofullkomligheter och tillkortakommanden och av kärlek till Jehova Gud och hans rikes intressen har fortsatt och alltjämt fortsätter att samarbeta med dem! Ja, de som har framskjutna ställningar har också behov av tuktan och aga, och de bör ta emot denna aga med tacksamhet och uppskattning.
30, 31. Vem bör fördenskull ta emot tuktan och aga för att tillägna sig disciplin, och vad blir följden av att man gör det?
30 Disciplin genom tuktan och aga är alltså inte något som man bör skratta åt eller söka undvika. Syftet med de disciplinerande åtgärderna är att Jehovas tillbedjan skall befrämjas. De medför ståndaktighet i den kristna förkunnargärningen. De gör det möjligt för en människa att behålla sin plats i Jehovas verk och tillbedjan. Agans mål är dessutom liv för dem som tar emot Jehovas tuktan. Ingen bör fördenskull, oavsett vilken ställning han intar i Jehovas organisation, förringa eller bespotta agan. ”Jehovas aga, o min son, skall du icke förkasta; och avsky icke hans tillrättavisning, ty den som Jehova älskar, den tillrättavisar han, ja, såsom en fader gör med en son, i vilken han finner behag.” — Ords. 3:11, 12, NW.
31 I följande artikel skall vi göra en översikt över några tillvägagångssätt och handlingssätt som följs av Jehovas vittnen jorden runt. De utvisar att vittnena i sanning blivit föremål för ”fostran i rättfärdighet”, och vi tror att denna framställning skall uppskattas av alla som rätt värdesätter disciplin genom tuktan och aga.