Se framtiden an med tillförsikt

”Intill slutet [håller vi] stadigt ... fast vid den tillförsikt vi hade i början.” — Hebr. 3:14, NW.

1. Har alla människor samma syn på framtiden? Förklara.

DE FLESTA människor avfärdar utan vidare varje ansats till beskrivning av en framtid som görs ljus av en rättfärdig ”ny ordning” genom att säga: ”Det kommer aldrig att bli så!” Eftersom de flesta helt saknar tillförsikt för framtiden, är det inte förvånande att de blir självupptagna och väljer att leva enbart för ”i dag”. Men Jehovas kristna vittnen delar inte denna nedslående syn på framtiden. I stället är deras hjärtan fyllda av tillförsikt, medan de ivrigt emotser en framtid som inte bestäms av själviska nationer eller giriga maktblock, utan av den levande Guden, Jehova. Likväl kan ens syn på framtiden bli otydlig. Hur då?

2. Vilken fara hotar en tillitsfull syn på framtiden, och på vilket sätt varnar oss aposteln Paulus i detta avseende?

² Faran ligger i att bli alltför engagerad i den nuvarande tingens ordning. Men du kan ha hört någon försvara ett sådant engagemang genom att säga: ”Man måste i alla fall vara praktisk.” Var du benägen att hålla med honom? Men vad kan hända, om människor fortsätter att utvidga sitt engagemang? Du kan själv ha sett resultaten. Det kan hända att alla i en familj — föräldrar och barn — blir så fördjupade i de nuvarande strävandena att deras bild av framtiden inte längre är verklig för dem. Det är bara vad de har vunnit genom så kallade ”praktiska” medel som har någon verklighet i deras ögon. Sig själva ovetande har de låtit sina hjärtan förändras, så att de blivit trolösa och önskar det som är ont. Är detta ett för starkt påstående? Det var i alla fall så aposteln Paulus uttryckte det: ”Tag er i akt, bröder, så att det aldrig i någon av er utvecklar sig ett ont hjärta, som saknar tro på grund av att det drar sig bort från den levande Guden.” (Hebr. 3:12, NW) Lade du märke till hur alltomfattande Paulus’ uttalande är? Han säger att det kan hända med ”någon”, vem som helst, av oss, ja, rentav med dem av oss som har tjänat Gud troget i åratal! För att detta inte skall hända bör vi granska vad som ligger framför oss i framtiden i avsikt att i våra hjärtan bekräfta att det Jehova har utlovat verkligen kommer att hända. När vi på så sätt har fått vår tillförsikt när det gäller framtiden underbyggd, kommer vi att ”intill slutet stadigt ... [hålla] fast vid den tillförsikt vi hade i början”. — Hebr. 3:14, NW.

Varför vi behöver tillförsikt för framtiden

3. Hur beskriver bibeln den nära förestående kraftmätningen i världen, och av vilket skrytsamt tillkännagivande åtföljs den?

³ Vad uppenbaras av den ofelbare vägvisaren, bibeln, i fråga om vår omedelbara framtid? Den beskriver hur nationerna, lurade av demoner, samlas till stridsformering mot Gud. Vi får veta: ”De [uttalanden som inspirerats av demoner] ... gå ut till konungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”, till den plats som heter ”Harmagedon”. (Upp. 16:14, 16) Så fullständigt är det bedrägeri som genomförs mot nationerna att de inte visar någon oro över denna nära förestående kraftmätning med Gud, utan i stället självsäkert proklamerar en tryggad framtid, i det de ropar ut: ”Fred och säkerhet!” Men knappt har denna skrytsamma proklamation uttalats, förrän ”plötslig tillintetgörelse strax [skall] komma över dem, alldeles som födslovåndan över en havande kvinna; och de skall på intet vis undkomma”. (1 Tess. 5:3, NW) Är detta kanske fortfarande långt avlägset? Inte om de nuvarande fredssträvandena av nationerna är ett tecken. Men det skall komma att bli en ännu mera häpnadsväckande händelseutveckling. Vad innebär den?

4. a) Hur börjar den ”stora vedermödan”? b) Vilket angrepp på Jehovas folk förmår honom att rädda dem?

