”Bemöda er kraftigt”!

”Bemöda er kraftigt om att komma in genom den trånga dörren, ty många, det säger jag er, skall söka komma in men skall inte kunna det.” — Luk. 13:24, NW.

1. Vilket praktiskt råd fick en klass i Gileadskolan vid avslutningen?

HUVUDTALAREN vid skolavslutningen för en klass vid Vakttornets Bibelskola Gilead för inte så många år sedan gav följande råd till dem som snart skulle vara missionärer: ”Varje dag i vårt liv bör vi kunna gå till sängs om kvällen och vara glada och lyckliga över den dagen i vårt liv på grund av att vi kan se det goda som vi åstadkommit genom vårt hårda arbete. ... Arbeta hårt, så kommer ni att vara glada över det ni utför.” Det råd som Sällskapets Vakttornets president gav var praktiskt såväl som att det hade en god grund i Skriften. Hårt arbete är nödvändigt för att man skall känna lycka, i synnerhet om man är upptagen med att kungöra Jehovas annalkande nya tingens ordning.

2. Beskriv den inställning till arbete som är utbredd i världen i vår tid.

² Om du är upptagen med detta, hur betraktar du då ditt arbete i den kristna tjänsten? Är du villig att ägna dig åt det med flit? Är det den viktigaste källan till din lycka i livet? Finner du äkta glädje i det prediko- och undervisningsarbete du utför, i det du strävar att bli skicklig i det och frikostigt delar med dig åt andra av dess gagn? Detta är mycket bra, ty vem vill på nytt hemfalla till den inställning till arbete som är så utbredd i världen i vår tid? Överallt tycks människor ovilliga att ägna sig åt arbete, och många som har anställda klagar över att dessa blir mer och mer sölande, slarviga och likgiltiga. ”Ta det lugnt; det arbete du räddar kan vara ditt eget”, sägs vara parollen för många fackföreningsombud. Strejker sägs vara ett fördärv för samhället i många länder, där oron på arbetsmarknaden blir alltmer besvärande för arbetsgivaren. Den föränderliga inställningen till arbete framhölls av en ung man: ”Tala inte om för mig hur jag skall arbeta. Jag tillhör en annan generation, och vi arbetar helt enkelt inte så hårt.”

3. Vilken annan sida har problemet med uraktlåtenheten att arbeta?

³ Det är inte bara så att arbete blir mer och mer impopulärt, utan det är uppenbarligen så att många blundar för olika sätt att undvika allt arbete. Denna del av problemet med uraktlåtenheten att arbeta lades fram i U. S. News & World Report för 8 februari 1971 under temat ”Välfärdshjälp utan kontroll”. Här beklagades den vitt utbredda situation som exemplifierades av situationen i staden New York, där var sjätte person sades leva på socialhjälp, huvudsakligen på grund av att fäder vägrade att arbeta och slingrade sig undan ansvaret att försörja sina barn och mödrarna till dessa barn. Den 22 januari 1971 höll Förenta staternas president ett tal med en rapport om tillståndet i unionen, och då förklarade han i samband med att han anbefallde lösningar på det allvarliga problemet: ”Låt oss också skapa en effektiv drivfjäder till arbete och en effektiv förutsättning för arbete.”

4. a) Måste de kristna tvingas att arbeta? b) Varför bör människan finna glädje i det arbete hon utför?

⁴ Sanna kristna behöver inte tvingas till arbete. Sådan lättja fördöms av bibeln, som ger denna föreskrift: Låt ”er strävan gå ut på att leva i stillhet och att sköta er egen syssla och arbeta med edra händer, alldeles som vi har bjudit er”. (1 Tess. 4:11, NW) Gud danade människan sådan att hon skulle finna glädje i det arbete hon utför och vinna djup tillfredsställelse och belåtenhet därigenom. En sådan föranstaltning är verkligen en storslagen gåva och en välsignelse från Jehova. ”Om någon kan äta och dricka och njuta, vad gott är, under all sin möda, så är också detta en Guds gåva. Och jag såg, att intet är bättre för människan, än att hon är glad under sitt arbete; ty detta är den del hon får.” — Pred. 3:13, 22; 2:10, 24; 5:17.

