hör till den ”stora skaran” av ”andra får” utan som är Kristi andliga bröder och som fördenskull är Jesu Kristi medarvingar till det himmelska riket. Också i deras fall upplöser döden det äktenskapliga bandet. Vid de dödas uppståndelse till liv i himmelen kommer alltså de som tidigare varit gifta med varandra inte att återförenas i himmelen såsom man och hustru, nej, inte ens som varandra mycket närstående vänner eller kamrater. Till sådana andliga nya skapelser har det blivit skrivet: ”Allt ifrån denna tid veta vi därför för vår del icke av någon efter köttet. Och om vi än efter köttet hade lärt kanna Kristus, så känna vi honom nu icke mer på det sättet.” (2 Kor. 5:16) Härav följer naturligtvis att om en sådan kristen, som är ”en ny skapelse”, har dött och erfarit en andlig uppståndelse till liv i himmelen utan sin köttsliga organism, som håller på att förmultna i graven, känner den överlevande, av anden pånyttfödde äktenskapspartnern inte längre den bortgångna efter köttet. Den uppståndna medarvingen med Kristus berörs inte längre av något som hör köttet till. Äktenskapet mellan man och hustru, vars syfte är att frambringa barn, är något som hör köttet till och inte anden. Alltså bör en överlevande, av anden pånyttfödd kristen med himmelska förhoppningar inte mena att han bör förbli ensam och inte gifta om sig, i avsikt att han skall vara fri att återförena sig med sin tidigare äktenskapspartner i det himmelska riket. Han bör inte nära den förhoppningen att om han förblir ensam och låter sin tillgivenhet förbli odelat fästad vid endast en jordisk äktenskapspartner, så skall Jesus Kristus ta hänsyn till detta och belöna en sådan livskurs genom att för denna trohets skull återförena dessa, som tidigare varit äkta makar, i uppståndelsen och i de angelägenheter, anordningar och sysselsättningar som är förknippade med det himmelska riket.

Beträffande de döda som har andliga, himmelska förhoppningar och de döda som har jordiska förhoppningar om liv i paradiset är och förblir alltså den regel som uttalades av Jesus Kristus oförändrad: ”Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.” (Matt. 22:30) I samband med syndafloden i Noas dagar blev änglar straffade därför att de ingick äktenskap, vilket i deras fall skedde med människornas döttrar, eftersom de fann dem så fagra. (1 Mos. 6:1—4) Vid de ”andra fårens” uppståndelse på jorden kommer ingen människa som tidigare varit gift att få orsak att avundas en annan människa, som också varit gift, vilket skulle kunna hända, om den senare fick tillbaka sin tidigare äktenskapspartner, som förblivit ensam, under det att den avundsjuke äktenskapspartnern inte skulle få sin förutvarande äkta hälft tillbaka, därför att denna gift om sig och överlevt Harmageddon tillsammans med sin nye äktenskapspartner. Det som uppståndelsen ställer i utsikt för människorna är inte att åter få gifta sig utan att åter få leva, och detta under Guds rike med Kristus som konung. Är inte det tillfredsställande? Har någon rätt att begära mera genom Kristi offer? Kristus dog för er — inte för att ni skulle få gifta er, utan för att ni skulle få leva! Låt oss inte bli påverkade eller övervunna av känslosamhet.

Tillkännagivanden

Tjänst på fältet

Under hela april månad fortsätter Jehovas vittnen, som tillskyndas till sin verksamhet av Guds andes inflytande på deras sinnen, att erbjuda sina medmänniskor att prenumerera på Vakttornet för ett år och på så sätt ge också dem tillfälle att få del av det goda hoppet om beskydd och räddning genom Guds rike. Prenumerationsbeloppet är kr. 6:–. Den som prenumererar under april erhåller fritt tre småskrifter i aktuella bibliska ämnen.

Områdessammankomsterna 1962

Har du ägnat omsorgsfull uppmärksamhet åt tillkännagivandet i Vakttornet för 1 april angående Jehovas vittnens områdessammankomster sommaren 1962? Om inte, så gör det nu och börja sedan omedelbart med dina anordningar för att kunna vara med vid någon av dessa sammankomster.

Bibelstudium med ledning av Vakttornet

Veckan den 6 maj: Kristenheten har svikit Gud! Vad följer på dess fall?, § 1—19. Sidan 172.

Veckan den 13 maj: Kristenheten har svikit Gud! Vad följer på dess fall?, § 20—41. Sidan 176.

Veckan den 20 maj: Kristenheten har svikit Gud! Vad följer på dess fall?, § 42—63. Sidan 181.