Inplantandet av Ordet

”Ta med mildhet mot inplantandet av ordet, som kan frälsa edra själar.” — Jak. 1:21, NW.

1. Hur har den ”nya moralen” fått många att förlora tilliten till bibeln?

FÖR bara några decennier sedan fäste människor i allmänhet ett visst avseende vid religionen. Men tiderna förändras! Flertalet människor i kristenheten tycks vara helt nöjda med den nya, obestämda hållning som prästerskapet har intagit till den föränderliga världen. Den ”nya moralen” godtas allmänt, i det att gamla normer betraktas som föråldrade, och många religiösa ledare förfäktar teorin att ”Gud är död”. Detta väcker helt naturligt följande funderingar hos kyrkomedlemmarna i kristenhetens olika samfund: Om Gud är död, då måste Guds lag också vara utan kraft och verkan, eller hur? Varför skulle man då följa de anvisningar som ges i bibeln? ”Lev såsom DU tycker om att leva”, är den tankegång som flertalet människor följer i världen i dag.

2. Vad menar likväl andra om bibeln, och hur liknar deras inställning den som Jesus Kristus hade?

² Å andra sidan finns det stora skaror människor i många nationer, som är mycket intresserade av bibeln och av den Gud som den berättar om. Sådana människor önskar fortfarande hålla fast vid bibelns förkunnelse, även om deras tro har kommit att vackla för deras religiösa lärares skull. De vet att förhållandena är onda på grund av folks sätt att leva i denna tid, då äktenskapsbrott, otukt, homosexualitet, stöld, bedrägeri och nästan allt annat tänkbart ont florerar. Många människor anser inte sådana ting vara oförenliga med ett normalt levnadssätt. ”Om du klarar dig, vem bryr sig då om vad du gör?” är flertalets inställning. Men Jehovas vittnen anser att bibeln är Guds ord och att det är rätt och riktigt att följa den moralkodex som vi finner i den Heliga skrift. För nitton hundra år sedan levde Jesus Kristus enligt Guds fullkomliga lag, och hans förkunnelse och gärningar visade att Jehovas skrivna ord var inplantat i hans hjärta och sinne.

3. a) Vad menar Jehovas vittnen om Jesus Kristus och om anledningen till att han kom hit till jorden? b) Vilka förhoppningar har Jehovas vittnen med avseende på framtiden?

³ Jehovas vittnen tror att Jesus är Guds Son, alldeles som bibeln säger, och därför är den som Gud, hans Fader, sände hit till världen ”för att var och en som utövar tro på honom inte skall bli tillintetgjord utan ha evigt liv”. (Joh. 3:16, NW) Jehovas vittnen tror att Kristus Jesus skall ta bort världens synd under sin fridfulla regering i tusen år. Världsligt visa människor säger att de kristna som har en sådan tro är naiva eller att Jehovas vittnen är egendomliga människor. Men det lät inte egendomligt för Kristi Jesu efterföljare, som levde vid den tid då Jesus befann sig här på jorden i köttet. Hans trogna efterföljare predikade hans budskap trots stort motstånd. För några av dem betydde det rentav att de förlorade livet för Kristi skull. Det har inte heller förefallit egendomligt för de millioner människor som har levat under de nitton hundra åren sedan Kristi Jesu dagar här på jorden. Men i den tid där vi nu befinner oss, den tid som i bibeln kallas de ”yttersta dagarna” eller ”kritiska tider” för denna tingens ordning, är det relativt få människor som verkligen tar emot bibelns förkunnelse och som hyser hoppet att få leva för evigt till följd av det återlösande värdet i Jesu Kristi offer för mänskligheten. Detta är verkligen en främmande lära för några, men den är likväl sann. Jesus sade: ”Detta betyder evigt liv att de tillägnar sig kunskap om dig, den ende sanne Guden, och om den som du har sänt ut, Jesus Kristus.” — 2 Tim. 3:1; Joh. 17:3; NW.

