Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • w67 1/4 s. 147-148
  • ”Lyckliga äro de som äro milda till sinnes”

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • ”Lyckliga äro de som äro milda till sinnes”
  • Vakttornet – 1967
  • Liknande material
  • ”Lyckliga är de som är milda till sinnes”
    Vakna! – 1971
  • Hur lyckliga är inte de som är milda till sinnes!
    Vakttornet – 1991
  • Hur lyckliga är icke de som är milda till sinnes och fridsamma!
    Vakttornet – 1960
  • Hur Jesu uttalanden skänker lycka
    Vakttornet – 2009
Mer
Vakttornet – 1967
w67 1/4 s. 147-148

”Lyckliga äro de som äro milda till sinnes”

VILKA tankeställare ger oss inte ”saligprisningarna” eller ”lyckligprisningarna” som Jesus Kristus uttalade i bergspredikan! Vi kan läsa och begrunda dem med stort gagn för såväl sinnet som hjärtat, ty de är verkligen laddade med gudomlig vishet, inspirerade profetior och rätta principer. Detta gäller till exempel om den tredje av dessa lyckligprisningar: ”Lyckliga äro de som äro milda till sinnes, ty de skola ärva jorden.” — Matt. 5:5, NW.

Vad betyder det att vara mild till sinnes, och vilka är det som är milda till sinnes och som skall ärva jorden? Den som är mild till sinnes uppträder vänligt och behagligt, är inte kärv eller hjärtlös. Det grekiska ord som här har återgivits med ”milda till sinnes” är praýs. Det innebär vänlighet förenad med kraft och makt; behärskad styrka. Det är ett ord som även används för att beskriva ett vilt djur som har blivit tämjt.

Vilka är de som är milda till sinnes och som skall ärva jorden? Helt visst inbegriper de Jesus Kristus själv, ty han var mild till sinnes, mer än alla människor som någonsin levat här på jorden. Han sade själv: ”Kom till mig, ... ty jag är mild till sinnes.” Om Jesus och hans triumfritt in i Jerusalem är det skrivet: ”Se, din konung kommer till dig, mild till sinnes.” — Matt. 11:28, 29; 21:5; NW.

Att Jesus Kristus — såsom den som på ett mycket framträdande sätt är mild till sinnes — skall ärva jorden framgår klart av andra ställen i Skriften. Jehova Gud har insatt honom till ”arvinge av allt”, vår jord inbegripen. Ja, han skall få nationerna ”till arvedel och jordens ändar till egendom”. — Hebr. 1:2; Ps. 2:7, 8.

Detta arv delar Jesus Kristus med sina smorda efterföljare, liksom han med dem delar sitt rikes styrelse, ty de skall förvisso bli ”arvingar, nämligen Guds arvingar och Kristi medarvingar”. Det var dessa som aposteln Johannes i en syn såg stå på det himmelska Sions berg och som uppgår till 144.000. — Rom. 8:17; Upp. 14:1.

Även om det alltså är uppenbart att orden ”lyckliga äro de som äro milda till sinnes” i synnerhet och i främsta rummet är tillämpliga på Jesus Kristus och på dem som skall vara förenade med honom i hans rike, anger de likväl en princip som har en vidare tillämpning. Psalmisten David skrev så här: ”Ännu en liten tid, så är den ogudaktige icke mer; och när du ser efter hans plats, då är han borta. Men de ödmjuka skola besitta landet”, dvs. ”jorden” (NW). — Ps. 37:10, 11.

Ja, i den utlovade, annalkande nya ordningen, efter det att Gud, den Allsmäktige, har tagit bort all ogudaktighet från jorden, skall det endast finnas sådana människor kvar som är milda till sinnes eller ödmjuka. Dessa skall ”besitta” jorden, ty de skall förvalta den åt Jesus Kristus och dem som är förbundna med honom i Guds rikes styrelse. Ja, till och med djuren skall då allesammans vara milda till sinnes, ty på den tiden skall det inte längre finnas några arga och rovlystna vilddjur: ”De skola icke skada ej heller fördärva på hela mitt heliga berg; ty jorden skall vara full av Jehovas kunskap, såsom vattnen överhölja havets botten.” — Jes. 11:6—9, Åk.

