hjärta, så kommer ett oräknat antal goda vänner att få rum i det. Det är sant att Jesus älskade Johannes alldeles särskilt, han kände sig dragen till honom på grund av samstämdheten i deras väsen, de var båda kärleksfulla och oförskräckta. Men Jesus begränsade ju Inte sin vänskap till Johannes, eller hur? Och vi bör inte heller dra upp några gränser i detta avseende.

Inte så få av oss uttrycker sig väl, är snara till att tala och har lätt för att tänka och för att kläda sina tankar i ord. Denna gåva bör man emellertid behärska, vara herre över. Låt inte orden löpa otyglat, och ge dig inte in på oväsentligheter. Mena inte att det är bara du som skall tala. Den som har lätt för att tala bör också ha lätt för att lyssna. Använd inte en massa onödiga ord. Försök säga mycket i få ord i stället för att säga litet med många ord. ”Den som spar sina ord har sann vishet.” Väg dina ord, så kommer dina ord att väga tungt. Låt sanningen flöda från dina läppar, men bli inte en pratkvarn. Tänk på att även tystnad ibland kan vara vältalig. ”Också en dåre aktas för vis, om han tiger — förståndig, om han tillsluter sina läppar.” — Ords. 17: 27, 28, AT.

Medan vi är på vår vakt mot våra svagheter, så låt oss alltså se upp också med våra starka sidor och komma ihåg att ”den som hyser vördnad för Gud undviker båda ytterligheterna”.

Äktenskapets gudomliga ursprung

”Därför, vad Gud har sammanokat må ingen människa skilja åt.” - Matt. 19:6, NW.

1. a) Vad är äktenskapet? b) Vem är den förnämsta parten i det, vem kan den ringare parten vara, och hos vem har äktenskapstanken sitt upphov?

ÄKTENSKAPET är en nära förening mellan två parter. Den förnämsta parten i äktenskapet kallas den äkta mannen. Den andra eller ringare parten kallas hustrun. Den ringare parten eller hustrun kan vara en enda person eller individ, eller också kan den vara en organisation, som består av två eller flera personer. Men fastän organisationen består av ett antal personer, utgör den dock inte ett antal hustrur; den utgör bara en enda — om man så får säga — hustru-organisation, ty alla organisationens medlemmar befinner sig i en enda förening med den ende äkta mannen. Denna underbara idé — äktenskap med en hustru, vare sig denna är en enda person eller en organisation, — har inte uttänkts och inte utformats av människan och inte heller av några av djuren, som är lägre än människan och fanns till före människan. Äktenskapstanken har sitt upphov hos Skaparen, och han grundade äktenskapet, han som har danat människorna och djuren och växterna, vilka gifter sig eller parar sig. Denne Skapare eller Danare är Gud, han som har frambragt hela universum, både det synliga och det osynliga.

2, 3. a) Med vilka ord erkänner Gud uppriktigt och trofast äktenskapliga förpliktelser? b) Till vem var dessa ord i verkligheten riktade?

² Skaparen vidgår eller erkänner uppriktigt och trofast en äktenskapsförbindelse för sin egen del. Han anger sig själv som part i