5. Förklara varför Guds folk behöver undvika världsliga inställningar till arbete.

⁵ Följaktligen behöver Guds folk undvika världsliga inställningar till arbete. Det är nödvändigt att de arbetar för att försörja sig själva och att de åt sina anhöriga ”skaffar en ärlig försörjning, inte endast inför Jehova, utan också inför människor”. (2 Kor. 8:21, NW; 2 Tess. 3:10; 1 Tim. 5:8) De är väl medvetna om att lättja kommer att leda till fattigdom och fördärv, inte bara i fråga om materiellt uppehälle utan i synnerhet i fråga om andliga ting. (Ords. 10:4; 24:33, 34; 21:25) Att betrakta sådana angelägenheter som enbart en del av livet skulle vara ödesdigert, i synnerhet om lättjans smitta påverkade ens andliga gärningar och skadade ens andlighet. Det är verkligen så att ”lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger”. — Ords. 19:15.

Varför Jehovas vittnen håller sig verksamma

6. a) Varför är Jehovas vittnen mycket verksamma människor? b) Hur får man beskydd och lycka genom att hålla sig verksam?

⁶ Alldeles som man kan förvänta är Jehovas vittnen mycket verksamma människor, men bör man beklaga dem därför att de är så upptagna med att arbeta hårt? De bedriver ett omfattande enskilt bibelstudium, är närvarande vid fem möten varje vecka i församlingen och använder mycken tid varje månad till att predika de goda nyheterna om Guds rike och göra lärjungar av människor, förutom att de sörjer för sitt eget och sina familjers uppehälle. Genom att de håller sig verksamma har de glädjen och tillfredsställelsen att ge ära åt Jehovas namn och trösta dem som söker sanningen, och de har löftet om belöningen evigt liv. Genom att de är verksamma har de ett skydd mot många av de frestelser och snaror som kommer genom världen, köttet och djävulen. När du besöker en församling av Jehovas vittnen kommer du därför att finna att de är ett lyckligt folk, och de lyckligaste av alla bland dem är sannolikt de som har mest att göra med att predika Guds ord för andra och undervisa dem. — Ps. 144:15; Apg. 20:35.

7. a) Vilka andra tvingande behov kräver att de kristna arbetar hårt? b) Förklara varför det är ett privilegium att vara tjänare i församlingen och hur andra bör betrakta tjänarnas hårda arbete.

⁷ Någonting annat som håller samvetsgranna, hårt arbetande kristna verksamma är att de behöver bistå sina kristna bröder såväl som förbereda deltagande i de olika mötesprogrammen osv. De som är tjänare i församlingarna har ännu fler plikter att fullgöra. Det är ett privilegium som dessutom ger en djupt känd tillfredsställelse att de kan bistå dessa ödmjuka ”får” i Jehovas hjord, vilkas tacksamhet de röner. (1 Tess. 5:14; Fil. 2:3, 4; 1 Kor. 10:24, 33; Rom. 15:1, 2) Sådana hårt arbetande tillsyningsmän i församlingarna är djupt uppskattade och högt värderade av sina bröder. — 1 Tim. 5:17; Hebr. 13:7.

8. Nämn en annan orsak till att de kristna måste arbeta hårt.

⁸ En annan orsak till att sådana tjänare har så mycket att göra är att det är så kort tid kvar för denna tingens ordning; därför måste de vara flitiga. ”Gå inte och söla i ert arbete. Var glödande genom anden. Gör slavtjänst åt Jehova. Fröjda er i hoppet.” Den överhängande faran i vår tid kräver att de arbetar på det av hela sin själ, ”såsom för Jehova”. Det är ett livsfrälsande arbete, och det förhåller sig alldeles som Jesus sade vid ett tillfälle: ”Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka.” — Rom. 12:11, 12; Kol. 3:23, 24; NW; Joh. 9:4.