⁴ Med förvånande plötslighet kommer det vilddjurslika politiska elementet att vända sig mot ”det stora Babylon”, den falska religionens världsvälde. Dess vämjeliga taktik visar sig till sist bli för mycket för de politiska styresmännen, så att inte ens de skökotjänster det gör kommer att rädda det från deras vrede. Deras förakt för dess förmenta värdighet visas av deras vildsinthet när de avslöjar det och uppslukar det och bränner upp det. (Upp. 17:5, 16; 18:8, 21) På detta sätt börjar den ”stora vedermödan” över djävulens synliga tingens ordning på jorden. De som tillber Jehova befinner sig synbarligen på en oskyddad plats, då de ”bo där utan murar och varken hava bommar eller portar”. (Hes. 38:11) Men de säger ”till Jehova: ’Du är min tillflykt och mitt fäste.’” (Ps. 91:2, NW) Detta är ett alltför gynnsamt tillfälle för att den djävulske ”Gog i Magogs land” skulle låta det passera. Med en stor hord, ”såsom ett moln för att övertäcka landet”, angriper han dessa till synes försvarslösa tjänare åt Gud. (Hes. 38:2, 16) Detta fega, oprovocerade angrepp gör att Jehova blir rättfärdigt uppbragt, och han träder fram till sina tjänares undsättning med de mäktigaste anfallsvapen som någonsin smidits: över de synliga fiendehorderna kommer pest, slagregn, hagelstenar, eld och svavel. (Hes. 38:18, 21, 22) På grund av att fiendestyrkorna förnekar att det finns någon gud alls, angriper de otåligt Jehovas folk. Alltför sent inser de att de strider mot den levande Guden!

5. Hur genomgripande blir Jehovas seger över sina motståndare?

⁵ Hur genomgripande är segern? Innebär den enbart en decimering? Det är mycket värre än så för dessa som hatar Guds tjänare! Inte ens en tiondel blir kvar. Segern är total! Jehova har bevarat sina trogna tillbedjare genom den avslutande delen av den ”stora vedermödan”, och de står nu på en jord som är renad från alla motståndare. Inte en enda gång har de behövt lyfta en hand till försvar för sig själva. Jehova har sörjt för detta genom det messianska riket och genom änglahärstyrkorna under befäl av hans Son! — Upp. 19:11—15, 19—21.

6. Vilken slutlig åtgärd mot Satan och hans demoner kommer sedan att företas, och vilka förhållanden kommer att känneteckna det messianska rikets styre?

⁶ Det återstår fortfarande en sak att göra efter kriget vid Harmageddon, och den utförs med stor snabbhet! De som tänkte sig ta rov — Satan, djävulen, och legionerna av hans osynliga demonhorder — blir fängslade i avgrunden; de kastas ner i avgrunden, och locket spänns fast och förseglas för tusen år! (Upp. 20:1—3) Nu börjar det messianska riket under Kristus ett ostört styre över dem som överlever denna stora ödeläggelse, och vid Guds bestämda tid förenar sig en stor skara av uppväckta med dem i att uppfylla jorden. Den förhärligade Kristus gör bruk av samma återställande krafter som han använde medan han var på jorden till att bota sjuka och uppväcka döda, och han kommer att föra fram de lydiga människorna till fullkomlighet under denna tusenåriga rättfärdighetsregering.

7. Varför behöver vi inte bekymra oss över att vi inte känner till varje detalj i fråga om framtiden, men vilken fördel har vi ändå?

⁷ Hur hänförande är inte skildringen av framtiden! Det är riktigt att vi inte känner till varje detalj, men det behöver vi inte heller. Det vi känner till är mer än nog för att vi skall kunna följa de snabbt framrusande tilldragelser som redan nu börjar utvecklas runt omkring oss. Men det kan hända att somliga blir oroade över sådana frågor som ifall alla religiösa präster skall dö med det stora Babylon eller ifall alla delar av detta stora religiösa välde skall försvinna samtidigt över hela jorden. Sådant behöver emellertid inte bekymra oss, som om upplysningar av detta slag vore nödvändiga för att vi skulle vidmakthålla vår tro på Guds storslagna löften. I stället bör vi tänka på vilken fördel vi har framför en värld som inte har klart för sig ens en enda detalj i fråga om vad morgondagen skall föra med sig, mycket mindre en bild som når tusen år in i framtiden! Vi bör verkligen vara tacksamma över att vi, om vi med tillförsikt förtröstar på Jehova, har alla skäl att se fram emot vad som ligger framför oss. Han själv uttryckte det så här: ”Välsignad är den man, som förtröstar på Jehovah och vars fasta hopp [tillförsikt, NW] är Jehovah.” (Jer. 17:7, Myrberg) Dessutom har vi ytterligare ett annat storslaget skäl att hysa tillförsikt.

Tillförsikt tack vare Jehovas beskydd

8, 9. a) Nämn ett annat framträdande skäl till att vi bör hysa tillförsikt för framtiden. b) Varför vet vi att saker och ting kommer att ske precis som Jehova har förklarat?

⁸ Av det vi redan har dryftat bör det vara uppenbart att ett viktigt skäl till att vi bör hysa tillförsikt är kunskapen att Jehova står bakom trogna kristna. I motsats till de harhjärtade spejarna, som förde med sig tillbaka en nedslående rapport om det land som Jehova hade lovat åt israeliterna, hyste Josua och Kaleb tillförsikt till att Han skulle leda dem till seger, och de förklarade: ”Frukten icke för folket i det landet, ty de äro såsom vårt bröd. Deras skydd har vikit från dem, men Jehová är med oss; frukten icke för dem.” (4 Mos. 14:9, Åk) De kristna i denna tid bör också dela denna tillförsikt, eftersom det är skrivet: ”Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?” (Rom. 8:31) I själva verket är skribenten Paulus så övertygad om att bandet av kärlek mellan Jehova Gud och hans trogna tillbedjare är obrytbart att han förklarar att ingenting och ingen kan skilja dem från Guds kärlek. (Rom. 8:35—39) Vilket framträdande skäl till att hysa tillförsikt är inte detta!

⁹ Guds tjänare har alltså fullt tillräckliga skäl att se fram emot en framtid som är ljus och inbjudande. De har inga skäl att tro att saker och ting kommer att utvecklas på ett sätt som skiljer sig från vad Jehova har förklarat i sitt ord. Han är inte lik människor som underlåter att hålla sitt ord, utan han har alltid visat sig vara lojal mot sina vänner. Paulus trodde detta, och hans tillförsikt till Gud och den utlovade framtiden var inte bortkastad. Om han befann sig här på jorden i denna tid, skulle han ivrigt se fram emot uppfyllelsen av Guds löften. Det bör vi också göra.

10. a) Stöder Psalm 91 tanken på individuellt beskydd under den ”stora vedermödan”? b) Vad slags beskydd kommer Gud att ge?

¹⁰ Bör vi för övrigt förvänta att Jehova, på grund av att han står på vår sida, på mirakulöst sätt kommer att ingripa för att beskydda var och en av oss personligen mot död eller skada under den ”stora vedermödan”? Både Psalm 91:7—12 och Ordspråksboken 3:25, 26 har av somliga med orätt anförts som ett stöd för denna uppfattning. I psalmen heter det: ”Om ock tusen falla vid din sida, ja, tio tusen vid din högra sida, så skall det dock icke drabba dig.”a För att vi inte skall läsa in mer i denna text än vad som står i den måste vi fråga oss om Mose här talar om den kommande ”stora vedermödan” och tillkännager ett allmänt skydd för Guds tjänare som individer betraktade under den tiden. Det kan knappast förhålla sig så, när vi tänker på att Paulus flera hundra år längre fram visade att hängivna efterföljare till Jehova fram till den tiden hade utstått begabberi, gisselslag, fängelse, misshandel och många andra förföljelser, ja, till och med blivit dödade. Men vi kan vara säkra på att Jehova kommer att beskydda dem som grupp mot att bli utrotade av fienderna under den ”stora vedermödan”, och Han själv skall inte komma vid dem, när han verkställer ogynnsamma domar. — Hebr. 11:36—38.

11. a) Bevisar Ordspråksboken 3:25, 26 att ingen enskild lojal efterföljare till Gud kommer att bli kidnappad eller arresterad? b) Vilka exempel har vi i detta avseende?

