en följd härav är han lyckligare än han någonsin varit under alla de flydda 92 åren. Och några åt Gud överlämnade kristna som är till åren har insett sitt privilegium att träda in i heltidstjänsten, ty de förstår att det verkligen ”ligger mera lycka i att giva än i att taga emot”. — Apg. 20:35, NW.

Ja, att tillbakavisa nya tankar eller att vägra att vidta förändringar bara därför att man är kommen till åren är mycket oklokt. Och särskilt dåraktigt är det att göra så, när det som saken gäller är Guds ords sanning och tillbedjan av Jehova. Endast de som fortsätter med att tillägna sig det rätta slaget av kunskap och vidta förändringar i sina liv kan hoppas på att bli skonade när Guds vrede kommer till uttryck i Harmageddonstriden, och denna uppfyllelse av bibelns profetior är mycket nära. Därför ger oss Guds ord det rådet, att vi skall tillägna oss nya tankar, att vi skall lägga om vår livskurs — oberoende av vår ålder: ”Söken Jehova, alla I ödmjuke på jorden, som haven hållit hans stadgar; söken rättfärdighet, söken ödmjukhet; kanhända skolen I bliva dolda på Jehovas vredes dag.” — Sef. 2:3, AS.

Guds kärleksfulla godhet och riket

”I kärleksfull godhet skall en tron förvisso bliva fast grundad, och en skall sätta sig på den i sannfärdighet i Davids tält och döma och söka rättvisa och vara snar till rättfärdighet.” — Jes. 16:5, NW.

1, 2. a) Vilken inbjudan ropar Jehova ut till de törstiga och hungriga, tillika med vilket löfte till dem som hörsammar inbjudan? b) Vad fanns det att törsta och hungra efter, och varför kommer det att bli en uppfyllelse av det förbund som det här gäller?

”HALLÅ DÄR, alla ni törstiga! Kom till vattnet. Och de som inga pengar hava! Kom, köp och ät. Ja, kom, köp vin och mjölk till och med utan pengar och utan betalning. Varför hålla ni människor på med att betala ut pengar för vad som icke är bröd, och varför gäller edert släp och slit sådant som icke får någon mättnad till följd? Lyssna uppmärksamt till mig, och ät vad som är gott, och låt eder själ finna sin utsökta lust i själva det feta. Böj edert öra och kom till mig. Lyssna, så skall eder själ förbliva vid liv, och jag skall med eder, ni människor, beredvilligt sluta ett till obestämd tid bestående förbund angående de uttryck för kärleksfull godhet som lovats David och som äro trovärdiga. Se, till ett vittne för folkgrupperna har jag givit honom, till en ledare och befälhavare för folkgrupperna.” — Jes. 55:1—4, NW.

² Detta var Jehova Gud som ropade och inbjöd de törstiga och hungriga. Vad fanns det att törsta och hungra efter? En rättfärdig konung, en god regering, i uppfyllelse av det förbunds löften, som Jehova Gud hade slutit med konung David. Aldrig har det funnits ett förbund som varit viktigare än detta förbund, som Gud själv ingick med mannen David. Var och en som törstar och hungrar efter en regering av rättvisa, frid och fullkomlig ostrafflighet måste vänta på att Gud skall till fullo verkställa detta förbund. Förbundet är inte bara ett papper, som kan rivas sönder och trampas på i förakt av sådana som kränker det uppsåtligt. Förbundet är absolut bindande. Det måste fullgöras och kommer att fullgöras.