Det ligger ännu mycket mera i Jesu ord, ty de anger en allmän princip, nämligen den att dessa som är milda till sinnes kommer att vara lyckliga. Hur så? För det första har de lättare för att ta emot anvisningar. Detta är orsaken till att lärjungen Jakob skrev att en kristen bör vara ”snar till att höra, sen till att tala, sen till vrede”, och vidare sade han till hela den kristna skaran: ”Tag med mildhet emot inplantandet av ordet, som kan frälsa edra själar.” — Jak. 1:19—21, NW.

En människa med ett milt sinne förhåller sig lugn under påfrestningar, vilket skapar bättre förhållanden mellan henne och andra, och detta bidrar i sin tur till att hon kan känna sig lycklig. Hon är benägen för frid, som har avseende på ett lyckligt tillstånd, vilket framgår av det råd som ges de kristna ”att icke tala skymfligt om någon, att icke vara stridslystna, utan vara resonliga, i det de ådagalägga all mildhet mot alla människor”. — Tit. 3:2, NW.

Om man är mild till sinnes, bidrar detta också till lyckan av den orsaken att ett milt sinnelag är själva motsatsen till hetsighet, ett hetlevrat temperament. En hetlevrad människa kan inte behärska sig under påtryckningar, vilket leder till att hon säger och gör sådant som hon kanske ångrar djupt efteråt, och detta medför att hon känner sig mycket olycklig. Så här uttrycker det inspirerade ordspråket saken: ”Ett mjukt [eller milt] svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.” Hur sant är inte detta! Detta är orsaken till att mogna kristna i ansvariga ställningar uppmanas att visa saktmod eller mildhet, då de har med dem som felar att göra, för att de skall kunna uträtta så mycket gott som möjligt. — Ords. 15:1; Gal. 6:1.

Vad är det som kan hjälpa dig att tillhöra de lyckliga som är milda till sinnes? Att du har kunskap i Guds ord och har Guds ande. (Gal. 5:22, 23) I synnerhet ödmjukheten kan hjälpa dig att vara mild till sinnes, ty dessa båda egenskaper tycks följas åt. Jesus sade till exempel: ”Jag är mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat”, och aposteln Paulus gav dessa råd: ”Vandra värdigt ... med fullständig anspråkslöshet i sinnet och med mildhet.” ”Må ni ... ikläda eder ... vänlighet, anspråkslöshet i sinnet, mildhet.” — Matt. 11:29; Ef. 4:1, 2; Kol. 3:12; NW.

Det är inte troligt att en blygsam människa, som inte tänker högre om sig själv än hon bör tänka, en ödmjuk människa, som har ett anspråkslöst sinne, tar anstöt eller lätt blir förargad av sådana irritationsmoment som skulle reta en högmodig eller stolt människa, och därför är det inte så troligt att en blygsam och ödmjuk människa förgår sig genom att ådagalägga ett hetsigt temperament. När man ger sig tid att tänka över saken, måste det helt enkelt gå upp för en att om man ger fritt lopp åt vredgade ord eller handlar i vredesmod, straffar man i själva verket en annan, vare sig man har för avsikt att göra detta eller inte. Det är mycket mindre sannolikt att en ödmjuk och blygsam människa skulle drista sig att göra detta än en som är stolt. Ärkeängeln Mikael är ett gott föredöme för oss i detta avseende, ty när han tvistade med Satan, djävulen, om en viss sak, använde han inte något smädligt, vredgat, hetlevrat tal, utan han förblev lugn, mild till sinnes och sade bara: ”Må Jehova näpsa dig.” — Jud. v. 9, NW.

Det finns sannerligen mycket som är tänkvärt i Jesu ord: ”Lyckliga äro de som äro milda till sinnes, ty de skola ärva jorden.” De utgör en inspirerad profetia, innehåller gudomlig vishet och anger en rätt princip, som alla borde följa. — Matt. 5:5, NW.

    Svenska publikationer (1950–2025)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela