Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • w56 15/1 s. 39-45
  • Välsignade följder av att provet blir anställt

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Välsignade följder av att provet blir anställt
  • Vakttornet – 1956
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • Skonade
  • Provet som leder till välsignelse
    Vakttornet – 1956
  • Huset fylles med härlighet
    Vakttornet – 1954
  • Jehovas välsignelse gör rik
    Vakttornet – 1992
  • ”Jehova är i sitt heliga tempel.”
    Vakttornet – 1956
Mer
Vakttornet – 1956
w56 15/1 s. 39-45

Välsignade följder av att provet blir anställt

1. Vad hände när israeliterna lyssnade till Malaki och förde in hela tiondelen, och hur illustrerades detta i Nehemjas ståthållarskap över Juda?

NÄR israeliterna lyssnade till Malaki och förde hela tiondet till templets förrådshus, vad blev då följden? Hela det bestämda antalet präster och leviter ställde upp regelbundet för att tjäna i templet och sörja för folkets andliga behov, i det att de bevarade folket i en gynnad ställning till dess Gud. En illustration av detta har vi i Nehemjas dagar, sedan han som ståthållare i provinsen Juda hade återuppbyggt och invigt Jerusalems murar år 455 f. Kr. ”Vidare sattes på den dagen män över salarna för förråden, för tributerna, för förstlingsfrukten och för tiondelarna, för att de skulle i dem från städernas åkrar samla in de andelar [som föreskrevos av] lagen åt prästerna och leviterna; ty Juda gladde sig för prästernas och leviternas skull, som tjänstgjorde. Och de började fullgöra förpliktelsen mot sin Gud och förpliktelsen till rening, även sångarna och portvaktarna, enligt påbudet från David [och] hans son Salomo. ... Och under Serubbabels tid och under Nehemjas tid gav hela Israel sångarnas och portvaktarnas andelar enligt det dagliga behovet och helgade [dem] åt leviterna, och leviterna helgade [dem] åt Arons söner.” (Neh. 12:44—47, NW) Israeliterna gladde sig åt att se dem som skulle tjäna i templet mangrant befinna sig i verksamhet där; alla tjänsteställningar var besatta. De var glada därför att deras egna tributer eller bidrag hjälpte till att åstadkomma detta, genom att det på så sätt sörjdes för alla dessa tempeltjänare. Tolv år senare fann Nehemja det nödvändigt att återuppliva detta understöd till templet och återinsätta de levitiska tempeltjänarna på deras platser och få hela Juda till att understödja dem materiellt. (Neh. 13:10—14) Då gladde sig Juda igen.

2. a) Hur bringas Jehovas vittnen att glädjas, liksom Juda då gladde sig? b) Hur berördes tempeltjänarna av nationens jordbruksförhållanden?

2 Så är det också med Jehovas vittnen i denna tid. Vi bringas också att glädja oss, när vi hörsammar Guds uppmaning och för in det andliga tiondet, ty då ser vi hur tillbedjan i templet växer till, därför att antalet aktiva, väl understödda tjänare i templet tillväxer. Därför att kvarlevan av andliga israeliter förde in det andliga tiondet alltifrån 1919, hade år 1931 det fulla antalet medlemmar av det ”konungsliga prästerskapet” förts in för att fylla de platser som tillkom de 144.000 lemmarna i Jesu Kristi, Översteprästens, kropp. Genom att det andliga tiondet förs in, bringas Jehovas hus att blomstra och åtnjuta välstånd, med fullt upp av mat i dess förrådshus eller skattkammare, och tempeltjänarna har, kan man säga, det nödvändiga i fråga om mat och kläder för att kunna förrätta sina plikter där. Även om man i det forntida Israel förde in tiondet, så skulle detta, om åkerns avkastning var mager, också bli magert i motsvarande grad, och tempeltjänarna skulle i motsvarighet därtill få ett magert materiellt understöd. Hur förhöll det sig nu med det?