9. a) Varför är detta förkunnararbete inte tråkigt utan stimulerande? b) Vad slags sysselsättningar söker vår tids ungdomar?

⁹ Vilken stimulerande, vederkvickande uppfordran som erbjuder sig i detta livsfrälsande arbete, som aldrig skall återkomma! Det finns ingenting tråkigt, rutinmässigt eller ointressant i denna sysselsättning, och därför kan det inte sägas att den inte erbjuder ungdomarna sådana tilltalande framtidsutsikter som ungdomar söker. En rapport som gäller Harvarduniversitetets avgångsklass år 1970 säger ”att studenterna blir mer och mer osäkra om vad de skall göra efter universitetsutbildningen och att många godtar och till och med välkomnar kroppsarbete. ... Många nyutexaminerade tog anställning som taxiförare, lagerarbetare, bokhandelsmedhjälpare och hantverkare därför att de fruktade att deras identitet skulle gå förlorad och deras energi skulle missbrukas i traditionella arbeten.” — New York Times, 3 mars 1971.

10. Vilket arbete tog Jesus itu med såsom ung man, och gav det honom tillfredsställelse?

¹⁰ Arbete med händerna är gott och tillfredsställande därför att det ger den som arbetar glädjen av att uträtta någonting, men det är inte den mest meningsfulla sysselsättning som en person kan ägna sig åt. Människans Skapare vet mycket väl vilka arbeten som krävs för att människan skall bli tillfredsställd, och det är mycket intressant att lägga märke till vilket arbete som han anvisade sin Son att utföra. Det kom en tid då Jesus satte sitt förvärvsarbete såsom timmerman åt sidan för att ägna sig åt långt viktigare och oändligt mycket mera meningsfulla strävanden, och han fann behag i att göra detta. (Joh. 5:17; Ps. 40:9; Hebr. 10:7) Han utförde det arbete som Jehova förelade honom och fann det lika givande och vederkvickande som mat. När hans lärjungar vid ett tillfälle uppmanade honom att äta, svarade han: ”Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk.” När han slutfört sitt arbete var han vederkvickt av den glädje som kommer av att man fullbordat någonting, och han kände äkta tillfredsställelse. — Joh. 4:34.

Hårt arbete ger lycka

11. a) Arbetade Jesus hårt, och fick han lycka genom sitt arbete? b) Vad är huvudpunkten i hans liknelse i Matteus 25:14—30?

¹¹ Betrakta oavvänt ”den främste förmedlaren och fullkomnaren av vår tro, Jesus. För den glädje som var honom förelagd uthärdade han”, ja, ända till en vanhedrande död på tortyrpålen. (Hebr. 12:2, NW) Hans föredömliga levnadsbana betydde hårt arbete i förkunnartjänsten tillsammans med lycka. Kom också ihåg att han kraftigt fördömde den sölige, late slav, som vid sin herres ankomst visade sig inte ha gjort någonting alls med de intressen som var anförtrodda i hans vård och inte vunnit någonting. Men Jesu liknelse visar att arbete har med sig sin egen belöning i form av glädje. Den slav som hade hand om fem talenter vann genom flit lika många till, och den som hade hand om två talenter vann lika många till. Vad blev deras belöning? ”När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.” Hur blev det med den late slaven som inte arbetade? Talenten togs ifrån honom, men i stället för att glädja sig gick han bort och grät. (Matt. 25:14—30) Ja, för att vara lycklig behöver man arbeta och ta på sig ansvar.

12. a) Vilken inställning har ungdomar till traditionella sysselsättningar och hårt arbete? b) Vilka gärningar är fåfänga, och vilka gärningar kommer att ge belåtenhet och lycka?

