Hur kommer du att tillbringa julen?

SER du ivrigt fram emot julen och kanske till och med räknar dagarna? Millioner människor gör det. Eller kommer du att fira julen bara halvhjärtat? Eller kanske inte alls? Det finns millioner människor som inte känner någon entusiasm inför festligheterna. Hur kommer du att tillbringa julen?

Många människor betraktar julen som en av de underbaraste tiderna på året. Även om dess många seder och bruk skiftar från land till land, bidrar dock var och en av dem på sitt eget särskilda sätt till att ge popularitet åt firandet. På norra halvklotet är det den tid då man ”drömmer om en vit jul” — den välluktande doften av granar; den festliga atmosfären på de till trängsel fyllda gatorna, som är dekorerade med kulört belysning; människor som handlar och är nedtyngda av paket inslagna i färggranna papper; musiken från de bekanta julsångerna. På södra halvklotet — till exempel i Australien — förbereder man sig för att äta julmiddagen ute i det fria. Och i Brasilien är det sed att människor går ner till badstränderna.

Men trots att julen är populär, har antalet människor som firar den minskat. En europeisk nyhetsbyrå meddelade att ”för milliarder människor existerar inte denna högtid”. Den förklarade att en del afrikanska och asiatiska länder som fått självständighet har gjort sig kvitt ”kristna högtidsfiranden”. Men även i så kallade kristna nationer i Europa och Amerika har många människor slutat upp med att fira jul. Varför har man gjort det?

Datum för julfirandet

Någon som inte bekänner sig till kristendomen kan uppenbarligen ha invändningar mot att fira vad som vanligtvis anses som Kristi födelsedag. Man skulle däremot förvänta att människor som i Kristus Jesus ser en gudomlig anordning för människans återlösning från synd och död också skulle visa något slag av uppskattning för denna anordning. Skulle inte firandet av Kristi födelsedag den 25 december vara ett fint sätt att göra detta på?

Men föddes Kristus verkligen den 25 december? New Catholic Encyclopedia besvarar denna fråga på följande sätt: ”Datum för Kristi födelse är inte känt. Evangelierna anger varken dagen eller månaden.” En skribent för en dagstidning i London framhöll: ”Den snart sagt enda sak [i denna fråga] som historikerna är ense om tycks vara att den [Kristi födelsedag] inte var den 25 december.”a

Denne skribent fortsatte emellertid med att framhålla: ”Det som är av verklig betydelse är att man firar händelsen.” Du kanske samtycker till detta. Men tycker du inte att det är egendomligt att fira en persons födelsedag på en annan dag än årsdagen av hans födelse? Är rätt datum inte av någon betydelse alls? Borde man inte välja ett datum med åtminstone någon grundval hellre än ett med liten eller ingen grundval alls?

Händelsen firas

Låt oss för resonemangets skull anta att ”det som verkligen har någon betydelse är att händelsen firas”. Att Kristi födelse var av betydelse skulle ingen kristen vilja förneka.

Men hur viktig Jesu födelse än var, skulle den inte kunna kullkasta bibelns sanning i Predikaren 7:2, som säger att ”bättre är dödens dag än födelsedagen”. Från Guds ståndpunkt sett är dessa ord lätta att förstå. Under sitt liv kan en människa bygga upp en fin meritlista av tjänst för sin nästa och för sin Gud, ett gott anseende som inte kommer att bli utan belöning. Livet börjar vid födelsen som ett frågetecken och slutar vid döden som ett utropstecken. En människas livsmönster identifierar klart vad hon verkligen var.

Jesus hade tjänat Gud troget under sin föremänskliga tillvaro i himlarna. Men skulle han efter sin födelse som människa fortsätta att göra så, nu då han skulle komma att vara tillsammans med syndare och bli föremål för satanisk påtryckning? Hans död i trohet besvarade denna fråga jakande och försäkrade honom om en uppståndelse till himmelen igen och till en ännu högre ställning än han förut hade haft. (Fil. 2:5—11) Därför var för Kristus själv hans dödsdag bättre än hans födelsedag.

Om vi nu för mänskligheten in i bilden — vilken dag har fört med sig det största gagnet för den? Var det att barnet Jesus vid födelsen fick mänskligt liv som åstadkom en återlösning av mänskligheten eller var det snarare att den smorde Jesus offrade sitt mänskliga liv i döden? — Hebr. 9:14, 15.

Med tanke på detta bör vi inte bli förvånade över att Jesus befallde sina efterföljare att fira minnet av hans död. (Matt. 26:26—30; 1 Kor. 11:23—26) Detta skulle enligt judisk kalender göras den 14 Nisan — den exakta årsdagen för hans död. Men bibeln antyder inte någonstans att Kristi födelsedag också skulle firas.