3. Hur trädde Jehovas förbund här i funktion, och vad för sätt att pröva honom var detta, att man förde in hela tiondet?

3 Här trädde Jehovas förbund i funktion. Enligt detta förbund skulle han inte låta det bli nödvändigt för hans folk att föra in ett så magert tionde på grund av mager avkastning från åkern, när folket var troget. Om det gjorde sin del, så skulle han göra sin. Att de lydigt förde in hela tiondet förklarade han vara ett sätt att pröva honom såsom deras Gud. Det var ett sätt att pröva honom med avseende på hur han fullgjorde sin del av förbundet. Detta var ett legitimt sätt att pröva honom. Det innebar inte att de försökte fresta honom till att göra något ont; det var inte så att någon prövade honom genom att själv göra något ont eller dåraktigt. (Mal. 3: 15; Matt. 4:5—7) Det innebar att man fullgjorde sin tillbörliga del av förbundet, driven av kärlek och tro, inte att man förmätet överskred vad förbundet tillät. Det vittnade om en av kärlek framkallad tillit till att Gud trofast skulle utföra sin del av förbundet, såsom han hade lovat i 3 Moseboken 26:3—10 och 5 Moseboken 28:1—14.

4. Vad lovade Jehova att göra som svar på provet, och vad visar detta med avseende på källan till välstånd och välgång?

4 ”’Pröva mig nu på detta sätt’, säger härskarornas HERRE [Jehova], ’och se om jag icke skall öppna himlarnas fönster för eder och utgjuta en välsignelse åt eder, till dess det icke mer råder något behov.’ ” (Mal. 3:10, AT) Himlarna är källan till välstånd och välgång, ty de är Jehovas verkliga förrådshus. (5 Mos. 28:12; 3 Mos. 26:4; Jer. 10:13) Källan till vår välsignelse är verksam från himmelen nedåt, inte från den materiella jorden uppåt. Himmelens fönster är ”himlarnas dammluckor”. (1 Mos. 7:11; 8:2; NW) Genom dessa slussar tömmer Jehova ut sin överflödande välsignelse över dem som håller förbundet. Han lovade att utgjuta denna välsignelse före Jehovas stora och fruktansvärda dag.

5. Sedan när har detta prov anställts, och har Jehova bestått det?

5 Genom att med kärlek, trohet och nit föra in det andliga tiondet sedan 1919 grep sig kvarlevan av andliga israeliter an med att pröva Jehova i enlighet med hans nya förbund genom Kristus. Har Jehova bestått provet? Den rikliga välsignelse, som har utgjutits över hans vittnen under de trettiosex år som gått sedan dess, svarar med eftertryck: ja! Lägg märke till vad all denna välsignelse inbegriper:

6. Vad har denna välsignelse inbegripit i fråga om litteratur?

6 Den 1 oktober 1919 började tidskriften The Golden Age (nu Awake!; på svenska Den Gyllne Tidsåldern, nu Vakna!) utkomma som ett komplement till Vakttornet. År 1920 begynte en regelbunden publicering av en ny serie broschyrer, som började med Talking with the Dead? (Kan man tala med de döda?), vilken senare följdes av Millioner som nu leva skola aldrig dö! De gamla bibelstudieböckerna, de sju delarna av Studier i Skriften, som utkom 1886—1917, ersattes, ty med Guds Harpa, som kom ut på engelska 1921, började utgivandet av en ny serie bibelstudieböcker, som kulminerade med boken You May Survive Armageddon into God’s New World (Ni kan få överleva Harmageddon in i Guds nya värld) år 1955. Genom alla dessa publikationer har det sedan 1919 beständigt sörjts för att bibelns läror blivit framställda och bibelns profetior förklarade från den synpunkten, att insikten skrider framåt, och inte enligt traditionen eller någon död människas uppfattning. Förutom att dessa hjälpmedel vid bibelstudium blivit utgivna, har Sällskapet Vakttornet publicerat bibelutgåvor, The Emphatic Diaglott, Konung Jakobs översättning, Amerikanska standardöversättningen och Nya Världens översättning av den Heliga skrift. Nya gratis traktater började sändas ut. Det ”Upprop” som utfärdades år 1922 inledde en serie som har löpt intill närvarande stund och publicerats i hundratals millioner exemplar.

7. I fråga om produktion och sammankomster?

7 Dessutom upprättades tryckerianläggningar för att Jehovas vittnens litteratur skulle kunna tryckas på deras egna pressar. Början gjordes 1920 med det lilla tryckeriet vid 35 Myrtle Avenue i Brooklyn i New York, och nu är man i färd med att mitt emot den nio våningar höga tryckerianläggningen vid 117 Adams Street uppföra ett annex i tretton våningar. Antalet avdelningar av Pennsylvanienorganisationen Bibel- och Traktatsällskapet Vakttornet har ökats från mindre än tjugo stycken år 1919 till över sjuttio nu, de senast tillkomna i Luxemburg och Berlin. Jämte de återkommande krets- och områdessammankomsterna och landskonventen har också stora internationella sammankomster anordnats. Den första var konventet i Cedar Point år 1919, och en höjdpunkt nåddes år 1955 med en serie av tretton sammankomster, ”Triumferande Riket”, och vid dessa hörde mer än fyra hundra tusen — på nio språk — det offentliga föredraget ”Världen erövras snart — av Guds rike”, och mer än tretton tusen blev döpta. Filmen ”Den nya världens samhälle i verksamhet” har sedan 1954 framförts gratis för hundratals tusenden jorden runt och fortfar alltjämt att visa Sällskapets tryckerianläggning i funktion och ett antal internationella sammarkomster i full gång, i synnerhet den på Yankee Stadium i staden New York 1953, då en synlig åhörarskara på 165.829 hörde det offentliga föredraget där.

8. I fråga om talapparater och i fråga om utbildning av predikare?

8 Radiostationer anlades, och Sällskapets egen radiostation WBBR fungerar alltjämt sedan den öppnades år 1924, och dess verksamhet utfylls av gratisutsändningar över kommersiella radiostationer. I många år anskaffades och användes talapparater, avsedda för bruk i tjänsten på fältet, såsom högtalarbilar och bärbara grammofoner för skivor med intalade predikningar. Nya Betelhem byggdes för att hysa dem som arbetade vid de olika expeditionerna; det första var det nya Betelhemmet i Brooklyn som kom till 1927. Missionärsskolan, Vakttornets Bibelskola Gilead, öppnades år 1943, och som följd av att missionärer sänts ut därifrån till många länder har tjogtals missionärshem upprättats. Skolor i teokratisk ämbetsutövning har inrättats i alla Jehovas vittnens församlingar, och för dessa skolor har en serie läroböcker utarbetats sedan 1943. Den senaste av dessa böcker bär titeln ”Qualified to Be Ministers” (”Kvalificerade att vara tjänare”).

9. I fråga om att befrämja verksamheten på fältet och försvara och lagligen stadfästa den, och allt detta med vilket deltagande i verksamheten på fältet enligt nyligen ingångna rapporter?

9 Ett månadsblad för tjänsten på fältet har utgivits och utges alltjämt, år 1922 hade det titeln Bulletin, men nu heter det Informationer, och förutom detta har broschyrer givits ut; den senaste är Predika tillsammans i endräkt! De förra resetalarna, som kallades för ”pilgrimer”, blev år 1927 ersatta av män som har till uppgift att befrämja verksamheten på fältet och som nu kallas för områdestjänare och kretstjänare, För att bekämpa allt det förfång, som fienderna genom lag och förordningar har vållat vittnena i deras arbete med att förkunna Riket, öppnade Sällskapet en juridisk avdelning, och den har fört en modig kamp för att försvara och lagligen stadfästa rätten att predika de goda nyheterna om Riket, såsom Gud har befallt genom Kristus. De möten som förr hölls mitt i veckan för bön, lovsång och vittnesbörd har avlösts av praktiska tjänstemöten varje vecka. Som en följd av alla de här omtalade välsignelserna har Rikets förkunnare ökats i antal från några tusenden som var verksamma på fältet år 1919 till hundratals tusenden i detta nu, i det 642.929 hade tagit del i vittnandet på fältet, när augusti månad år 1955 utgick. Vilken tillbedjan i templet!

