-
En sensation i helvetetVakttornet – 1950 | 15 mars
-
-
över hans stora fall och kommer att tala klandrande om honom, såsom smädesången förutsäger.
18. Hur visar smädesången att det kommer att gå med ormens säd?
18. I Edens lustgård tillkännagav Gud, att han skulle sätta fiendskap mellan sin ”kvinna” och ormen och mellan hennes säd och ormens säd. (1 Mos. 3:15) Och inget bättre slut än det som ormen får väntar hans säd, den avföda som det större Babylons konung har frambragt. Med tanke på denna Satans organisations säd och ”gyllene stad” slutar den inspirerade smädesången med orden: ”Anställen ett blodbad på hans söner för deras fäders, missgärning. De få ej stå upp och besitta jorden och fylla jordkretsens yta med städer.” (Jes. 14:21) Denna ”gyllene stad” och dess underordnade organisationer kommer aldrig att bli återupprättade på jorden. De som utgör Satans säd och som har vidmakthållit dem och hållit dem i verksamhet kommer alla att bli dräpta och bli ur stånd att fortsätta de traditioner och sedvänjor som stammar från deras fader, Satan, och deras föregångare i hans tjänst. De kommer aldrig att omnämnas med någon ära eller heder i den rättfärdiga nya världen!
19. Hur kommer Jehova att för Babylon utrota både namn och kvarleva och avkomma?
19. Att smädesången kommer att gå i uppfyllelse är säkert. Jehovas vittnen kan nu med full övertygelse låta den ljuda. Gud, den Allsmäktige, som har inspirerat sången, garanterar dess uppfyllelse in i minsta detalj gentemot det större Babylon och dess konung och all hans säd. ”Och jag skall stå upp mot dem, säger härskarors Jehova, och för Babel utrota namn och kvarleva, både barn och avkomma, säger Jehova. Och jag skall göra det till en besittning för piggsvin och till vattenträsk; och jag skall bortsopa det med förstörelsens sopkvast, säger härskarors Jehova.” (Jes. 14:21—23, Sv. Fribapt. övers., som här i huvudsak överensstämmer med Amer. stand. övers.) Med den sopkvast som består i Harmageddonslagets förstörelse kommer Jehova Gud att sopa universum rent från det större Babylon, djävulens organisation, med både dess osynliga och dess synliga del. Vilket blodbad kommer det inte att bli! I den nya världen kommer ingenting att bära babyloniska namn. Inte ens en kvarleva av Babylons ondskefulla säd kommer att överleva Harmageddon och föras in i den världen. Ingen kommer att fortplanta dess släkte, och inte heller kommer någon att födas av detta släkte. Ytterlig tillintetgörelse väntar Babylon, och evig ödeläggelse kommer att bli dess lott. Då kommer smädesången att ljuda i en mäktig final, när sången går i fullständig uppfyllelse, för att Jehova Gud på ett härligt och storslaget sätt skall bli hävdad och upphöjd och människor av en god vilja skall bli evigt välsignade genom hans rike under Kristus Jesus.
-
-
Text med kommentar för varje dagVakttornet – 1950 | 15 mars
-
-
Text med kommentar för varje dag
Lördag, 25 mars
Sökcn rättfärdighet, sökcn ödmjukhet; kanhända bliven I så beskärmade på Jehovas vredes dag. — Sef. 2:3.
I våra dagar finns det en ”stor skara” av människor som söker Jehova och söker ödmjukhet och rättfärdighet. Dessa invigda personer av en god vilja kan bli beskärmade på Jehovas vredes dag. Om de blir beskärmade, kan de komma att överleva striden vid Harmageddon, vari denna onda värld kommer att nå sitt slut. När de på det sättet går levande över från den gamla världen in i den rättfärdiga nya världen, kommer de att fortfarande vara av det ursprungliga kött och blod som de har ärvt från Adam. Men genom Guds rikes helande, återuppbyggande makt kommer dessa överlevande från Harmageddonslaget att steg för steg bli befriade från den syndfullhet, de svagheter och ofullkomligheter som är deras arv från Adam och Eva. Slutligen kommer de att föras fram till mänsklig fullkomlighet för att tjäna Gud för evigt i sitt jordiska paradis. De kommer att vara till hands här på jorden för att välkomna de döda som kommer tillbaka och bistå dem i materiellt avseende och i fråga om upplysning och undervisning, när Gud genom Jesus Kristus uppväcker de jordiska döda. Vilken glädje! VT 15/8 49
Söndag, 26 mars
Mot den barmhärtige visar du dig barmhärtig. — 2 Sam. 22:26.
Om vi är barmhärtiga mot andra genom att aktivt dela med oss åt dem av det gudomliga frälsningsbudskapet, kommer det att betyda ändlöst liv för oss. I striden vid Harmageddon kommer Jehova Gud att fördärva alla dem som fördärvar jorden i sin hjärtlöshet mot sin ”nästa” och mot mänskligheten i allmänhet. Men när han ser oss ådagalägga hans egen kärleksfulla egenskap mot andra, kommer han att säga: ”Dessa mina tjänare är inte sådana som förintar liv. De hyser ett kärleksfullt intresse för andras liv, för vilka min Son, Jesus Kristus, har dött. De är lika mig och är det slags människor, som det blir till ära för mig och till välsignelse för alla andra att jag låter leva i min nya värld.” Därför kommer han att visa sin barmhärtighet mot oss, som är barmhärtiga, och skona oss från tillintetgörelse i Harmageddonslaget. Han kommer att i glädje föra oss in i den nya världen av ändlöst liv. ”Saliga äro de barmhärtiga!” — Matt. 5:7. VT 1/10 49
Måndag, 27 mars
Och döden och dödsriket [Amer. stand. övers.: Hades] blevo kastade i den brinnande sjön; detta, den brinnande sjön, är den andra döden. — Upp. 20:14.
Att någonting kastas i den brinnande sjön betyder döden eller förintelsen av detta. Att Hades kastas däri betyder följaktligen, att Hades eller helvetet tillintetgöres. Detta sker genom tillintetgörelse av det som helvetet betyder, och det är graven. När alla de som är i gravarna hör Människosonens, Konungens, Kristi Jesu, röst och kommer fram i en uppståndelse, så kommer detta mirakel att tömma gravarna. Det finns då ingen grav mera, inget helvete, alldeles som man skulle göra slut på en kyrkogård, om man flyttade liken därifrån och använde marken för andra ändamål; detta betydde tillintetgörelse för kyrkogården. Kristus Jesus kommer att åstadkomma detta någon gång före slutet av sin tusenåriga regering, ty alla de som uppstår till en möjlighet att få evigt liv på jorden måste få ett tillfälle att rannsakas och prövas och sedan till sist dömas, när de tusen åren är till ända. VT 1/1 50
-