4. Hur måste den som vill lära andra Guds ords sanning handla i överensstämmelse med rådet i Jakob 1:21?

⁴ Eftersom Jehovas vittnen tror att ”hela Skriften är inspirerad av Gud och gagnelig till undervisning”, följer de rådet i Jakob 1:21 (NW), där det heter: ”Lägg ... bort all smuts och den överflödande moraliska uselheten, och ta med mildhet emot inplantandet av ordet, som kan frälsa edra själar.” (2 Tim. 3:16, NW) Det talas en hel del i bibeln om moralisk uselhet. Bibelskribenten Jakob, Jesu halvbror, var fullständigt övertygad om att ifall en lärare räknar med att framgångsrikt kunna låta sanningen ljuda in i hjärta och sinne hos en annan människa, då måste sådant läggas bort som är ont, orätt, i strid med Guds ord; hon måste ta sig tid och med mildhet ta emot inplantandet av Guds ord. När Guds ord blir riktigt inplantat i en människas hjärta och sinne, kan det frälsa hennes själ, dvs. själva hennes liv. Så här sade Jesus till frestaren: ”Människan skall leva inte endast av bröd, utan av varje uttalande som går ut genom Jehovas mun.” (Matt. 4:4, NW; Ords. 3:13—18) Kan du ta emot dessa ord?

5, 6. a) Hur framhöll Jesus att det som gör människan oren är det som går ut ur hennes mun? b) Hur stämmer Ordspråksboken 18:7 och 5:1, 2 överens med Jesu ord?

⁵ Jesus hade en del att säga om den sanna mat, av vilken människan måste leva. Sedan Jesus en dag hade talat med de skriftlärda och fariséerna, sade han om dem: ”Fråga icke efter dem. De är blinda människors blinda ledare. Om en blind leder en blind, faller de båda i gropen.” Därpå fortsatte Jesus sitt samtal med Petrus och sade vidare: ”Förstår ni icke, att allt som går in i munnen, det går ner i magen och hamnar på avträdesplatsen. Men det som går ut ur munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som gör människan oren. Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd, smädelser. Det är sådant, som gör människan oren, men att äta med otvättade händer, det gör icke människan oren.” — Matt. 15:14—20, Hd.

⁶ Om en människas hjärta inte är rätt utan är uppfyllt av moralisk uselhet, då kommer hennes tänkesätt att vara fullständigt oförenligt med det som är anständigt, rätt och rättfärdigt. Därför kommer hennes tankeförmåga inte att vara till någon som helst nytta för henne själv eller för hennes medmänniska. Till följd av sin moraliska uselhet kommer hon att följa en tankegång som är helt i strid med Jehovas lagar. Därför säger också den vise mannen i Ordspråksboken 18:7: ”Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara för hans liv.” Alldeles som Jesus sade är det inte vad som går in i munnen som är av betydelse, eftersom det lätt försvinner genom matsmältningskanalen, utan det är vad som går ut ur munnen, vad en person säger, som visar vad han verkligen är! En människa talar vanligen med andra om vad hon ämnar göra. Därför heter det i Ordspråksboken 6:12: ”En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen.” När människor förkastar Guds ord och menar att de kan klara livets problem utan Guds hjälp, tar de fullständigt fel. Hör här den vise mannens, Salomos, ord: ”Min son, o ägna uppmärksamhet åt min vishet. Böj dina öron till min urskillning, så att tankeförmögenheterna skyddas; och må dina egna läppar bevara kunskapen själv.” — Ords. 5:1, 2, NW.

7. Hur kan en människa skydda sin tankeförmåga?

⁷ Det allra bästa en människa kan göra är att vända sig till den högsta auktoriteten för att få den rätta insikten i en sak. Därför bör vi lyssna till honom som sitter inne med all vishet, nämligen Jehova Gud. Ägna uppmärksamhet åt vad han har att säga och dra nytta av att hålla fast vid de råd han ger. Vad Gud vill att vi nu skall känna till, det har han låtit nedteckna i sitt skrivna ord. En förnuftig människa böjer sitt öra till Jehovas uttalanden och söker urskilja exakt vad Gud vill att hon skall göra. På det sättet skyddar man tankeförmögenheterna. Att man känner till det rätta handlingssättet och tänker på det är ett utmärkt sätt att skydda sig, så att tankeförmögenheterna inte tillåts syssla med det som är ont: otukt, äktenskapsbrott, stöld och andra orätta ting. En förståndig människa låter sitt hjärta och sinne ständigt syssla med sanningens och rättfärdighetens höga principer. När man på tillbörligt sätt styr sin tankeförmåga, då kommer ens läppar att säga det rätta, det som är uppbyggande, rättfärdigt och rent.

Sinnet måste renas

8. Vad måste en människa göra sig kvitt, om hon skall kunna tänka rätt?

⁸ Av detta framgår det tydligt att sinnet måste renas, om ett rätt tänkesätt skall kunna inplantas där. Man måste lägga bort all smuts, som hör köttet till, och den överflödande moraliska uselheten, så att man kan använda tid och energi till att ta emot inplantandet av Guds ord i sinnet. Man kan helt enkelt inte ägna sig åt båda sakerna samtidigt. Sött vatten och bittert vatten kan inte komma ur en och samma källa. (Jak. 3:11) Det är absolut nödvändigt att man förändrar sitt tänkesätt och sitt handlingssätt, om Guds ords sanning skall kunna bli inplantad hos en och växa.

9. Vilken liknelse, som Jesus framställde, skall vi nu tala om, och vem kunde bäst förklara denna liknelse?

⁹ För nitton hundra år sedan, när Jesus en dag satt sig vid Galileiska sjön, samlades stora skaror människor för att lyssna till hans visdomsord. Han talade annorlunda än någon annan någonsin hade talat. När åhörarskaran svällde ut, steg Jesus i en båt och lade ut ett stycke från stranden. Vattenytan kunde då tjäna som ”resonansbotten”, när han talade till den stora människoskaran på stranden. Jesus använde mycket ofta liknelser för att understryka vad han ville ha sagt, och av skildringen i Matteus, kapitel 13, finner vi att det var den metoden han använde vid det här tillfället. Bland de många liknelser som Jesus framställde för sin åhörarskara var det en som handlade om en såningsman. Han beskrev utförligt hur den säd som såningsmannen sådde ut föll dels vid vägen, dels på stengrund och dels bland törnena. Han sade vidare att annan säd föll i god jord och började bära mycken frukt. De som lyssnade till den här liknelsen kunde naturligtvis dra egna slutsatser beträffande dess innebörd, om de ville använda sin tankeförmåga. Men om Jesus förklarade liknelsen och talade om vad han själv tänkte på, kunde åhörarna fatta den sanna innebörden.

10. Hur var Jesu lärjungar annorlunda än det judiska folket i allmänhet i fråga om sin önskan att förstå Jesu undervisning?

¹⁰ Jesu lärjungar var nyfikna på vad han egentligen menade, och därför frågade de honom: ”Hur kommer det sig att du talar till dem i liknelser?” Jesus svarade: ”Åt er är det givet att förstå himmelrikets heliga hemligheter, men åt dessa människor är det inte givet. Ty den som har, åt honom skall mera ges, och han skall få överflöd; men den som inte har, från honom skall tas även vad han har.” (Matt. 13:10—12, NW) Jesu tolv lärjungar hade redan tillägnat sig en hel del värdefulla upplysningar, men de önskade få veta mera. De använde sina tankeförmögenheter för att lära sig att förstå ”himmelrikets heliga hemligheter”. Apostlarna ägde redan kunskap, och de skulle få mera givet åt sig, så att de skulle ”få överflöd” av kunskap. Men vad de övriga av judafolket beträffade, de likgiltiga, de otacksamma, så skulle till och med det mått av kunskap de ägde om Gud och hans ord tas ifrån dem. När år 70 v.t. var inne, förlorade de till och med sin heliga stad, Jerusalem, sitt tempel och alla bevis på sådan ynnest som de menade sig stå i hos Jehova Gud. Hur sant är det inte att ”den som inte har, från honom skall tas även vad han har”.