10. Hur har således Jehova näpst den symboliske ”uppslukaren” och kommit det symboliska vinträdet att bära rik frukt?

10 När vi betraktar alla dessa andliga anordningar till gagn för dem som för in det andliga tiondet, för att det skall finnas mat i Jehovas hus, kan vi djupt inse hur Jehova har öppnat himlarnas dammluckor och givit oss en störtskur av välsignelser, så att det i vår tid inte mer råder något behov. Jehovas vittnen är nu de i andligt avseende mest välförsedda människorna på jordens yta. Jehova har uppfyllt sin profetia: ”Och jag skall näpsa uppslukar en [den uppslukande gräshoppan, RS, marg] för eder skull, och han skall icke fördärva frukterna på eder mark; icke heller skall edert vinträd fälla sin frukt i förtid på fältet, säger härskarornas Jehova.” (Mal. 3:11, AS) Den säd som vi har sått har blivit skyddad, så att den kunnat växa och komma till det stadium då den kan njutas, och de uppslukande fienderna, som är som gräshoppor, har inte fått lov att förtära eller uppsluka frukten genom sina overrumplingsmetoder och lämna våra fält utan grödor. Våra fördärvliga fiender har blivit näpsta, men kristenhetens fält och åkrar har blivit översvämmade av den plåga av symboliska gräshoppor, som är förutsagd i Joels andra kapitel. Vi har en välsignad skördetid. Vårt vinträd av Rikets glädje har inte blivit förtorkat eller ödelagt av skadeinsekter eller sjukdomar, vilka kunde ha kommit den växande frukten att falla av eller skrumpna, innan vi fått erfara hjärtats glädje. Våra förväntningar har blivit förverkligade, nej, överträffade. Vi har därför andligt bröd att styrka våra hjärtan med och andligt vin att glädja dem med, när vi går vidare i Jehovas tjänst och regelbundet för in i hans förrådshus hela ”minnesoffret”, åminnelsen av vårt fullständiga överlämnande åt honom.

11. På vilket sätt är det andliga Israels nation rik, lycklig och bosatt i ett ”gift” land?

11 Medan det forntida Israels nation skulle bli materiellt rik, när den betalade tionde, så är det andliga Israels nation, som består av Jehovas smorda vittnen, i våra dagar andligen rik. Denna nations medlemmar har fått röna bevisen för Guds ynnest, välsignelse och beskydd trots alla fiendens angrepp. De har alltid kommit segrande igenom svårigheterna, sak samma hur förfärliga och prövande deras jordiska erfarenheter har varit. De frambringar Jehovas andes frukt, som är kärlek, glädje, frid, godhet, tro osv., och blir därför inte fördärvade av ”köttets gärningar”. De utgör en ren organisation med en ren tillbedjan. (Gal. 5:19—23) De har ett tillfredsställande budskap från bibeln, ett som förhärligar Gud och stillar hungern och törsten efter andlig näring. De är rika i besittningen av Guds oförlikneliga heliga namn, och de bor i ett teokratiskt jordiskt tillstånd, ett symboliskt ”land”, värdigt namnet ”äkta hustrun”, ty det är ett land som inte är övergivet, inte utblottat på inbyggare, utan ett land som oskiljaktigt är så att säga i äktenskap förenat med en kvarleva som inte flyttar bort. Så har Jehovas förutsägelse besannats: ”Och alla nationer skola kalla eder lyckliga; ty I skolen vara ett ljuvligt land, säger härskarornas Jehova.” — Mal. 3:12, AS.

12. a) Hur har alla nationer kallat det andliga Israel lyckligt och ett ”ljuvligt land”? b) Hur har de handlat för att själva få del i denna andliga välgång och lycka?

12 Detta har skett i den olyckligaste tiden i hela den mänskliga historien, när alla nationer lider av ”begynnelsen till nödens våndor” och alla dess efterverkningar sedan 1914. Individer inom alla dessa olyckliga nationer har kommit till insikt om att kvarlevan av andliga israeliter hör till den organisation, som Jehova finner ljuvlig och har sin lust i och som i profetians grundtext bär ett namn, som betyder ”hon som jag har min lust i”, och att de som utgör denna kvarleva är lyckliga, därför att deras Gud är Jehova, och de är ”ett ljuvligt land”, ett land av lust och fröjd, därför att han fröjdar sig över dem lika mycket som en brudgum fröjdar sig över sin brud. (Ps. 33:12; Jes. 62:4, 5) Dessa individer ur nationerna kallar den andliga kvarlevan lycklig. Då de själva trängtar efter andlig välgång och lycka, kommer de till det ”ljuvliga landet”. De sluter sig till den i andligt avseende blomstrande och lyckosamma kvarlevan. De drar upp till det upphöjda berg, där Jehovas hus är, klättrar upp till hans tempelgårdar och deltar i att tillbedja honom med ande och sanning, alldeles såsom det blivit förutsagt i Jesaja 2:2—4. När de får veta att deras fortsatta andliga välgång är grundad på deras lydiga handlingssätt, för de också sitt andliga tionde till Jehovas tempels förrådshus, för att det i hans heliga hus må finnas föda åt tempeltjänarna. ”Ty från solens uppgång och ända till dess nedgång skall mitt namn vara stort bland folkslagen, och på varje rum skall rökelse frambäras för mitt namn, ja, rena gåvor, ty mitt namn skall vara stort bland folkslagen, säger härskarors Jehova. En stor konung är jag, säger härskarors Jehova, och mitt namn är fruktansvärt bland folkslagen.” — Mal. 1:11, 14, Åk.

Skonade

13. Hur har de världsliga högmodiga människorna talat och handlat, men hur har alla deras falska resonemang blivit vederlagda?

13 Jehovas vittnen, som troget har satt honom på prov, är de lyckligaste människor på jorden och vet att det inte är fåfängt eller gagnlöst att tjäna Jehova Gud. De världsliga högmodiga människorna i kristenheten, varav den förkastade ”onde slav”-klassen är en del, är inte lyckliga; de har ingen tro på Jehova Gud, så att de kan pröva honom för att se om de får hans välsignelse. Till dem säger han: ”I haven talat hårda ord mot mig, säger HERREN. Nu frågen I: ’Vad hava vi då med varandra talat mot dig?’ I haven sagt: ’Det är fåfängt att tjäna Gud. Eller vad vinning hava vi därav att vi hålla, vad han har bjudit oss hålla, och därav att vi gå i sorgdräkt inför HERREN Sebaot? Nej, de fräcka vilja vi nu prisa sälla [lyckliga]; ty de som göra, vad ogudaktigt är, bliva upprättade, de gå fria, huru de än fresta Gud.’ ” (Mal. 3:13—15) De har inte glatt sig över Jehovas upprättade rike, utan har motstått dem som förkunnar det. De har gått i sorgdräkt inför härskarornas Jehova, därför att de inte ser stridsfrågan och alltså inte inser och uppskattar privilegiet att få lida för Guds sida i den stora striden om suveräniteten över universum. De harmas, därför att de som umgås med onda ränker tillfälligt är lyckosamma, materiellt och politiskt, på sin väg. (Ps. 37:1, 7) I olikhet med Job ser de saker och ting från materialistisk synpunkt och anklagar Gud för dåraktighet. (Job 1:22, AV) De har gudaktighetens sken, men förnekar dess kraft. De menar att deras svårigheter har kommit trots det att de tjänar Gud, medan dessa i själva verket har kommit därför att de underlåter att tjäna Gud osjälviskt av hjärtat, inte i formellt avseende för självisk vinnings skull, utan med tillbörlig vördnad, fruktan och kärlek. Den välsignelse som i överflödande mått har utgjutits över Jehovas vittnen, vilka frambär tionde, vederlägger alla de falska resonemang som de missnöjda, olydiga religionsutövarna i kristenheten kommer med.

14. Vilken skillnad kommer sålunda till synes redan nu före striden vid Harmageddon, såsom det blivit förutsagt?

14 Ja, skillnaden mellan dem som i trolöshet rövar från Gud och kvarlevan av dem som bär fram sitt tionde visar sig redan före kriget vid Harmageddon, ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”. (Upp. 16:14—16, NW) Dessa sistnämnda har talat vördnadsfullt och inte förbannat Jehova. ”Men därunder hava också de som frukta HERREN [Jehova] talat med varandra; och HERREN har aktat på dem och hört dem, och en minnesbok har blivit skriven inför hans ansikte till åminnelse av dessa som frukta HERREN och tänka på hans namn. Och dessa, säger HERREN Sebaot, skall jag hava såsom min egendom på den dag, då jag utför mitt verk; och jag skall skona dem, såsom en fader skonar sin son, som tjänar honom. Och I skolen då åter få se, vilken skillnad det är mellan den rättfärdige och den ogudaktige, mellan den som tjänar Gud och den som icke tjänar honom.” — Mal. 3:16—18.

15. Vilka har sedan 1931 förenat sig med kvarlevan i att tala med varandra, och hur kommer denna kvarleva att bli skonad och de onda att bli avslöjade?

15 För att tala med varandra har kvarlevan, som fruktar Jehova, regelbundet kommit tillsammans, för att ge uttryck åt sina tankar om hans namn. Sedan 1931 har de, för vilka Jehovas namn har blivit stort och fruktansvärt bland nationerna, kommit och tagit del i kvarlevans möten för att tala till Jehovas namns ära. Härskarornas Jehova gör anspråk på kvarlevan såsom sin egen besittning, som tagits ut ur alla nationer. (1 Petr. 2: 9, NW) Människorna av en god vilja erkänner också att kvarlevan, som bär fram sitt tionde, är Jehovas besittning, och därför håller de sig tätt intill dem såsom hans utvalda folk, för att de må få åtnjuta den kommande frälsningen tillsammans med dem. De vet att Jehova lovar att skona kvarlevan på den dag då han går till aktion och hävdar sin universella suveränitet genom att segerrikt utkämpa Harmageddonkriget. I det kriget skall han komma ihåg att skona dem från tillintetgörelse, ty de är uppskrivna i hans minnesbok därför att de fruktar honom och för hela tiondet till hans förrådshus. När han skonar deras liv under detta krig, kommer han att göra det med hela ömheten hos en fader, som skonar den lydige, vördnadsfulle son som i kärlek tjänar honom. Genom att de blir frälsta, som fruktar Jehova, och de blir tillintetgjorda, som föraktar Jehova, skall vi då än en gång få se skillnaden mellan de i sanning rättfärdiga och de ogudaktiga, mellan dem som i sanning tjänar Gud i enlighet med hans befallningar och dem som inte tjänar honom.

16. Hur sätter människorna av en god vilja också Jehova på prov, och med vilka välsignade följder?

16 Må nu — inför denna kommande åtskillnad mellan de båda klasserna — alla människor av en god vilja ur alla nationer draga upp med kvarlevan till Jehovas hus och bära med sig sitt andliga tionde. Fatta på detta sätt mod till att hörsamma hans uppmaning och sätta honom på prov. Att ni anställer detta prov leder till överflödande välsignelse för er nu, till välgång och välstånd, andligen talat. Det kommer att leda till att ni blir skonade tillsammans med kvarlevan och förda igenom kriget vid Harmageddon för att få åtnjuta evigt liv i Jehovas nya värld med materiell såväl som andlig välgång på jorden.

(The Watchtower, 15 december 1955)

    Svenska publikationer (1950–2025)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela