”För de rena ...”
DE SOM tror på bibeln blev helt visst förvånade när de för någon tid sedan läste följande rubrik i en amerikansk tidning: ”Bör bibeln förbjudas? Den upphöjer oral sex”. Skribenten, en präst, föreslog inte på allvar att bibeln skulle förbjudas, men han påstod att den tolererar vad kristna skulle betrakta som omoraliskhet.
Den del av bibeln som denne präst tänkte på var Höga Visan. Han beskriver den på följande sätt: ”Höga Visan beskriver sådan [oral] sex med ord som sannerligen är långt mer förföriska än vad något nummer av Penthouse [en herrtidning] kan åstadkomma.” Han fortsätter: ”Det finns ingenting som anger att de älskande är gifta; kvinnan är naken nästan hela tiden i berättelsen (hon protesterar vid ett tillfälle och säger att om hennes älskare inte tar henne till sovkammaren, måste hon ta på sig sina kläder igen) ...”
Har du någonsin läst boken? I så fall, har du då lagt märke till någon sådan framställning i den?
Höga Visan beskriver en ung sulemitisk flickas trofasta kärlek till en herdepojke. Boken beskriver de varma känslor de hyser för varandra. Men oral sex? Läs igenom berättelsen hur många gånger som helst — du kan ändå inte finna någon hänsyftning på något sådant. Det unga paret begick inte något slag av omoraliskhet. Den sulemitiska flickan kallas ”den rena”. I slutet av sången anses hennes dygd vara bevisad. Den unge herden själv säger om henne: ”En tillsluten lustgård är min syster, min brud, en tillsluten brunn, en förseglad källa.” (Höga Visan 6:8, NW; 4:12; 8:9, 10) Nej, detta par uppförde sig oklanderligt.
Är det sant att ”det inte finns någonting som anger att de älskande är gifta”? Det var de troligen inte, men lägg märke till att herden kallar flickan från Sulem för sin ”brud”. Vad menade han med det? I detta sammanhang betyder det hebreiska ordet kallah antingen en brud som just skall gifta sig eller en nygift hustru. (The New Brown, Driver, Briggs Gesenius) Eftersom den unge herden kallar henne sin kallah åtskilliga gånger, planerar paret tydligtvis att gifta sig. Deras lidelsefulla känslor är därför inte olämpliga.
Är det sant att kvinnan är ”naken nästan hela tiden i berättelsen”? Texten beskriver inte hennes kläder, men betyder det att hon inga har? Vid ett tillfälle säger herden till henne: ”Dina ögon är duvor, där de skymtar genom din slöja.” (Höga Visan 4:1) Om hon är beslöjad, är då inte det ett bevis för att hon är anständig?
Hur förhåller det sig då med påståendet att hon vid ett tillfälle protesterar och säger att ”om hennes älskare inte tar henne till sovkammaren, måste hon ta på sig sina kläder igen”? Den enda del av boken som nämner hennes kläder är kapitel fem. Den sulemitiska flickan beskriver här en dröm. Hon säger: ”Jag låg och sov, dock vakade mitt hjärta.” Sedan berättar hon hur i drömmen hennes herde knackar på dörren till hennes kammare. Hon vägrar att öppna. Varför det? ”Jag har lagt av mina kläder, skulle jag nu åter ta dem på mig? Jag har tvagit mina fötter, skulle jag nu orena dem?” Denna händelse visar sannerligen att flickan från Sulem hade känsla för anständighet! — Höga Visan 5:2—6.
Aposteln Paulus sade: ”Allting är rent för de rena. Men för de besudlade och trolösa är ingenting rent, utan både deras sinne och deras samvete är besudlade.” (Titus 1:15) För människor vars tankar är besmittade och förorenade av denna världens omoraliska tänkande kan även något så rent och oskyldigt som den sulemitiska flickans kärlek till sin herde betraktas som något smutsigt och orent.