Den som firar Kristi födelsedag den 25 december i stället för Kristi död den 14 Nisan firar i verkligheten — även om han gör det i all uppriktighet — fel händelse på fel datum. Hur har en sådan förvirring uppkommit?

Julens europeiska ursprung

Vi kommer att förstå saken bättre, om vi kommer ihåg att julen huvudsakligen kommer från norra halvklotet. Då hedningar i Europa blev omvända till kristendomen, gjordes ett försök att få de kristna att utöva allmänt vedertagna hedniska sedvänjor och acceptera hedniska uppfattningar. Den 25 december — omkring vilken tidpunkt dagarna på nytt börjar bli längre — firade de soldyrkande romarna den oövervinnliga solens födelsedag (natalis solis invicti). På 300-talet v.t. ändrades detta till ett firande av Guds Sons födelse. Granen, som användes av hedniska germanska stammar i deras firande av vintersolståndet, antogs längre fram som ett ”julträd”. Hedniska och kristna uppfattningar och sedvänjor smälte så småningom samman eller förenades.

En dagstidning i British Columbia i Canada sade angående denna utveckling: ”Julen är en produkt av den tidiga medeltida kyrkans synkretistiska strategi [ett försök att försona och förena olika religiösa systems uppfattningar]. ... Faran i synkretism och därmed förbunden teologi är att de öppnar en dubbelriktad gata. Avsikten är att den kristna sanningen skall undantränga de förkristna trosuppfattningar som den förmodas ha avslöjat, men ofrånkomligen händer också det motsatta lika gärna. Det vill säga: den kristna sanningen färgas av förkristna idéer, och resultatet blir ren hedendom.”

Kanske du nu lättare kan inse varför vissa människor, som har stor kärlek till Kristus och till det som han lärde, har slutat upp med att fira julen som en religiös helgdag.

Hur förhåller det sig med en icke-religiös jul?

Oavsett vilken religiös betydelse julen än har firar somliga människor julen helt enkelt som en icke-religiös helgdag för familjen, i synnerhet ”för barnen”. De påstår att de genom att göra så befrämjar en bättre familjeatmosfär och stärker vänskapsförhållandena.

Det är en god och fin sak att ge gåvor, och utan tvivel fördjupar det kärleksbanden och vänskapen mellan vänner och släktingar. Men är det som tillhör julen — jultomten och julklappar — verkligen nödvändigt för att vi skall kunna överraska våra barn, våra släktingar och våra vänner med en gåva?

Det är inte alla föräldrar som tycker att det ligger något gott i att roa barn med berättelsen om jultomten. Det kan uppkomma problem, alldeles som det visades i fallet med en flicka i sjuårsåldern som blev intervjuad i Nordamerika. Hon sade: ”När jag nu vet att jultomten inte finns i verkligheten, börjar jag undra om Jesus verkligen finns eller inte.”

En flicka i 10-årsåldern i Canada blev också upprörd: ”Jag vet att det inte finns någon jultomte. Då jag såg att texten på julklapparna, som man inbillade mig kom från tomten, var skriven med min mors handstil, visste jag hur det var. Jag sade det till mina föräldrar. De sade att det inte var en lögn. De kallade det fantasi. Min far sade: ’Jag har aldrig i mitt liv ljugit för dig.’ Jag sade: ’Hur är det då med jultomten och tandtroll och allt det andra?’ Han sade att det finns vissa saker som barn verkligen tycker om att tro på, eftersom det är roligt. Men jag kallar det fortfarande för en lögn.”

Detta borde ge vuxna — i synnerhet föräldrar — orsak till eftertanke. Skulle inte en praktisk gåva, som ges vid en tid då det finns ett behov, bli mer uppskattad än en gåva man ger vid ett förutbestämt datum bara på grund av en känsla av förpliktelse? Dessutom stärks knappast kärleksbanden mellan föräldrar och barn genom att man förleder barnet till att tro att det har fått en gåva från en mytisk jultomte.

Med tanke på detta är det inte svårt att förstå varför somliga människor, fastän de älskar att ge gåvor och göra fina saker för sin familj och sina vänner, har slutat upp med att fira inte bara en religiös jul, utan också en icke-religiös sådan.

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 4]

”Datum för Kristi födelse är inte känt. Evangelierna anger varken dagen eller månaden.” — New Catholic Encyclopedia.

[Infälld text på sidan 4]

”Jesus befallde sina efterföljare att fira minnet av hans död. ... Bibeln antyder inte någonstans att Kristi födelsedag också skulle firas.”

[Infälld text på sidan 5]

På 300-talet v.t. ändrades en av de soldyrkande romarnas högtider till firandet av Guds Sons födelse.

[Infälld text på sidan 5]

En ung flicka sade: ”När jag nu vet att jultomten inte finns i verkligheten, börjar jag undra om Jesus verkligen finns eller inte.”