Frågor från läsekretsen

● Kan en smord kristen som blir utesluten längre fram bli återupptagen och fortfarande äga det himmelska hoppet?

Ja, detta är möjligt. Men i varje enskilt fall är det naturligtvis Jehova Gud som avgör om han skall ge förlåtelse.

Att detta är möjligt bestyrks av vad vi läser i aposteln Paulus’ brev till församlingen i Korint. Han skrev till kristna som hade blivit smorda med helig ande och fått hoppet om himmelskt liv. När Paulus riktade sig till dem, använde han orden ”de i Kristus Jesus helgade, dem som äro kallade och heliga”. — 1 Kor. 1:2; 15:49.

En av dessa smorda kristna började bedriva otukt. När han uppenbarligen inte ångrade sig och slutade upp med sin omoraliskhet, gav Paulus församlingen anvisning att utesluta honom. (1 Kor. 5:1—5, 9—13) Men det förefaller som om den här uteslutne personen därefter verkligen uppriktigt ångrade sig. Det antas att det var honom Paulus syftade på i sitt andra brev, där han rådde korintierna att förlåta och ta tillbaka den tidigare syndaren. — 2 Kor. 2:6—11; 7:8—13.

Vilket hopp hade den här mannen, då han blev återupptagen i församlingen? Hade han förlorat den himmelska kallelsen, och hade hans hopp nu förändrats, så att det gällde evigt liv på jorden? Nej, det jordiska hoppet är nämligen inte en andrahandsutsikt, så att säga. Abel, Enok, Noa, Abraham och många andra med framträdande tro hade hoppet om evigt liv på jorden, men detta berodde inte på att de misslyckades med att kvalificera sig för den himmelska kallelsen. Det var helt enkelt så att de inte levde under den tid när den himmelska kallelsen utgick enligt Jehovas vilja. (Hebr. 10:19, 20) Jämförbar tro och ostrafflighet krävs av alla som skall vinna evigt liv, vare sig det är i himmelen eller på en paradisisk jord. En kristen som blir smord med helig ande och gjord till medarvinge med Kristus måste visa sig trogen mot denna kallelse, om han alls skall få evigt liv. — Upp. 2:10, 11; Fil. 3:8—14; Rom. 8:14—17.

Detta betyder emellertid inte att smorda kristna aldrig syndar, medan de är på jorden. I köttet är de fortfarande ofullkomliga, och följaktligen syndar de, som alla människor gör, och kan till och med begå grov synd. Den kristne lärjungen och bibelskribenten Jakob, som helt visst var en smord kristen, skrev: ”I många stycken fela vi ju alla; om någon icke felar i sitt tal, så är denne en fullkomlig man.” (Jak. 3:2; 2:5) Det förefaller som om sådan ouppsåtlig synd, som är resultatet av ofullkomlighet, är vad aposteln Johannes menade med ”synd, som inte leder till döden”. (1 Joh. 5:16, Hd) Gud kan förlåta sådana synder. Johannes sade: ”Om vi bekänna våra synder, så är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” — 1 Joh. 1:9.

Men det är nödvändigt med ånger eller sinnesändring. Om en smord kristen i vår tid skulle bedriva grov synd och inte visa ånger, måste församlingen, av lydnad för Guds råd, utesluta honom. Men om han längre fram ångrade sig, kunde han bli förlåten och återupptagen, precis som det förhöll sig med mannen i Korint.

Gud förlåter emellertid inte all synd. Enligt vad Jesus sade i Markus 3:28, 29 kan de som uppsåtligt och med vett och vilja hädar Guds ande aldrig bli förlåtna. Och Paulus skrev: ”Om vi uppsåtligt bedriver synd, sedan vi erhållit den exakta kunskapen om sanningen, finns det inte längre kvar något offer för synder, utan det finns en viss förskräcklig förväntan på dom.” (Hebr. 10:26, 27, NW) Det var uppenbarligen sådan oförlåtlig synd som Johannes avsåg med ”synd, som leder till döden”. — 1 Joh. 5:16, Hd.

Om en smord kristen syndade mot anden, i det han uppsåtligt bedrev synd utan att ångra sig och ”på nytt ... [fastnaglade] Guds Son vid pålen”, skulle Gud fullständigt och för evigt förkasta honom. (Hebr. 6:4—6, NW) Eftersom han inte visade ånger, skulle han inte bli återupptagen. Jehova skulle behöva utvälja och smörja en annan kristen som en ersättning, så att hela antalet 144.000 skulle hållas fullständigt. Man kan jämföra detta med himmelens val av Mattias till att ersätta den trolöse Judas Iskariot, så att det skulle finnas tolv trogna apostlar till Jesus, på vilka den kristna församlingen kunde byggas. — Apg. 1:23—26; Ef. 2:20.

Betyder då detta att Jehova omedelbart utser en ersättare, om en smord kristen skulle bli utesluten? Ingen människa kan säga detta, eftersom vi inte kan veta om den uteslutne personen har begått oförlåtlig synd. Jehova vet detta, och därför kan saken överlämnas i hans händer. Hur och när han väljer att utse en ersättare är hans sak att avgöra. Han har inte låtit denna sak bli dryftad i detalj i bibeln. I stället för att spekulera över vad Han kommer att göra eller försöka gissa om en utesluten person inte längre har möjlighet att ångra sig kan vi lämna saken åt Jehova, den rättfärdige domaren. — Hebr. 12:23.

Om en församling har varit tvungen att utesluta en person, men denne längre fram ångrar sig och blir återupptagen, kan vi glädja oss över Jehovas barmhärtighet och förlåtelse. (Luk. 15:7) Det är så, vare sig personen i fråga bekände sig ha det himmelska hoppet och fortsätter att göra det eller han hade och fortsätter att ha hoppet om evigt liv på jorden. Vi bör allesammans ta till hjärtat det vi kan lära av detta — att vi själva ständigt behöver kämpa mot ofullkomlighet och synd, att det är viktigt att vi söker förlåtelse när vi begår en synd och att det är nödvändigt att uthärda intill änden för att bli frälst. — Matt. 10:22.

● Hur mycket mat blev över, sedan Jesus genom ett underverk bespisat tusentals människor?

Vid två tillfällen gav Jesus Kristus genom underverk mat åt tusentals människor. En gång åstadkom han tillräckligt med mat åt fem tusen män, förutom kvinnor och barn, med bara fem bröd och två fiskar. Sedan alla blivit mätta, fylldes tolv korgar med överblivna stycken. (Matt. 14:19—21) Det ursprungliga grekiska ordet för ”korg”, som förekommer i denna skildring, tillämpas också på det beotiska måttet som motsvarade omkring sju och en halv liter. De tolv korgarna med överblivna stycken kan alltså ha rymt omkring nittio liter. I samband med att en skara på mer än fyra tusen personer fick mat av sju bröd och några få fiskar blev det så mycket över att sju ”proviantkorgar” (NW) fylldes. (Matt. 15:34—37) En korg av detta slag var större, ibland stor nog att rymma en människa. — Apg. 9:25.