då har vi löst våra länders problem, men inte nog därmed; vi har då löst hela världens problem.” Den erfarne amerikanske psykiatrikern J. T. Fisher gav ett liknande vittnesbörd om Kristi bergspredikan, när han mot slutet av sin mycket framgångsrika bana skrev att bergspredikan vida överträffade det bästa som alla filosofer, psykologer och poeter i hela världen hade att erbjuda.

Hur förhåller det sig med Jesu underverk?

Det kan hända att det är evangeliernas skildring av underverk som mer än någonting annat har visat sig vara en stötesten för många. Om underverken hade beskrivits som vanliga händelser, kunde människor ha haft en grundval att göra invändningar. Men så är det inte. Evangelierna framställer underverken som extraordinära tilldragelser som bekräftar att Jesus verkligen var Guds Son. Vi läser: ”Jesus gjorde i sina lärjungars närvaro också många andra tecken, som inte är nedskrivna i denna bok. Men dessa har blivit nedskrivna, för att ni skall tro, att Jesus är Messias, Guds Son.” (Joh. 20:30, 31, Hd) Det skulle sannerligen inte ha varit tillräckligt om Jesus helt enkelt hade påstått att han var Guds Son. Han måste kunna bevisa att han var det. Och vilket bättre sätt kunde det finnas att göra detta på än genom att göra underverk?

Men hur förhåller det sig med argumentet att underverken står i strid med naturlagarna? I fråga om detta sade en gång Victor Hess, som upptäckte den kosmiska strålningen: ”Det har ibland påståtts att ’nödtvånget’ i naturens ’lagar’ är oförenligt med ... underverk. Så förhåller det sig inte. ... Många av våra fysiska lagar är faktiskt rätt och slätt statistiska påståenden. De gäller generellt om ett stort antal fall. De har ingen betydelse i ett enskilt fall. ... Måste en vetenskapsman tvivla på underverkens realitet? Såsom vetenskapsman svarar jag bestämt: Nej. Jag ser inget skäl till att Gud, den Allsmäktige, som skapade oss och allting omkring oss, inte skulle kunna upphäva eller ändra det naturliga och vanliga skeendet — om han anser det vara vist att göra detta.” — Faith of Great Scientists (Stora vetenskapsmäns tro), redigerad av W. Howey, sid. 10.

Någonting som också stöder äktheten i Jesu underverk är den verkan de hade på dem som bevittnade dem. Alldeles som dr W. Paley visar, levde de sitt liv ”i arbete, faror och lidanden, som de villigt underkastade sig till bekräftelse av de skildringar som de frambar och uteslutande till följd av sin tro på dessa skildringar; och ... de rättade sig också, av samma motiv, efter nya regler för uppförandet”. — The Works of William Paley (William Paleys verk), sid. 300.

Vi kan inte komma ifrån det. De här nämnda bevisen tillåter oss inte som fördomsfria, tänkande personer att komma till mer än en slutsats. Och den går inte bara ut på att Jesus från Nasaret verkligen har levat, utan också på att den skildring av hans liv som finns i bibeln framställer den historiske Jesus för oss.

Inblick i nyheterna

Insekter som föda

● ”Hans mat var gräshoppor och vildhonung”, säger bibeln om Johannes döparen. (Matt. 3:4) Kan du tänka dig att regelbundet äta insekter? I själva verket används insekter som föda av många människor på jorden i vår tid, och somliga vetenskapsmän betraktar på fullt allvar insekterna som ett medel att bemästra en världsomfattande livsmedelskris med. Till dem hör professor Gene De Foliart vid University of Wisconsin i USA. San Francisco ”Examiner” citerar hans uttalande att vissa insekter, t. ex. termiter, ”har högre proteinhalt än oxkött och fisk”. Han erkänner emellertid att flertalet amerikaner skulle behöva en hel del övertalning för att äta insekter direkt. En ökengräshoppa, utan tvivel lik de gräshoppor Johannes döparen åt, består till 75 procent av protein, enligt en analys som gjorts i Jerusalem. De som har prövat på gräshoppor jämför dem i fråga om smak med räkor eller krabbor.

Moderna och forntida lagar

● För tolv år sedan infördes i Nya Zeeland lagar enligt vilka personer som blir offer för brott skall få gottgörelse. Sedan dess har andra länder vidtagit liknande åtgärder. Detta slag av lagstiftning erinrar om föranstaltningar som vi finner i Guds lag, som gavs genom Mose. I denna lag var straff för överträdelser utformade för att ge lindring och gottgörelse åt dem som blivit offer för en tjuv eller lidit skada i fråga om sin egendom. Om överträdaren inte kunde betala den gottgörelsesumma som fastställts, kunde han säljas till slav och sedan betala av sin skuld genom arbete. (2 Mos. 22:1—6) Det finns emellertid en stor skillnad mellan sådan biblisk lagstiftning och moderna lagar.

Sociologen Stephen Schafer framhåller i tidskriften ”Psychology Today” att den moderna lagstiftningen lägger bördan för att gottgöra offren