¹² Vår tids ungdomar är skeptiska när det gäller att ägna sig åt traditionella sysselsättningar, eftersom de lägger märke till att få som gör det finner glädje i sådana strävanden och att bekymmer, neuroser och mentala och fysiska åkommor, hos dem som gör det, tillkännager att deras levnadslopp är ett misslyckande. En cyniker gav följande fyndiga uttryck åt sin besvikelse: ”Låt oss arbeta hårt och spara pengar, så att vi när vi blir gamla har råd med sådant som bara unga människor har glädje av.” För länge sedan blev Salomo, medan han var trogen mot Gud, använd till att skriva mycket beträffande de missräkningar och den fåfänglighet som hör samman med människans gärningar, och det kan sägas att det som skrevs i bibelboken Predikaren söker församla Guds folk och föra dem. Bort från denna världens fåfänga och gagnlösa gärningar och leda dem till de gärningar som är värdiga den Gud åt vilken de är överlämnade. Det kommer till slut att visa sig att materialistiska strävanden är fåfänga och ger besvikelse, men Salomo råder den unge mannen att komma ihåg sin store Skapare medan han är i stånd att tjäna honom med kraft. Detta kommer inte att resultera i det som är fåfängt utan i evig lycka. — Pred. 12:1; Ps. 128:1, 2.

13. a) Vad betonade Jesus uttryckligen i sin liknelse (Matteus 25:14—30)? b) Varför bör vi ägna uppmärksamhet åt Lukas 13:23, 24?

¹³ Vilken större lycka kan det finnas för unga och gamla än att behaga Jehova så att de ”blir frälsta”? I liknelsen om ”en man, som ville fara utrikes” upplyser oss Jesus visserligen om att denne ”man”, när han återvände, lät kasta ut den oduglige slaven, men Jesus betonar också den positiva lärdomen i liknelsen genom att försäkra att de flitiga slavarna får gå in i sin herres glädje. (Matt. 25:14—30) Lika positivt och rättframt var hans svar till en man som frågade: ”Herre, är de som blir frälsta få?” Genom sitt svar utesluter Jesus vad det vara må som inte är en helhjärtad ansträngning: ”Bemöda er kraftigt om att komma in genom den trånga dörren, ty många, det säger jag er, skall söka komma in men skall inte kunna det.” (Luk. 13:23, 24, NW) Alla bör ägna uppmärksamhet åt hans ord och i synnerhet tänka på hur de är tillämpliga på oss nu och vad som menas med kraftigt bemödande från de kristnas sida.

14. Vad är det Jesus underrättar oss om genom att anbefalla kraftigt bemödande?

¹⁴ När Jesus sade att vi skulle bemöda oss kraftigt för att komma in genom den trånga dörren, menade han inte att världen skulle ställa många hinder i vår väg som skulle hindra oss att komma in, utan han menade i stället att Guds egna krav är sådana att de utestänger ovärdiga. Jehova vill inte ta emot dem som inte älskar rättfärdighet och inte är helhjärtade i sin hängivenhet. ”Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård. Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven. Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav. Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila, så skall fattigdomen komma farande över dig och armodet såsom en väpnad man.” (Ords. 24:30—34) Om en människa inte är sådan att hon verkligen arbetar, kommer Jehova då att bevara henne vid liv in i sin nya tingens ordning?

15. Varför bör de kristna önska vara flitiga, och vad kommer det att resultera i?

¹⁵ De kristna har alla motiv att vara verkligt arbetsamma alldeles som Kristus var, den inför vilken de hoppas stå godkända. De arbetar flitigt och gör sitt bästa i avsikt att behaga honom och hans Fader genom en hög kvalitet på sitt arbete. ”Ser du en man, som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.” (Ords. 22:29) En sådan person gör framsteg som går längre än till hans första önskan att behaga Jehova och hans första ansträngningar i förkunnartjänsten genom att han tillväxer i exakt biblisk kunskap och fortsätter att göra andliga framsteg, i det han har samma önskan som Jesu apostlar, som sade: ”Ge oss mera tro.” — Luk. 17:5, NW; Ords. 27:11.

16. Förklara varför Jehova kräver helhjärtad hängivenhet och arbete.

¹⁶ Om det krävs kraftigt bemödande för att bli frälst, vem kommer då att nöja sig med att vara halvhjärtad? För den man som frågade hur han skulle få evigt liv framhöll Jesus att han måste älska Jehova av hela sitt hjärta, hela sitt sinne, hela sin själ och hela sin kraft. (Luk. 10:27) Vad kan en människa uträtta utan kraftansträngning eller entusiasm eller hjärta? Ingenting som är av något värde kommer lättvindigt. En halvhjärtad ansträngning ger inte halvt resultat utan vanligen inget resultat alls. Det enda medlet till att uppnå bestående resultat är ihållande, flitigt, hårt arbete.

Jehovas krav är rimliga

17. Är Jehova oresonlig, eller kräver han för mycket?

¹⁷ Det som Jehova kräver av människor för att de skall få frälsning är inte alltför mycket. Han är inte oresonlig utan givmild, vänlig, kärleksfull och omtänksam. Han finner inte behag i de ogudaktigas död, och han har visat stort tålamod och stor fördragsamhet för att människor skall kunna bli frälsta. Hans vilja är att de kristna skall ”fortsätta att föra ett lugnt och stilla liv med full gudaktig hängivenhet och med fullt allvar”. (1 Tim. 2:2—4, NW; Hes. 33:10, 11) Livet är en belöning, en rikedom av oskattbart värde, som Jehova ger dem som är värdiga. De som bevisar sig värdiga är helhjärtade efterföljare till Kristus Jesus. Kommer du ihåg vad Jesus sade till en ung man som hade många ägodelar? ”Se, då kom en man fram till honom och sade: ’Lärare, vad gott skall jag göra för att få evigt liv?’ Jesus sade till honom: ’Om du vill vara fullkomlig, gå, sälj dina tillhörigheter och ge åt de fattiga, så skall du få en skatt i himmelen, och kom, bli min efterföljare.’” (Matt. 19:16, 21, NW; Apg. 4:12) Liv i fullständig hälsa med oräkneliga välsignelser i all evighet är någonting stort och storslaget, så skulle det inte vara realistiskt och förnuftigt att sätta samma värde på det som mannen i en annan av Jesu liknelser? ”Himmelriket är likt en skatt, som har blivit gömd i en åker. Och en man finner den, men håller det hemligt; och i sin glädje går han bort och säljer allt vad han äger och köper den åkern.” — Matt. 13:44.

18. Varför är sådana krav praktiska och kärleksfulla?

¹⁸ Det som Jehova kräver i gengäld är helt visst rimligt. (Jak. 3:17; Mik. 6:8) Dessutom är det kärleksfullt och praktiskt, eftersom det finns så många uppskattande hörare som ännu skall nås med dessa ”goda nyheter om riket”. De som predikar de goda nyheterna är många och de växer snabbt i antal, men de som ”håller Guds bud och har arbetet att bära vittnesbörd om Jesus” är jämförelsevis få, och det är fortfarande mycket som skall göras, eftersom den tid som återstår till att göra det blir kortare. — Matt. 24:14; Upp. 12:17; NW.

19. Definiera kraftigt bemödande och förklara varför det är nödvändigt.

¹⁹ Att ta del i förkunnartjänsten är en glädjefylld sysselsättning, men på grund av uppgiftens betydelse bör vi, om vi har möjlighet till det, göra mer än bara ha en mindre del i den. Kraft är effektiv energi eller styrka, makt. Kraftigt bemödande betyder att vara livaktig eller stark; det är intensifierad verksamhet. Kraft är motsatsen till svaghet eller slöhet. Glöm inte att de kristna skall göra lärjungar, döpande dem. (Matt. 28:19, 20) Att göra sanna lärjungar är ingen liten uppgift; det kräver ihärdig, intensifierad ansträngning i månader och kanske år. Men det ger stor glädje att undervisa andra och se dem göra framsteg. Alldeles som hängivna, kärleksfulla föräldrar är redo att hjälpa sitt barn att gå framåt mot fysisk, mental och känslomässig mogenhet så är kristna vittnen för Jehova angelägna att hjälpa dem som studerar bibeln att göra framsteg, och de känner en unik glädje när de ser människor som de studerar bibeln med göra framsteg i kunskap och insikt så långt att de också blir verksamma tjänare åt Gud.

20. Var de första kristna nitiska, och vilket resultat fick de?

²⁰ På grund av att de första kristna följde sitt föredöme var de mycket energiska arbetare, verkligt nitiska evangelister. Alltifrån pingsten år 33 v.t., då Petrus frambar ”ett grundligt vittnesbörd och fortfor att förmana dem”, med resultatet att 3.000 personer fogades till på den dagen, var kristendomen en dynamisk makt som drevs fram med kraft och oräddhet. Motstånd och förföljelse blossade upp, men de kristna stod modigt fast. ”Också fortsatte apostlarna med stor kraft att avge vittnesbördet om Herren Jesu uppståndelse; och oförtjänt godhet var i rikt mått över dem alla.” Apostlarna blev genom ett underverk befriade ur fängelset och uppmanades av Jehovas ängel att fortsätta att predika, och på grund härav blev de anklagade för att ha uppfyllt Jerusalem med sin undervisning. Fastän de blev pryglade och förbjöds att undervisa, höll de i med att utan uppehåll undervisa och predika, och de ”fröjdade sig, eftersom de hade räknats värdiga att bli skymfligt behandlade för hans namns skull. Och varje dag fortfor de att i templet och från hus till hus utan uppehåll lära och kungöra de goda nyheterna om den Smorde, Jesus.” (Apg. 2:40; 4:33; 5:28, 41, 42; NW) När de kristna blev kringspridda på grund av förföljelse, ”gick [de] genom landet och kungjorde ... goda nyheter”, och sedan ”kom verkligen församlingen i hela Judeen och Galileen och Samarien in i en tid av frid och blev uppbyggd; och eftersom den vandrade i Jehovas fruktan och fick den heliga andens tröst, fortsatte den att tillväxa”. (Apg. 8:4; 9:31; NW) Vilken verksamhetsfylld och spännande men samtidigt glädjefylld tid detta var för de kristna!

Kristna i vår tid blir återupplivade

21. Vilken ande kännetecknar Jehovas vittnens arbete i vår tid?

²¹ I vår tid har den ande av kraftfullt bemödande som kännetecknade de första kristna blivit återställd och återupplivad. På vilket sätt skulle det bli en uppfyllelse av den forntida profetian: ”Ditt folk skall erbjuda sig villigt på din militära styrkas dag”? (Ps. 110:2, 3, NW) Jehovas Son och konung är nu insatt på tronen i makt, och han har dragit ”kuvande fram mitt ibland ... [sina] fiender”. En nutida historiker anlägger en fördomsfri syn på den verksamhet vår tids kristna vittnen utför när han säger: ”Jehovas vittnen har bokstavligen täckt hela jorden med sitt vittnande. ... Det kan i sanning sägas att ingen enstaka religiös grupp i världen har ådagalagt mera nit och ihärdighet i bemödandet att sprida de goda nyheterna om Riket än Jehovas vittnen.” — C. S. Braden: These Also Believe (Macmillan, New York 1950), sid. 370.

22. Vad kan sägas om den världsvida utvidgningen av arbetet på senare tid?

²² Jehovas folk hade bokstavligen utvidgat sitt predikande i vår tid till jordens fyra hörn, men de ansträngningar som historikern Braden kommenterade var bara begynnelsen. Vad som då ännu skulle komma var det som uppenbarades i boken Jehovah’s Witnesses in the Divine Purpose (Jehovas vittnen i Guds uppsåt, utgiven av Watchtower Bible and Tract Society år 1959 i Brooklyn i New York): ”Särskilt från och med år 1945 pågick alltså en världsvid utvidgning. Tiden hade kommit då många fler av den stora skaran skulle träda fram, och de fortsatte att i bokstavligen talat tusental förena sig med den nya världens samhälle för att ta del i predikoarbetet. Dörren till teokratisk tjänst stod nu vidöppen, åtminstone under några år, och denna enade skara av nitiska förkunnare av de goda nyheterna om Guds rike strömmade i mängder genom den ut på de fruktbara fält som stod redo och väntade på att bli skördade.” (Sid. 221) Här förekom ingen andlig sömnighet, och vilken välsignad och lycklig tid har inte de kunnat njuta av som har tagit hel och full del i det världsvida utvidgningsarbetet!

23. Varför kommer Jehovas vittnen att fortsätta att arbeta hårt med tålamod?

²³ Att tjäna Jehova med trohet och nit betyder arbete, det råder inget tvivel om det. Jehovas tjänare fortsätter utan uppehåll att bemöda sig kraftigt, och hans välsignelse fortsätter att gjutas ut över dem. De lever ett verksamt och lyckligt liv utan monotoni eller långtråkighet, och de är tacksamma för sina tjänsteprivilegier och lyckliga över att vara verksamma. De har överlämnat hela livet åt Jehova och är beslutna att tjäna honom av hela sin själ, i det de vet att om de gör det kommer de att vinna liv. (Luk. 10:27, 28) Det är inte materiella ägodelar, bekvämlighet eller personligt välbefinnande som gör anspråk på första platsen i deras liv, så att det blir minsta möjliga insats över för den kristna förkunnartjänsten. De är medvetna om utvecklingen i dessa ”yttersta dagar” och följer därför den levnadskurs av hårt arbete som Jakob anbefallde, i likhet med en jordbrukare som ser fram emot sin skörd med tålmodig förväntan. ”Utöva därför tålamod, bröder, intill Herrens närvaro. Se, jordbrukaren väntar ju oavlåtligt på jordens dyrbara frukt och utövar tålamod i fråga om den, till dess han får det tidiga regnet och det sena regnet. Utöva också ni tålamod; gör edra hjärtan fasta, ty Herrens närvaro har kommit nära.” — Jak. 5:7, 8, NW.

24. På vilket sätt kan man bevara glädjen i Jehova, och hur kommer resultatet att bli?

²⁴ ”Bemöda er kraftigt”, uppmanar Jesus alla som vill bli frälsta. ”Gå inte och söla i ert arbete”, uttrycker Paulus det, i det han påminner de kristna om hur angeläget det är. På detta sätt kan du bevara glädjen i Jehova, i det du med dina händer griper tag i och med din kraft utför det som måste göras medan du har liv. Vare sig du sedan fortsätter att leva, i det du inte behöver erfara dödens udd innan Jehova inför sin underbara nya tingens ordning, eller du somnar in i döden i väntan på uppståndelsen, så kommer Jehova att komma ihåg dig med ”full lön”. ”Följaktligen, mina älskade bröder, må ni bli ståndaktiga, orubbliga, i det att ni alltid har fullt upp att göra i Herrens verk, då ni vet att ert arbete inte är förgäves i förbindelse med Herren.” — Rut 2:12; 1 Kor. 15:58, NW; Pred. 9:7, 10.

[Bild på sidan 369]

Sanna kristna är inte lata; de utför ärligt arbete för att försörja sina familjer

[Bild på sidan 371]

Vi behöver ta det till hjärtat: Den late förlorar — inte bara materiellt utan också i fråga om att få Guds godkännande

[Bild på sidan 372]

Bemödar du dig kraftigt om att gå tillbaka till intresserade personer, i det du gör lärjungar?