11. Vilken likhet finner vi bland människor nu, när det gäller att använda tankeförmågan?

¹¹ I likhet med det förhållande som nu råder bland folk i kristenheten hyste förmodligen flertalet av dem som befann sig på stranden och lyssnade till Jesus inte någon stor respekt för hans ord, fastän de stod i förbundsförhållande till Gud. Därför sade Jesus vidare: ”Ty detta folks hjärta har blivit fett, och med sina öron har de hört med obehag, och de har tillslutit sina ögon, för att de aldrig må se med sina ögon och höra med sina öron och fatta innebörden av det med sina hjärtan och vända tillbaka och bli helade av mig.” (Matt. 13:15, NW) Det var sannerligen inte Kristi Jesu fel att folkets hjärta hade blivit fett, så att de inte hörde på. Folk i vår tid vill inte heller lyssna till Guds ord. De vill inte med hjärtat fatta innebörden av det. Men på Jesu tid önskade hans lärjungar fatta Jesu ords innebörd. Vill du göra det? Lyssna då till vad han sade: ”Lyckliga är edra ögon, därför att de ser, och edra öron, därför att de hör. Ty jag säger er i sanning: Många profeter och rättfärdiga män åstundade att se de ting som ni nu ser och såg dem inte och att höra de ting som ni nu hör och hörde dem inte. Lyssna därför till liknelsen om mannen som sådde.” — Matt. 13:16—18, NW.

Jesus ger förklaringen

12. Vad är det som fordras av oss, om vi skall fatta Jesu liknelses innebörd?

¹² Hur omtänksamt och barmhärtigt var det inte av Jesus Kristus att i detalj förklara för sina lärjungar precis vad den här liknelsen om såningsmannen innebar! Om du är verkligt intresserad av Guds ord, kan du också slå upp din bibel och läsa om liknelsen och fatta innebörden. Om du har urskillning, blir det möjligt för dig att förstå precis vad Jesus menade med liknelsen. Vi befinner oss nu i en mycket gynnad ställning; vi är lika gynnade som Jesu första lärjungar var, eftersom vi kan läsa inte endast liknelsen utan också Jesu förklaring av den. Men vi måste ta oss tid till att studera Guds ord och använda våra tankeförmögenheter. Låt oss begrunda hur Jesus förklarade liknelsen.

13. a) Vilket tema berörde Jesus i sin liknelse om såningsmannen? b) Varför är det så många som inte fattar Jesu liknelsers innebörd?

¹³ Människor som har tagit sig tid att läsa de kristna grekiska skrifterna, som vanligen kallas ”Nya testamentet”, vet att Jesus ständigt förkunnade budskapet om Guds rike. Den här liknelsen om såningsmannen hade alltså något med Guds rike att göra. Därför sade Jesus också, såsom vi läser i Matteus 13:19: ”När någon hör ordet om riket, men icke förstår det [inte fattar dess innebörd, NW], då kommer den onde och river bort [bortsnappar, Melin; NW] det som såddes i hans hjärta. Om en sådan människa kan det sägas, att säden såddes vid vägen.” Millioner och åter millioner människor världen utöver, både inom och utom kristenheten, har hört förkunnelsen om Guds rike, men de har inte fattat dess innebörd. Orsaken är mycket naturlig. ”Den onde [kommer] och river bort [bortsnappar] det som såddes.” Vem är den onde? Bibeln visar klart och tydligt att Satan är denna onda tingens ordnings gud och att han ”har förblindat de icke troendes sinnen, så att glansen av de härliga goda nyheterna om Kristus, vilken är Guds avbild, inte skulle skina igenom”. (2 Kor. 4:4, NW) Den onde, Satan, djävulen, denna tingens ordnings gud, kommer alltså att hålla alla dem i mörker som han rimligtvis kan. Kommer du att låta Satan göra det med dig? Om du aldrig läser och studerar bibeln, kommer Satan att hålla dig kvar i sitt mörker. Han kommer inte att tillåta att detta goda ord om Riket sjunker in i en människas hjärta, om han har möjlighet att hindra det. Satan är i verksamhet för att snappa bort det som har såtts ut. Han är besluten att hålla människorna i alla nationer kvar i mörkret. Också i kristenheten har han sina präster och predikanter som förringar Guds ords värde. De säger att bibeln är en sagobok, bara en berättelse skriven av människor, inte av Gud.