¹¹ Ger oss Salomo, som skrev det tidigare nämnda ordspråket, skäl att förvänta gudomligt skydd mot all fysisk skada? Han sade: ”Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga. Ty HERREN [Jehova] skall då vara ditt hopp [din tillförsikt, NW], och han skall bevara din fot för snaran.” Förefaller inte detta vara bevis för att Jehova Gud inte kommer att tillåta att hans lojala efterföljare blir kidnappade eller arresterade under den ”stora vedermödan”? Vi får inte glömma att när Salomo skrev detta, gjorde han det inte med oss i denna tid i tankarna, utan först och främst till gagn för dem som levde under hans rike. (Ords. 1:1—4; 3:25, 26) När vi betraktar hans ord på det sättet, inser vi att han gav israeliterna råd som skulle hjälpa dem att leva ett rättrådigt liv och som skulle vara till gagn för dem i det dagliga livet. På detta sätt skulle de bevaras från ”snaran”. Vad slags snara? Till exempel lockelserna från en prostituerad, som går på gatorna och söker ett offer. (Ords. 5:3—14) Vi kan förstå att hans ord är utomordentliga råd också för oss. Men de är inte en försäkran om att vi inte kommer att bli arresterade, lika litet som den trogne Jeremia var immun mot att arresteras under det som var ”ändens tid” för Jerusalem. (Jer. 37:15, 21) Inte heller kan vi mena att det är otänkbart att några under den ”stora vedermödan” skall behöva förlora livet på grund av att de lojalt håller fast vid sin kristna ostrafflighet — aposteln Jakob förlorade ju livet. (Apg. 12:1, 2) Likväl har vi verkligen gudomligt beskydd. Hur då?

12. a) Hur vet vi att vi blir beskyddade som klass? b) Kommer Jehova att glömma dem som förlorar livet, trots att de är trogna? Vilken föranstaltning har han gjort?

¹² Vi har bevis för att Gud beskyddar oss nu som klass. Ja, om det inte förhöll sig så, skulle vi för länge sedan av Satan ha blivit utplånade från jordens yta. Likväl kan det vara somliga individer som dör på grund av hög ålder och sjukdom under den ”stora vedermödan” eller, i likhet med våra bröder i Malawi, på grund av förföljelse. Kan vi, med tanke på sådana eventualiteter, fortfarande se framtiden an med tillförsikt? Helt visst! Jesus förklarade att de döda skall höra hans röst och komma fram i en uppståndelse. (Joh. 5:25—29) Detta upphäver alltså dödens verkningar, gör slut på dem. Nej, bibeln lovar inte att Satan kommer att avbryta sin provsättning av var och en av oss under den kommande ”vedermödan”, men blir vi inte tröstade av att veta att Jehova Gud inte kommer att glömma oss, om vi dör på grund av vår trogna tjänst för honom under den tiden?

13. a) Kommer Guds folk som helhet också att tillintetgöras vid den tid då det stora Babylon blir förstört? b) Vilket gensvar från Guds tjänares sida kräver detta?

¹³ Beskyddet över oss som skara kommer att fortsätta under tillintetgörelsen av det stora Babylon och kriget vid Harmageddon in i den nya ordningen. Vilken grundval för tillförsikt till Jehova som en som uppfyller sina löften kommer vi inte att ha, när det stora Babylon ligger maktlöst och dess förmåga att behärska världens angelägenheter har bragts till intet! Det är inte att undra på att Guds tjänare uppmanas att jubla då det går under — ropet ljuder: ”Gläd dig över vad som har vederfarits henne, du himmel och I helige och I apostlar och profeter, då nu Gud har hållit dom över henne och utkrävt vedergällning för eder!” (Upp. 18:20) Dessa kan alltså hysa tillförsikt till att de skall få skydd, när Gud avrättar de onda, och att de skall bli förda in i hans nya, rättfärdiga ordning. — Matt. 25:46.

Att nu rätta till sig för förhållandena i den nya ordningen

14. Vilken eventualitet framträder för dem som inte bryr sig om att göra nödvändiga förändringar för att komma i överensstämmelse med rättfärdiga normer redan nu?

¹⁴ Men för att kunna se framtiden an med tillförsikt måste vi också börja att nu rätta till vårt liv och vårt tänkesätt i enlighet med de normer som Jehova Gud uppenbarar för oss genom sitt ord och sin organisation. Det är sant att det är svårt att korrigera sedan lång tid inrotade dåliga vanor och attityder, men vi får inte ursäkta oss genom att säga: ”Jag skall vänta med att ändra mitt handlingssätt tills den nya ordningen har kommit. Det kommer att vara lättare då.” En sådan uppsåtlig ringaktning av Guds uppsåt skulle kunna utgöra en synd i hans ögon, och det kan leda till att vi helt och hållet förverkar vår rätt att komma in i hans nya ordning. — Jak. 4:17.

15. Är förståelsen i fråga om läror och profetior de enda områden inom vilka vi behöver göra förändringar? Vilket bistånd får vi för att göra förändringar i vårt tänkesätt och i våra handlingar?

¹⁵ Sådana justeringar är inte nödvändigtvis begränsade till blott och bart ett intellektuellt samtycke när det gäller förståelsen av läror eller profetior, enligt den förklaring som den ”trogne slaven” har gett. Justeringarna kan inbegripa en hjärteförändring — det kan till exempel kräva att vi rycker upp med rötterna fördomar eller attityder som verkar som hinder, när det gäller att vi skall helhjärtat älska alla människor, oberoende av deras ras eller samhällsställning. (Apg. 10:34) Det skulle också kunna vara någon besmittelse från den gamla världen, någonting som har avslöjats som motbjudande i Guds ögon, som måste rättas till. I sin gränslösa kärlek till oss har Jehova Gud gett oss dugliga församlingstillsyningsmän till att hjälpa oss att göra dessa behövliga justeringar. Paulus uppmuntrar oss att villigt ta emot deras bistånd. Han skrev: ”Nu begär vi av er, bröder, att ni har aktning för dem som arbetar strängt ibland er och presiderar över er i Herren och förmanar er och att ni i kärlek visar dem mer än utomordentlig hänsyn på grund av deras arbete.” (1 Tess. 5:12, 13, NW) Ett positivt gensvar på deras omtänksamma ledning kommer inte bara att göra deras arbete lättare, utan också tjäna till att forma våra liv i överensstämmelse med Guds anordning för livet i den nya ordningen och göra att vi med iver ser framtiden an, på grund av att vi inser att Jehovas sätt att handla med sitt folk är överlägset.

16. Vilken inställning bör vi visa i fråga om arbetsuppgifter, enligt det föredöme som gavs av Jesaja och Kristus Jesus?

¹⁶ Inte heller råder det något tvivel om att det i den nya ordningen kommer att finnas fullt upp av arbete av alla slag som kommer att behöva utföras. Kommer vi att ha inställningen att vara villiga att tjäna, arbeta, med vad det vara må som vi blir anvisade att göra? Guds tjänare i gången tid visade sådan villighet, oberoende av om det ansvar som gavs åt dem var upphöjt eller oansenligt. Jesaja godtog med iver det svåra arbetet att vara profet, och han förklarade: ”Här är jag, sänd mig.” (Jes. 6:8) Jesus erkändes visserligen som ”Herre” av sina lärjungar, men genom att tvätta deras fötter visade han sin villighet att till och med tjäna i en slavs ställning. (Joh. 13:3—17) Vilket utmärkt föredöme gav han oss inte!

17. Vad kommer att krävas från vår sida för att fullgöra uppgifter som vi inte har förkärlek för? Vilka andra förändringar kan vi behöva göra?

¹⁷ Det kan hända att den arbetsuppgift vi får kommer att vara en som vi själva inte skulle ha valt. Det kan hända att vi, åtminstone till att börja med, inte tycker om det hårda arbete som är nödvändigt för att föra jorden fram till ett paradisiskt tillstånd. Det kommer också att kräva osjälviskhet från vår sida, eftersom en stor del av våra ansträngningar inte kommer att gälla våra egna personliga intressen, utan kommer att gälla förberedelsen för och omsorgen om en stor skara uppväckta, av vilka de flesta inte kommer att ha någon kunskap om Jehova Gud. Kan du föreställa dig hur stort och omfattande arbete det är fråga om enbart för att omvandla dessa människors sinnen och hjärtan till ett tänkesätt i överensstämmelse med den nya ordningen? Då kommer det inte att gå bra för dem som har en benägenhet att vara lättjefulla. Varningen i ordspråket lyder: ”Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.” (Ords. 21:25) Det kan alltså krävas att vi för vårt tänkesätt till rätta igen nu, när det gäller vår inställning till det arbete som Jehova ger oss att utföra för närvarande och i framtiden. På det sättet kan vi se framtiden an med glädje.