14. Av vilka orsaker är djävulen oerhört verksam i denna tid?

¹⁴ Det råder inget tvivel om att djävulen och hans demoner är mycket aktiva i denna tid, då de ”yttersta dagarna” är inne för denna tingens ordning. Han vill inte att någon skall fatta innebörden, när de hör budskapet om Riket. Såsom ”denna tingens ordnings gud” främjar han därför nationalismen. Han vill inte att människorna skall förstå vad Guds rike är. Han försöker hålla alla folk flitigt sysselsatta med att förhärliga och dyrka styresmän och nationer och blanda sig i det ”etablerade samhällets” angelägenheter i stället för att vända blicken mot hela universums suverän, Jehova Gud. Det är mycket uppenbart att människor hålls flitigt sysselsatta på den breda väg, som leder till förintelse, och knappast får någon tid till att fatta Guds ords innebörd. Fastän Jehovas vittnen varje år gör täta besök i människors hem, vill folk inte fatta innebörden av det budskap som vittnena för med sig till dem. Har du lyssnat och fattat innebörden av det som Jehovas vittnen har att säga?

15. Förklara vad som händer med den säd som sås på stengrund.

¹⁵ Jesus förklarade vidare vad som händer med den säd som sås ”på stengrunden”. Han sade: ”Det är sagt om den som väl hör ordet och strax tager emot det med glädje, men som icke har någon rot i sig, utan bliver beståndande allenast till en tid; och när bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.” (Matt. 13:20, 21) Hur ofta har du såsom ett kristet vittne för Jehova träffat på människor som hör ordet, fattar innebörden och strax tar emot det med glädje? De säger: ”Här är ju lösningen på världens alla problem”; och så börjar de berätta för alla de känner om vad de har lärt sig. Sanningen från Guds ord förmedlar ljus och insikt till dem, och det förefaller som om de kommer att bli lärjungar. Men det fanns ingen plats för säden att rota sig på stengrunden. Det förhåller sig alldeles som Jesus sade: ”När bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.” Många har för sanningens skull utsatts för motståndsvindarnas brännande hetta, alldeles som Jesus förutsade. I sin profetia om ändens tid, som återges i Lukas 21:16, 17 (Hd), förklarade han: ”Ni skall bli förrådda till och med av föräldrar, bröder, släktingar och vänner. Somliga av er skall man slå ihjäl, och ni skall bli hatade av alla, för mitt namns skull.” Det är detta våldsamma motstånd mot sanningen, till och med från vänners och släktingars sida, som gör att några kommer på fall.

16. På vilka sätt kommer de på fall som är lika säd sådd på stengrund?

¹⁶ Såsom det sägs i bibeln känner den som hör ordet stor glädje, men han har ingen rot i sig, eftersom sådden har skett på stengrund. Han berättar för släktingar, vänner och grannar — för alla han kommer åt — om sitt nyfunna hopp. Då börjar förföljelsen och bedrövelsen, och de upphör inte förrän han avsäger sig sin tro på sanningen från Guds ord. Alla tänkbara hinder läggs i hans väg. Till och med om han vänder sig till en präst och berättar för denne om den glädje han har funnit i Guds ord, är det högst sannolikt att han kommer att finna att han blir avrådd från att studera bibeln. Han kan få höra sådana här ord: ”Ni gör klokt i att akta er för Jehovas vittnen. De kommer att föra er på avvägar.” Motståndet växer således från släktingar och vänner och från religiöst håll. Egennyttan ligger där som en hård grund i hjärtat och medger inte att sanningens säd slår rot. Personen kommer strax på fall därför att ordet inte blivit djupt inplantat. Stengrunden är mycket för hård och oländig för att rötterna skall få fäste och brodden skall kunna växa.

17. Hur går det med den säd som sås bland törnen?

¹⁷ Sedan fortsatte Jesus: ”Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt.” (Matt. 13:22) Även om säden slog rot och spirade upp, fanns det alldeles för många törnen runt omkring för att medge att den utvecklades helt och fullt. Under en kort tid förmådde kanske personen i fråga höra ordet och fatta dess innebörd, men han engagerar sig så mycket i denna tingens ordning och är så upptagen av dess omsorger, och rycks i synnerhet med av rikedomens bedrägliga lockelse, som tycks vara vad alla får lära sig att sträva efter, att dessa ting likt törnen helt enkelt förkväver ordet, och han kan aldrig frambringa någon frukt. Tänk på att vi i dag befinner oss i en tingens ordning som är ond, självisk och kärlekslös. Det är verkligen så att var mans hand är vänd mot hans nästa, och kärleken hos flertalet namnkristna har kallnat. Därför tar det inte lång tid att förkväva sanningens ord hos en människa, när denna tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse får strupgrepp om henne. En sådan människa blir alltså utan frukt hon också. Det fanns ingen plats i den personens liv för det sanna ”inplantandet av ordet”; han kvävs till döds andligen.

De som liknar förträfflig jord

18. a) Vad händer med den säd som sås i god jord? b) Hur har många fått hjälp till att fatta Guds ords innebörd under det gångna året?

¹⁸ Jesus sade emellertid vidare: ”Men att den såddes i den goda [förträffliga, NW] jorden, det är sagt om den som både hör ordet och förstår det [fattar dess innebörd, NW] och som jämväl [verkligen, NW] bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.” (Matt. 13:23) Det är uppenbart att det är nödvändigt att man ”både hör ordet och förstår det” eller ”fattar dess innebörd” (NW). Man måste ägna sig åt enskilt studium, om man skall fatta Guds ords innebörd. För att främja enskilt studium ledde Jehovas vittnen 1.097.237 bibelstudier hemma hos folk varje vecka under 1969, där det föreföll som om de hade träffat på god jord. Ett stort antal av dessa enskilda bibelstudier i människors hem gav resultat. Jehovas vittnen hjälper människorna att höra ordet om Guds rike. De använde 239.769.076 timmar till att tala med människor i alla nationer och satte i gång tiotusentals bibelstudier med intresserade personer i deras hem. Det är inte alla som fortsätter med bibelstudier en gång i veckan, men av rapporten över tjänsten på fältet år 1969 framgår det att mer än en million bibelstudier hölls regelbundet varje vecka. Sådana studier i Guds ord är nödvändiga, eftersom de bidrar till att onda tankar rensas bort ur hjärtat. På så sätt ges det möjlighet för sanningen att växa. Man kan sannerligen inte växa, bildligt talat, vid den livligt trafikerade vägen eller på stengrunden eller bland törnena. Det måste vara god jord, om växtligheten skall bli förträfflig. Vilket slags jord är du? Vi hoppas att du är en människa som med mildhet vill ta emot inplantandet av ordet och lägga bort ”all smuts och den överflödande moraliska uselheten”. Om sanningens säd skall kunna spira upp, måste det finnas god jord, något som broddens rötter kan tränga ned i.

19. a) Hur kan man visa sig vara lik god jord? b) Vilket bevis har vi på att många har varit lika god jord under tjänsteåret 1969? c) Hur förhåller det sig med antalet döpta under de senaste fyra åren?

¹⁹ Du kan bevisa dig vara god jord genom att göra dig kvitt onda tankar som du kan ha i hjärtat, till exempel på mord, äktenskapsbrott, otukt och stöld. (Matt. 15:19) Om Guds ord har blivit inplantat hos en människa, kommer det att få en kraftig planta att växa upp, och den kommer att bära frukt. Tillväxer du som kristen? Har sanningen, ordet om Guds rike, trängt djupt ned hos dig? Har rötterna funnit fäste, och skjuter det från dem upp en planta som kommer att bära frukt? Jesus gav en uppmuntran till allt detta då han avslutade sin liknelse med orden: ”Det är sagt om den som både hör ordet och förstår det [fattar dess innebörd] och som jämväl [verkligen] bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.” (Matt. 13:23) Många av de intresserade som Jehovas vittnen talade med och sedan studerade med visade sig vara god eller förträfflig jord. De överlämnade livet åt Jehova, och enbart under 1969 var det 120.905 personer som lät döpa sig och blev Jehovas kristna vittnen. Kan vi säga att de överlämnade, döpta människor som är kända såsom Jehovas vittnen bär frukt, den ene hundrafalt, den andre sextiofalt, åter en annan trettiofalt? Det är obestridligt att någon bär frukt! Se bara tillbaka på de senast förflutna åren: år 1966 blev 58.904 döpta; 1967 gav 74.981 döpta; år 1968 var antalet 82.842; och nu år 1969 blev frukten 120.905 åt Gud överlämnade, döpta kristna, som började ta del i att predika ”ordet om riket”. Så underbart! Och vi tackar Jehova för hans rika välsignelse.

20. a) Vad innebär det att ”så” eller ”plantera”? b) Hur kan detta tillämpas i fråga om vår undervisningsverksamhet?

²⁰ Antingen man skall så säd, plantera en växt eller inplanta Guds ord, måste man först se till att säden, växten eller ordet får ett säkert eller tillräckligt djupt fäste. Man måste gå tillräckligt djupt i jorden för att säden eller växten skall slå rot och kunna växa. På motsvarande sätt är det genom undervisning som en människa förmås att handla efter det som hon får lära sig. När sanningen har inplantats i god jord, kommer den som håller på att lära att frambringa något, och det som han frambringar härrör från det som han lär. För flera hundra år sedan, när judarna blev så väl beskyddade av Jehova och de var hans utvalda folk, fick alla de israelitiska barnens föräldrar föreskrifter om att de skulle inskärpa Guds ords sanning i sina barns sinnen. Jehova ville att barnen skulle ha kunskap och förstånd. Hans befallning till föräldrarna löd: ”Dessa ord, som jag i dag giver dig, skall du lägga på ditt hjärta. Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du står upp.” — 5 Mos. 6:6, 7.

21. a) Vilken underlåtenhetssynd, som man begick i den judiska nationen på Jesu tid, begår man i kristenheten i våra dagar? b) Kan man i kristenheten i denna tid med fog påstå att folk inte har haft tillfälle att höra?

²¹ Men såsom nation brydde sig judarna inte om att ta emot de nyttiga råd som gavs dem av deras fäder, och därför kom de på avvägar, och nationernas ängsliga omsorger och bekymmer och rikedomens bedrägliga lockelse förkvävde ordet, och de gick miste om sin gemenskap med Gud. I det avseendet är det i dag ingen skillnad när det gäller kristenheten. Dess kyrkomedlemmar godtar inta heller Guds ord. Flertalet människor vill inte vara sanna kristna. Aposteln Paulus var medveten om denna sak på sin tid, då han skrev: ”Ty vi har också fått de goda nyheterna kungjorda för oss, alldeles som de fick; men det ord, som de hörde, blev inte till gagn för dem, därför att de inte genom tron blev förenade med dem som hörde.” (Hebr. 4:2, NW) Av det som Paulus säger framgår det klart att många hebréer fick Guds ord kungjort för sig; ja, Paulus talar om två slags människor, om dem som hörde de goda nyheterna och inte gjorde något åt saken och om andra som hörde och genom tron blev förenade med dem som kungjorde de goda nyheterna. Jehovas vittnen fortsätter i dag i kristenheten med att gå från hus till hus och kungöra de goda nyheterna, men flertalet människor har ett hjärta som har ”blivit fett, och med sina öron har de hört med obehag”. (Matt. 13:15, NW) Det är inte så att människorna på jorden inte har haft tillfälle att höra sanningen. Det har de! Ja, under de senast förflutna femtio åren har de goda nyheterna om Guds rike blivit predikade, och det har skett med allt större kraft världen utöver, i synnerhet under de senaste tjugofem åren. Men relativt få har gett gensvar. Vad måste likväl dessa människor göra som verkligen hör och fattar innebörden av ordet om Riket?

”Med mildhet”

22. a) Vilken av andens frukter behövs, om Guds ord skall kunna inplantas hos en människa? b) Vilket slags människor är därför uteslutna?

²² Det är mycket troligt att Jesu halvbror Jakob var väl förtrogen med Jesu liknelse om såningsmannen, och när han tog upp det här ämnet, inplantandet av ordet, kan han ha tänkt på det som Jesus talade om i den. Han gjorde i själva verket ett sammandrag av hela liknelsen då han sade: ”Lägg ... bort all smuts och den överflödande moraliska uselheten, och ta med mildhet emot inplantandet av ordet, som kan frälsa edra själar.” Vi behöver minnas att inplantandet av ordet måste tas emot med mildhet. Det kommer inte att ljudas in muntligen av kristna lärare i stolta och övermodiga människors sinnen. En person som har den läggningen att han anser sig veta allt kan inte visa ödmjukhet. Jorden får inte vara så hård att den är som berg, ogenomtränglig. När bibelns sanning tränger in i ett sinne som söker efter kunskap och förstånd och den får fäste i hjärtat och sinnet hos en människa som har djup respekt för den store Skaparen, då kommer säden att spira och växa, och så småningom kommer mognaden. Så här sade Jesus: ”Den ... bär [verkligen] frukt.” (NW) Somliga människor frambringar hundrafalt, andra sextiofalt och åter andra trettiofalt. Hur sant är inte det! När vi ser vad de människor åstadkommer, som äger sanningen och ägnar tid åt att predika från dörr till dörr och leda bibelstudier, då vet vi att de gör precis vad de borde göra. Sade inte Jesus: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationer, döpande dem”? (Matt. 28:19, NW) Under sin livstid kan Jehovas vittnen individuellt hjälpa så många som trettio personer till kunskap om sanningen, andra kan hjälpa sextio och åter andra hundra. Ifall ”ordet om riket” sås ut i god jord, kommer det med tiden att frambringa god frukt. Har du försökt undervisa i bibeln? Har du hörsammat Jesu befallning: ”Gå ... gör lärjungar ... döpande dem”?

23, 24. Hur har mer än en million kristna vittnen för Jehova ändrat sin personlighet?

²³ Det finns nu mer än en million kristna vittnen för Jehova som har vidtagit tillbörliga mått och steg för att frälsa sina liv genom att lägga bort den överflödande moraliska uselheten och all köttets orenhet. De tror Paulus, då han sade: ”Ni skulle lägga av den gamla personligheten, som rättar sig efter ert forna handlingssätt och som fördärvas enligt sina bedrägliga begärelser, men ... ni skulle förnyas i den kraft som påverkar ert sinne och skulle ikläda er den nya personligheten, som skapades enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och lojalitet.” (Ef. 4:22—24, NW) Enda sättet att ikläda sig denna nya personlighet, ”som skapades enligt Guds vilja”, är att först göra sig kvitt den gamla personligheten. Sedan kan en förändring börja äga rum. Denna nya kraft som påverkar ditt sinne är ett resultat av att du med mildhet tagit emot ”inplantandet av ordet, som kan frälsa ... själar”. Paulus var mycket angelägen att ikläda sig denna nya personlighet, och därför sade han i 1 Korintierna 9:27 (NW): ”Jag kuvar min kropp och leder den som en slav, för att jag inte, sedan jag har predikat för andra, själv skulle på något sätt bli underkänd.”

²⁴ ”Ordet om riket” hade inplantats hos Saulus från Tarsus, som blev aposteln Paulus. Han visade sig vara god jord. Han önskade bära mycken frukt. Han gick åstad — han predikade — han döpte. I allt detta är han ett utmärkt föredöme för oss i denna tid.

[Bild på sidan 108]

När man predikar Guds ord är det som att så säd

[Bild på sidan 108]

Den onde snappar bort det från några

[Bild på sidan 108]

Andra ger efter för förföljelsens hetta

[Bild på sidan 108]

Somliga låter livets omsorger kväva dess växt

[Bild på sidan 108]

De som fattar dess innebörd bär mycken frukt