18, 19. a) Vilken möjlighet finns beträffande den plats där man kommer att bo på den paradisiska jorden? b) Hur bör vi betrakta vår tilldelade boningsort i den nya ordningen, och varför kommer vi inte att lämnas åt oss själva där?

¹⁸ När det gäller var vi kommer att bo i det framtida paradiset, är det mycket möjligt att vi kommer att bli anvisade platser att bo på snarare än att det kommer att överlåtas åt oss att själva välja. Hur väl vi kommer att anpassa oss efter en sådan anordning kan visas av vår villighet i denna tid att bege oss till den församling eller det bokstudium som vi ombeds att understödja. Om vi anpassar oss till vår anvisade boningsort i den nya ordningen, kommer den snabbt att bli vårt ”hem”, och vi kommer att lära oss älska den. Det är på det sättet som missionärerna kommer att känna det i fråga om sina predikouppdrag redan i denna tid.

¹⁹ Det är också vederkvickande att veta att Jehova Gud kommer att se till att det utväljs ”furstar” till att betjäna oss och ge oss ledning. Återigen bevisar han att han förstår våra verkliga behov, vad som är bäst för oss, och detta är ytterligare ett skäl att hysa tillförsikt, eftersom vi vet att vi inte skall bli lämnade åt oss själva, utan kommer att ha trogna och beprövade män, som kommer att tillvarata våra intressen.

Hänförande utsikter för framtiden

20, 21. a) Varför behöver vi inte spekulera i fråga om framtiden? b) Nämn några av de hänförande ting beträffande framtiden som bibeln verkligen säger oss något om.

²⁰ När vi blickar in i framtiden, har vi många inbjudande utsikter framför oss. Därför behöver vi inte spekulera över detaljer som bibeln inte nämner något om, utan vi bör vara villiga att vänta på Jehova i stället för att vara missnöjda eller bli oroade över sådana saker. Varför skulle vi spekulera över vilka som kommer att bli uppväckta, hur barn kommer att bli omhändertagna, vad slags hus som kommer att byggas, om vi kommer att använda maskiner, och liknande frågor? Om vi verkligen behövde veta detta, skulle Jehova ha gett svaren.

²¹ I stället för att spekulera över det okända är det mycket bättre att koncentrera sig på de hänförande ting som bibeln verkligen säger någonting om. Främst av dem är utsikten till liv med Guds godkännande. En jord som överflödar av liv är vad bibeln utmålar. Vilken glädje kommer det inte att bli att välkomna de döda tillbaka! Tänk hur tårar av lycka kommer att strömma, när älskade anhöriga återförenas! Och föreställ dig att själv möta de trogna tjänare åt Gud som är omnämnda i bibeln! Och hur hänförande kommer det inte att vara att se våra kroppar ”återvända till sin ungdomskrafts dagar”! (Job 33:25, NW) Vilken glädje kommer det inte att vara att leva i ett paradis med fullkomlig föda, tillfredsställande arbete, kamrater som vi tycker om att umgås med och, bäst av allt, fullständig frihet att tillbedja vår Gud, Jehova!

22. Vilken försäkran har vi om att vi kan se framtiden an med tillförsikt?

²² Kan vi verkligen vara säkra på att det är så framtiden kommer att bli? Ja, det kan vi, eftersom Jehova Gud har lovat det. Han kommer inte att underlåta att förverkliga det, eftersom ”det är omöjligt för Gud att ljuga”. (Hebr. 6:18, NW) Därför ser vi ivrigt fram emot de händelser vi har framför oss, och vi gör det med full tillförsikt till honom som gestaltar framtiden!

[Fotnoter]

[Bild på sidan 494]

Till skillnad från de harhjärtade förde Josua och Kaleb med sig en god rapport med full tillförsikt till att Jehova skulle ge dem det utlovade landet